Distriktssköterskors erfarenheter av arbete på hälsocentral i Västernorrland under Covid-19-pandemin -         En kvalitativ intervjustudie   Abstrakt  Bakgrund: Under Covid-19 pandemin förändrades prioriteringen där planerad vård ställdes in eller sköts upp till förmån för akut vård. Patienternas sätt att söka vård har förändrades. Digitala vårdkontakter ökade. Nya riktlinjer, lösningar och rutiner utarbetades, gamla hierarkier luckrades upp. Arbete med skyddsutrustning var tidsödande, tungt och obehagligt. Det förekom brist på skyddsutrustning och oklarhet kring användning. Sjuksköterskor arbetade under stress och osäkerhet vilket påverkade det psykiska välbefinnandet. Stöd från ledning var avgörande. Osäkerhet kring sjukdomsläget hos patienter och personer i omgivningen påverkade sjuksköterskor negativt. Sjuksköterskor visade stort prov på ledarskap under pandemin och var delaktiga i utvecklingen av vården.Motiv: Få studier är gjorda om primärvården i Sverige under pandemin och det saknas kunskap om distriktssköterskornas erfarenheter. Ingen studie har tidigare undersökt erfarenheterna hos distriktssköterskor i Västernorrland. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta på Hälsocentral under Covid-19 pandemin.Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer genomfördes med 9 distriktssköterskor och sjuksköterskor vid hälsocentraler i Region Västernorrland under hösten 2023.Resultat: Analysen resulterade i huvudkategorin Från kaos till trygghet samt tre kategorier med åtta underkategorier. Kategorier: Känna oro och osäkerhet; Omställning till nya arbetssätt; Vara mer rustad för framtiden. Konklusion: Resultatet överensstämmer med tidigare studier kring distriktssköterskors erfarenheter under covid-19pandemin. Studien bidrar till att stärka bilden av distriktssköterskors erfarenheter under pandemin och ger en inblick i hur arbetet på hälsocentral upplevdes i region Västernorrland. Dessa erfarenheter kan användas för beredskapsplanering för kommande pandemier.    Nyckelord: Distriktssköterskors erfarenheter, covid19, primärvård, Västernorrland / District nurses’ experiences of working at a primary healthcare center in Västernorrland during the covid-19 pandemic -         A qualitative interview study   Abstract  Background: During the Covid-19 pandemic there was a change in priority where planned visits were postponed and cancelled in favor of acute and emergency care. Patients’ ways of seeking health care changed. There was an increase in digital contacts with the health care system. New routines, guidelines and ways of working were invented, and old hierarchies were put to side. Working with personal protective equipment (PPE) was time consuming, heavy and uncomfortable. There was a lack of PPE and confusion about which PPE gave the right protection. Nurses’ work situation was characterized by stress and uncertainty, which affected their psychological wellbeing. Support from the leadership was crucial. Uncertainty about the infection state in patients and people in general had a negative effect on nurses. Nurses showed a great ability to lead the work during the pandemic and had an important role in care development. Motive: There are only a few studies about district nurses in primary healthcare during the pandemic in Sweden and knowledge about the district nurses’ experiences is lacking. No previous study has investigated experiences of district nurses in Västernorrland. Aim: To describe district nurses’ experiences of working in a primary healthcare center during the covid-19 pandemic. Methods: Qualitative content analysis through semi-structural interviews. Interviews were conducted with 9 district nurses and nurses at primary healthcare centers in Region Västernorrland during fall 2023.  Result: One main category was identified: From chaos to safety. Three categories with a total of eight subcategories emerged. Categories: Feeling anxious and unsafe, Readjustment with new ways of working, Be more prepared for the future.  Conclusion: The results correspond to previous studies about nurses’ experiences during the covid-19 pandemic. This study adds light to the lived experiences of district nurses and brings an insight in the work in primary health care centers in Västernorrland. These experiences can be used in planning for coming pandemics.   Keywords: District nurses experiences, covid19, primary healthcare, Västernorrland

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialtjänsten arbetar preventivt med missbrukande gravida kvinnor i tre kommuner i Västernorrlands län. Sundsvall, Timrå och Härnösand. Detta sker med stöd av två frågeställningar:</p><p>• Är nationella och kommunala riktlinjer angående preventivt arbete kända och använda?</p><p>• Vilken inställning har socialsekreterarna i de tre kommunerna till de insatser de kan erbjuda gravida missbrukare?</p><p>Studien bygger på kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer av fyra personer verksamma vid de tre socialtjänsterna. I analysprocessen har ad hoc metod använts, i enlighet med denna har materialet sammanställts och delats in under ett antal övergripande kategorier. Till sist har kontraster skapats och jämförelser gjorts mellan de olika intervjupersonernas svar utifrån de begreppsliga utgångspunkterna, vilka har varit barnperspektivet och humanismen. Resultatet visar att man vid de tre socialtjänsterna arbetar för att på frivillig grund hjälpa missbrukande gravida till en drogfri graviditet. Många olika insatser erbjuds men ingen speciellt anpassad behandling tycks finnas för denna klientgrupp. Socialarbetarna förmedlar dock synen att de ställer sig positiva inför möjligheten att tvångsvårda gravida missbrukare till skydd för det ofödda barnet. Kunskapen om nationella riktlinjer menas vara bra medan brister tycks finnas i kännedomen om kommunala riktlinjer.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialtjänsten arbetar preventivt med missbrukande gravida kvinnor i tre kommuner i Västernorrlands län. Sundsvall, Timrå och Härnösand. Detta sker med stöd av två frågeställningar: • Är nationella och kommunala riktlinjer angående preventivt arbete kända och använda? • Vilken inställning har socialsekreterarna i de tre kommunerna till de insatser de kan erbjuda gravida missbrukare? Studien bygger på kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer av fyra personer verksamma vid de tre socialtjänsterna. I analysprocessen har ad hoc metod använts, i enlighet med denna har materialet sammanställts och delats in under ett antal övergripande kategorier. Till sist har kontraster skapats och jämförelser gjorts mellan de olika intervjupersonernas svar utifrån de begreppsliga utgångspunkterna, vilka har varit barnperspektivet och humanismen. Resultatet visar att man vid de tre socialtjänsterna arbetar för att på frivillig grund hjälpa missbrukande gravida till en drogfri graviditet. Många olika insatser erbjuds men ingen speciellt anpassad behandling tycks finnas för denna klientgrupp. Socialarbetarna förmedlar dock synen att de ställer sig positiva inför möjligheten att tvångsvårda gravida missbrukare till skydd för det ofödda barnet. Kunskapen om nationella riktlinjer menas vara bra medan brister tycks finnas i kännedomen om kommunala riktlinjer.

No description available.

This paper seeks to provide a better understanding of the supposed connection between Parish Sami and the little researched stone remnants of grouse trapping, i.e. bird mazes, that show a spatial concentration to Västernorrland and Gävleborg counties - by using spatial analysis, historical-ethnographical analogies, folklore studies and two case studies. The results are contradicting; the spatial analysis shows no or little signs of a connection between remains of Sami type and place names indicating Sami presence. The analogies show a likeness between methods where sticks and branches were used instead of stones to create the fences which lead the birds to the snare-traps. However, these methods were used by both Swedish farmers and Sami. There are several folklore records that connect Sami and the bird mazes, and one tells of how the Sami taught the parish inhabitants the method. The case studies show an apparent spatial connection between bird mazes and a Parish Sami home and a nomadic Forest Sami complex. Nomadic Forest Sami in the region have been shown to be the ancestors of Parish Sami. Based on these results, the author proposes that the bird maze method was first used by Forest Sami and later used by their descendants Parish Sami, but somewhere along the way the method was taught to or picked up by Swedish farmers. In any case, this study might be used as a jumping off point for the further work and research into the physical remains of Sami in the region that are well needed, in particular the Parish Sami, but also bird mazes.

Many people especially women are feeling unsafe when being outdoors. This leads to restriction in the daily life and a reduced quality of life. This problem can be reduced by awareness in the physical planning. The aim of this study is therefore to examine how three municipalizes in Västernorrand are working with physical planning to create a safer environment. The study is based on interviews with planners and local plan documents. The local plan document is used to see structures and the interviews is to how the planners are working for creating a safe environment by physical planning. The study shows that the local planners are aware of the importance of planning for a safe environment. The study has located deficits in the support from higher instances and cooperation between different instances in the municipality. By giving the planers more support for the safety-planning, it could come more natural and have a bigger importance in the physical planning.

The purpose of the study was to map the small and medium sized industrial companies in Västernorrland and their work with digitalization. This was performed with the help of an analysis where data from the companies book keeping were retrieved from a database together with a survey that was sent to the companies. The analysis showed how the industry in Västernorrland looks like considering the development of number of companies, number of employees, revenue and more. The questions of the survey were chosen to fit with indicators from the governmental strategy for the industrial transformation. The results of the survey showed that the most of the respondents work with digitalization to some extent. Production and marketing are the main areas where the companies see the biggest possibilities with digitalization. There are very few women in the industrial companies in Västernorrland, both in general and in leading positions. This is contrary to the fact that women in general have a higher education than men, something that is becoming increasingly important with the expansion of digitalization. Support initiatives in the form of a better cooperation between schools and the industry could solve the supply of competence to the companies. The analysis shows that, except for how the industry presently looks, that it is difficult to draw any conclusions about how the companies work with digitalization. There are tendencies that high-tech companies more often themselves write about their work with digitalization on their websites which can be connected to that these companies work more actively with digitalization compared to low-tech companies. / Syftet med studien var att kartlägga små och medelstora industriföretag i Västernorrland och deras arbete med digitalisering. Detta genomfördes med hjälp av en analys där data från företagens bokföring togs fram via en databas tillsammans med en enkät som skickades ut till företagen. Analysen visade på hur industrin ser ut i Västernorrland gällande utvecklingen i antal företag, antal anställda, omsättning med mera. Frågorna i enkäten valdes ut för att passa ihop med indikatorer ur regeringens nyindustrialiseringsstrategi. Resultaten visar att de flesta svarande arbetar med digitalisering i någon omfattning. Inom produktion och marknadsföring ser företagen störst möjlighet med digitalisering. Det är mycket få kvinnor inom Västernorrlands industriföretag, både överlag i företagen men också i ledande befattningar. Detta går tvärt emot det faktum att kvinnor överlag har en högre utbildningsnivå än män, något som blir allt mer viktigt i och med digitaliseringens utbredning. Stödinsatser i form av ett bättre samarbete mellan näringsliv och skolor skulle kunna lösa företagens kompetensförsörjning. Analysen visar, förutom hur industrin ser ut i nuläget, att det är svårt att dra några slutsatser om hur företagen arbetar med digitalisering. Det finns tendenser på att högteknologiska företag själva skriver om digitalisering på deras hemsidor vilket kan kopplas samman med att dessa företag arbetar mer aktivt med digitalisering än lågteknologiska företag.

I detta projekt har ett fiberområde i Bollstafjärden i Västernorrland undersökts. Fiberområdet består av en fiberbank och fiberrika sediment. Trä- och cellulosafibrer har tillsammans med kemikalier släppts ut från pappers- och massaindustri vilket gett upphov till fiberområden. Kemikaliernas farlighet samt risk för spridning och upptag i näringsväven utgör ett miljöhot. Syftet med projektet var att undersöka och klassificera fiberområdet med hjälp av en modell som tagits fram av Golder Associates på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland. Modellen bygger på Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) och är den första av sitt slag varmed det också ingår i syftet att utvärdera denna. Volymen för fiberbanken beräknades för att få en uppfattning om dess storlek samt för att den ingår i modellen. Fiberbankens volym beräknades i programvaran ArcGIS till 197 143 m3. Volymen kan jämföras med en simbassäng (50x25 meter) som har ett djup på 158 meter. Den beräknade volymen ansågs vara mycket osäker eftersom det fanns för lite mätdata att tillgå, vilket innebar att beräkningsmetoderna i ArcGIS inte fungerade optimalt. Genom att fylla i modellens parametrar riskklassificerades fiberområdet till klass 1C, ”särskilt stor risk”, på en skala från 1-4. Riskklassificeringar används för att kun- na jämföra förorenade områden med varandra och för att få en uppfattning om vilka områden som ska prioriteras vid eventuella åtgärder. Modellen validerades genom att ändra parametrarna inom ett rimligt intervall samt se hur den påverkades då inget parametervärde angavs. Då värden som innebar störst risk användes på ett flertal parametrar erhölls högsta riskklass 1A. De parametrar som enskilt påverkade riskklassen var ”sammanvägda spridningsförutsättningar” och ”avstånd till närmaste bostadshus”. Det är anmärkningsvärt att en dubblering eller hal- vering av volym fiberbank och fiberrika sediment inte resulterade i en förändring av riskklass. Under arbetet med modellen visade det sig att fiberområdet kunde riskklas- sificeras utan information om dess volym. Modellen ansågs vara användarvänlig men hade en del brister så som otillräckligt definierade svarsalternativ för en del parametrar. Viss information upplevdes som svår- tillgänglig men är förmodligen enklare att hitta för handläggare vid länsstyrelser.

Syftet med denna studie är att undersöka hur möjligheterna ser ut för invånarna i Region Västernorrland att påverka beslutet om nedläggningen av förlossningen vid Sollefteå sjukhus. Studien har genomförts som en fallstudie av nedläggningen där proteströrelsen samt regionfullmäktige har undersökts. Det empiriska materialet har samlats in genom frågeundersökningar med personer som är aktiva inom proteströrelsen samt genom kvalitativ textanalys där regionfullmäktiges protokoll från 2016 och fram till idag har analyserats. Resultatet visar att medborgarnas proteströrelse har varit omfattande men att de officiella kanalerna för medborgarinflytande är begränsade. Resultatet visar även att det inte finns några tecken på förändrade positioner i frågan hos de olika partierna i regionfullmäktige.

This paper seeks to provide a better understanding of the supposed connection between Parish Sami and the little researched stone remnants of grouse trapping, i.e. bird mazes, that show a spatial concentration to Västernorrland and Gävleborg counties - by using spatial analysis, historical-ethnographical analogies, folklore studies and two case studies. The results are contradicting; the spatial analysis shows no or little signs of a connection between remains of Sami type and place names indicating Sami presence. The analogies show a likeness between methods where sticks and branches were used instead of stones to create the fences which lead the birds to the snare-traps. However, these methods were used by both Swedish farmers and Sami. There are several folklore records that connect Sami and the bird mazes, and one tells of how the Sami taught the parish inhabitants the method. The case studies show an apparent spatial connection between bird mazes and a Parish Sami home and a nomadic Forest Sami complex. Nomadic Forest Sami in the region have been shown to be the ancestors of Parish Sami. Based on these results, the author proposes that the bird maze method was first used by Forest Sami and later used by their descendants Parish Sami, but somewhere along the way the method was taught to or picked up by Swedish farmers. In any case, this study might be used as a jumping off point for the further work and research into the physical remains of Sami in the region that are well needed, in particular the Parish Sami, but also bird mazes.