Bakgrund : I takt med en stigande genomsnittsålder ökar också andelen personer med demenssjukdom. Då det inte finns någon botande medicinsk behandling förblir tillämpande av en individuellt anpassad och god omvårdnad viktigt. Anhöriga fyller  en viktig funktion i vården av den demensjuke och står i vissa fall även för huvuddelen av vården. Att se den sjuke och dess närstående som en gemensam nämnare underlättar ofta upprätthållandet av hälsa och välbefinnande. För att relationen till de anhöriga skall vara fungerande och respektfull bör vårdpersonal ha god kunskap om anhörigas upplevelser. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser i samband med vård av nära anhörig med diagnosen demenssjukdom. Metod: En kvalitativ analys av innehållet från 14 kvalitativa artiklar genomfördes. Resultat: Fyra teman framkom. Att ge är att få behandlar anhörigvårdares positiva upplevelser. I temat Att ha en betungande uppgift i ensamhet tas negativa aspekter upp. Det tredje temat Att ta ett steg i en ny riktning beskriver anhörigvårdares upplevelser av att placera den demenssjuke på särskilt boende. Fjärde temat Att orka ta kampen visar två strategier som anhörigvårdare tillämpar för att bemästra vårdarrollen. Slutsats: Anhörigas upplevelser i samband med vård av nära anhörig med demenssjukdom kännetecknas av både negativa och positiva aspekter.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunala korttidsboenden uppfattade informationsvärdet i omvårdnadsepikrisen för vård av den äldre personen utifrån ett personcentrerat perspektiv. Metod: Studien har en kvalitativ deskriptiv design med tio individuella intervjuer med sjuksköterskor verksamma på kommunala korttidsboenden. De transkriberade intervjuerna utforskades med en deduktiv innehållsanalys utifrån modellen De 6 S:n. Resultatet: Under begreppet Självbild sökte sjuksköterskan efter information om hur den äldre personen framställs. Den äldre personens självbestämmande saknas och även hur de önskar vara oberoende. Sociala relationer omfattar både en emotionell och en praktisk dimension där den kommunala sjuksköterskan fokuserar på den praktiska hjälpen. Symtomlindring, den äldre personens egen beskrivning saknas i omvårdnadsepikrisen vilket de kommunala sjuksköterskorna upplevde vara en brist. Symtomlindring sammankopplades med riskbedömningsinstrumentet Senior alert. Sammanhang innebär att avsaknaden av den äldres livsberättelse försvårar det fortsatta omhändertagandet. Strategier för framtiden beskrivs i termer som läkemedels eller återbesöksrelaterade, den äldre personens egna tankar och önskemål beskrivs sällan. Slutsats: De kommunala sjuksköterskorna utgick från omvårdnadsepikrisen för att skapa sig en bild av den äldre personen. Omvårdnadsepikrisen var bristfällig och utgick inte från den äldre personens perspektiv, erfarenhet eller upplevelse av sin situation.

Majoriteten av alla patienter önskar få vårdas och dö i sitt hem vid livets slutskede. Distriktssköterskors roll i den palliativa vården är mycket viktig, eftersom patienter har en större möjlighet att få stanna hemma när den palliativa vården håller en hög kvalitet. Studiens syfte är att beskriva distriktssköterskors professionsutövning i samband med palliativ vård i hemmet med fokus på vårdandet. En integrativ litteraturöversikt har genomförts där tillgänglig forskning inkluderats, både studier utförda med kvalitativ och kvantitativ metod. De områden som visat sig ha en stor inverkan på vården presenteras i sju teman och 28 subteman. Studien visar att en bra hemplanering och en god vårdrelation är en förutsättning för att kunna göra en bedömning av patientens behov. Utöver detta är samarbete inom vårdteamet betydelsefullt samt en god kunskap inom området. Det framkommer att det finns en rad omständigheter som kan förhindra och försvåra att vården bedrivs. Hög arbetsbelastning, tidsbrist samt bristande stöd i arbetet är vanligt förekommande. Dessutom framkommer att det föreligger en kunskapsbrist och behovet av utbildning är stort. Studiens slutsats är att det är av stor vikt att distriktssköterskors kunskapsbehov inom området palliativ vård tillgodoses. Holistisk vård är eftersträvansvärt.

Sammanfattning Bakgrund: Det primära i palliativ vård är att öka patientens välbefinnande och livskvalité. Det finns fyra hörnstenar som den palliativa vården ska utgå ifrån för att nå detta primära mål. Dessa är: symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd till de närstående. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar patienters upplevelser av livskvalité i palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar. Nio valdes ut genom systematiska sökningar i tre olika databaser. Därefter genomfördes en kompletterande osystematisk sökning för att säkerställa att inget relevant material missades. Vid den sökningen valdes en artikel ut. Resultat: Resultatet innehåller tre kategorier: att känna sig normal, stöd från vården och förberedelser inför döden. Till varje kategori finns tre underkategorier. Resultatet innefattar faktorer som patienter i palliativ vård upplever sänker och höjer deras livskvalité. Slutsats: Vad som påverkar patienters livskvalité är individuellt. De flesta patienter upplever att kunna göra vardagliga saker som de gjort innan höjer livskvalitén i nuet. Förändringar som inträffar i sjukdomssituationen såsom trötthet och smärta upplevs sänka livskvalitén. Beroende på hur förberedelser inför döden ser ut och fortskrider så påverkas också patientens upplevelse av livskvalité.

<p>Syftet med undersökningen var att se om det finns arbets- konflikter inom vården och hur män klarar av att hantera dessa eller om det fanns andra problem som var av något värde i dagens samhälle. Jag har tidigare arbetat med vård i ca 2 års tid. Mitt arbete med intervjuer utfördes i tre olika städer i södra Sverige under hösten 2006. Min frågeställning är i projektet: ”Hur hanterar män konfliktsituationer inom vården?”. Teorier (teori kapitlet) jag använder Carol Gilligan, George Herbert Mead, Thomas Hylland Eriksen, Thomas J Scheff, Per Månson (red), Rolf-Petter Larsen och Thomas Johansson. En viktig del i detta avsnitt är den symboliska interaktionen i mellanmänskliga relationer mellan människor och en själv. Metod kapitlet är fokuserat på kvalitativ metod och har en klang av hermeneutik som innebär en viss förförståelse av ämnet som studeras. Resultat kapitlet det finns problem inom vårdsektorn med ledningen bl.a. det saknas pengar i budgeten för att kunna anställa tillräckligt mycket personal. Ledningen på en del platser är inte tillräckligt bestämd och uppgifterna når inte hela vägen från botten till toppen. Det förekommer mobbning och kränkande beteende. Männen i intervjun håller sig utanför konflikter och markerar detta genom att med kroppsspråk inte vilja vara delaktig i struntprat. Det verkar också saknas konflikthantering på arbetsplatserna. Tydliga mål verkar inte nå alla anställda på arbetsplatsen. En bidragande orsak till att män ofta väljer andra yrken än vårdare och undersköterska. Kan vara att pengar saknas i kommunerna och att lönen är så dålig i jämförelse med andra yrken. Detta är en 10 poängs uppsats. Nyckelord som passar in är Vård, Män, Konflikt, Socialpsykologi.</p>

<p><p>Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med cancer som får palliativ vård upplever sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Sökningar genomfördes i databaserna Medline, Academic Search Elite och Cinahl samt manuellt. Sökord som användes var quality of life, palliative care, palliative treatment, cancer, advanced cancer, hospital och home care. Detta resulterade i att nitton vetenskapliga artiklar valdes ut till studiens resultat. Resultatet visade att en obotlig cancersjukdom försämrade livskvaliteten hos patienterna. Fysiska symptom inverkade negativt på livskvaliteten ur ett fysiskt perspektiv och det vanligast upplevda symptomet var smärta. Ur ett psykiskt perspektiv upplevde patienter, inskrivna på en palliativ vårdavdelning, en generell förbättring av livskvaliteten. Patienter som vårdades i hemmet upplevde en ökad känsla av trygghet vilket höjde livskvaliteten. Det fanns ett starkt samband mellan depression och livskvalitetsvariabler. Kontakt med andra personer och hög kompetens hos personal var grundläggande för att patienterna skulle uppleva trygghet och god vård vilket förbättrade livskvaliteten ur ett socialt perspektiv. Ljus och luftig miljö på avdelningen samt möjlighet till kontakt med naturen var faktorer som inverkade positivt på livskvaliteten. För att få en djupare kunskap om vad begreppet livskvalitet innebär för varje människa som drabbas av en obotlig cancersjukdom är de viktigt att mer kvalitativ forskning genomförs. <strong></strong></p></p><p><p> </p><p><strong>Nyckelord</strong><strong>: </strong>Livskvalitet, cancer, palliativ vård</p><p> </p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p> </p></p><p> </p><p> </p></p><p> </p><p><p> </p></p><p> </p>

<p>Background: Palliative care is something that all people should have the right to be allowed to, to be able to enjoy the qualities of life, even when someone has been afflicted with illness that cannot be cured. How do the nurses in municipal home-care deal with and prepare themselves to perform a righteous task? Aim: The aim of this study is to illuminate nurses, comprehensions of palliative care within municipal home-care. Method: The method is a questionnaire to nurses. Results: The results did comply to law and regulations. The feedback we got from the respondents were that they wanted, and nearly always may be available when needed by the patients within palliative care, and support their next of kin. What was demanded by the respondents was supervision, but it is mostly impossible referring to economic reasons.</p>

<p>In the palliative care there are many close encounters between the care-taker and the care-giver. To be touched is foundational to every human being and the care-giver shows his presence to the care-taker, when he touch the care-taker. Touch is an important tool for the care-giver in the care for the care-taker. It becomes a natural way of communicating. The aim of this literature study was to describe which factors that are important, for the care-taker in the palliative care, to receive touch in the purpose of feeling well-being. The scientific articles were found by using "Academic Search". "AMED", "Cinahl" and "Science Direct" data bases. The results show that there were three factors that can help care-takers in end of life care, communication, safety and a good environment. Which leads to the possibility of touch for the care-taker This way helped the care-taker to a higher well-being and quality of life, since they're sense of well-being often were low and influenced they're quality of life. Touch can be used as a complementary therapy, the care-taker felt more pain-relief and less anxiety. They also felt more well-being and a higher quality of life, which were important for these care-takers at the end-of-life.</p>

No description available.

No description available.