Neonatalvårdsinformationen är svår att nationellt standardisera då Sverige har regionala skillnader i både avdelningsinformationen och vårdrutinerna. Syftet med detta arbete var att undersöka neonatalvårdsinformationen i vårdkedjans olika steg: före, under och efter en förlossning. Personer som planerar att föda barn på Mälarsjukhuset i Eskilstuna tilldelas ingen information om neonatalvård innan förlossningen, om inte barnet löper stor risk att hamna på Neonatalavdelningen. Detta trots att ett av tio nyfödda barn i landet hamnar på en neonatalavdelning, vilket är fler än barnmorskorna förutsäger innan förlossningen. Det befintliga informationsmaterialet från Region Sörmland på webben upplevs bristfällig på grund av att den är kortfattad, inkorrekt och till viss del irrelevant för målgruppen. Teorin utgår från användarfokuserad design samt text och bild i samverkan. Tidigare forskning visar att kunskap inom området är relaterat till upplevd trygghet. Utifrån teorin och insamlad empiriska data via kvalitativa intervjuer och en textanalys har ett informationsmaterial skapats som motiveras utifrån identifierade behov och preferenser. Studien indikerar att okunskap inom området påverkar den upplevda tryggheten inför en förlossning och för personer vars barn behöver neonatalvård. Denna studie har lett fram till antagandet att tidpunkten för informationen samt text och bild i samverkan kan påverka målgruppens upplevda trygghet och innehållets begriplighet. Detta resulterade i en gestaltning i form av reviderad webbinformation med ett informativt syfte.

The aim of this study was to compare a public health website with a commercial health website to identify differences in their interfaces. The goal was to explore whether there is a connection between information architecture and credibility. To address this, the research question posed was: Which factors affect the credibility of the interfaces in the public healthcare service “1177” and the private healthcare service “Kry”? Previous research in this field has highlighted that factors such as website structure, content, and usability play a crucial role in enhancing a website’s credibility. In this study, an interface analysis was conducted, and a heuristic evaluation was performed to identify differences. The public healthcare service “1177” achieved a higher score in the heuristic evaluation. However, this study shows that both public and commercial healthcare services achieved good usability results. The study’s theoretical framework is based on the Prominence-Interpretation Theory (PIT) and the Extended Prominence-Interpretation Theory (EPIT). According to these theories, an interface’s credibility increases when its usability is high. The identified differences between the two websites included variations in their structure and language.

Febrile seizures are a condition in children that presents dramatically, which can generate in strong feelings both for the child as well as for guardians. Today, there is no information about febrile seizures that is provided to the childs guardians for preventive purposes in Eskilstuna. This is because the guidelines that the Child Care Center have, are more focused on other areas regarding child care. Sweden’s county and regions – SKR, strive to develop healthcare with the patient in focus. Their goal with primay care, which includes the Child Care Center, is to be preventive, proactive and generate a feeling of safety. Therefore, this study strives to investigate how the Child Care Center works today. Also what kind of information materials that work and do not work and how the target group acts and how they feel regarding this subject, and last, at what time the information should be communicated to benefit the child’s guardians. The study that has been done, indicates that the target group has only little knowledge about febrile seizures but a desire to recieve information about it. From the Child Care Center’s perspective, there seems to be an understanding of the target groups needs and wishes. This study highlights theories such as Human-centered Design, visual communication, text and image in collaboration and rhetoric on which the final design, together with empirical data from interviews, is based on. At the end of the study, a design proposal in the shape of an app and a conclusion to the research questions are presented. Keywords: Febrile seizures, care information, proactivity, safety, information design, rhetoric, text and image in collaboration, user friendly design / Feberkramper är ett tillstånd hos barn som yttrar sig dramatiskt och som kan generera starka känslor både hos barn och vårdnadshavare. I dagsläget förmedlas ingen information om feberkramper i förebyggande syfte till vårdnadshavare från barnavårdscentralerna i Eskilstuna kommun. Det beror på att de riktlinjer som barnavårdscentralen utgår från när det kommer till informationsurval, har ett större fokus på andra områden inom barnvård. Sveriges kommuner och regioner – SKR, arbetar för att utveckla sjukvården med patienten i fokus. Deras målbild för primärvården där barnavårdscentralen ingår, är att vara förebyggande, proaktiva och generera trygghet. Därför går arbetet ut på att undersöka hur barnavårdscentralen arbetar idag samt vilka informationsmaterial som fungerar och inte fungerar, hur målgruppen ter sig, vad målgruppens har för egna tankar kring ämnet och till sist, vid vilken tidpunkt som informationenom feberkramper bör förmedlas för att gynna nyblivna vårdnadshavare. Studien som gjorts indikerar på att vårdnadshavare har en okunskap inom ämnet men en önskan om att bli förmedlade information om feberkramper. Från barnavårdscentralens perspektiv verkar det finnas en förståelse för målgruppens behov och önskningar. I studien framhävs teorier som Human-Centered Design, visuell kommunikation, text och bild i samverkan och retorik som den slutgiltiga gestaltningen, tillsammans med empiri från intervjuer, baseras på. I slutet av studien presenteras ett gestaltningsförslag i form av en app samt en slutsats kring forskningsfrågorna.