Bakgrund Digitalisering har blivit allt vanligare och digitala vårdkontakter har implementerats i vården. Sveriges kommuner och regioner ser digitaliserade vårdtjänster som en naturlig del av framtidens vårdutbud. Sjuksköterskor behöver arbeta i enlighet med sitt ansvarsområde inom sjukvård och omvårdnad, även inom digital kontakt. Därför behövs sammanställd kunskap om patienters erfarenheter, för att sjuksköterskor ska arbeta i enlighet med sina ansvarsområden. Syfte Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av digital kontakt i en vårdkontext. - Hur upplevde patienterna den digitala kontakten med sjuksköterskor? - Vilka fördelar och nackdelar upplevde patienter med digital kontakt med vården? Metod Designmetoden var en icke-systematisk litteraturöversikt. Tio originalartiklar valdes från databaserna Pubmed och CINAHL. Artiklar var peer-review granskade, godkända från etikprövning, skrivna på engelska och publicerades mellan år 2013-2024. Integrerad analys användes för att sammanställa resultaten i relation till varandra. Resultat Fyra huvudkategorier identifierades. Upplevelser av kommunikationen visade detaljer som bidrog till bra eller försämrad kommunikation digitalt, och relationen sjuksköterska-patient visades vara viktigare än vårdformen. Upplevelser av socialt stöd belyste hur kontakten minskade ensamhet, lindrade jobbiga känslor och uppmuntrade patienter. Upplevelser av digital funktionalitet visade nackdelar som var relaterade till svårigheter med användningen och känslor kring säkerheten. Fördelar som togs upp var att öva på digitala kunskaper, säkerhet, enkel användning och att data kan delas mellan vårdpersonal. Upplevelser av bekvämlighet beskrev varför digital kontakt upplevdes bekvämt. Slutsats I arbetet framkommer att en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten bidrar till att identifiera och lindra lidande vid digital kontakt. Vidare framkommer att det är mindre relevant om det handlar om fysisk eller digital kontakt. Det viktigaste är sjuksköterskans skicklighet och empati. Sjuksköterskans finkänsla och uppmärksamhet är väsentlig vid digital kontakt, därmed bör den utvecklas. Digital kontakt är betydelsefullt för patientens bekvämlighet. / Background Digitization has increased, and digital healthcare contacts have been implemented. Sweden's municipalities and regions see digitized care services as part of future services. Nurses need to work in accordance with their area of responsibility in healthcare and nursing, also with digital contacts. Compiled knowledge of patients' experiences is therefore needed, for nurses to work in accordance with their areas of responsibility. Objective To describe adult patients' experiences of digital contact in health care.  - How did the patients experience the digital contact with nurses? - What advantages and disadvantages did patients experience in healthcare with digital contact? Methods The design method was a non-systematic literature review. Ten original articles were selected from the databases Pubmed and CINAHL. Articles were peer-reviewed, approved from ethics review, in English and published between 2013-2024. Integrated analysis was used to compile results. The work strongly distanced itself from fabrication, distortion and plagiarism. Results Four main categories were identified. Experiences of the communication showed what details contributed to good or poor digital communication, and the nurse-patient relationship was noticed as more important than the form of healthcare itself. Experiences of social support highlighted how digital contact reduced loneliness, alleviated difficult feelings and encouraged patients. Experiences of digital functionality showed disadvantages of user-experiences and feelings of security. Raised benefits were practicing digital skills, feelings of security, ease of use and shared data between healthcare professionals. Experiences of convenience described why digital contact felt comfortable. Conclusion Good relationship between the nurse and the patient contributes to identifying and alleviating suffering in digital contact. It appears that it’s less relevant if the contact is physical or digital, but instead the nurses' skill and empathy. The nurses' sensitivity and attention are essential in digital contact and should be developed. Digital contact is important for patient comfort.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att främja bästa möjliga livskvalitet för människor drabbade av obotlig, livshotande sjukdom. För att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt för patienter och närstående krävs en helhetssyn på människan där hänsyn tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och att vården ges utifrån patientens önskemål. Sjuksköterskor har ett betydelsefullt omvårdnadsansvar i vården av svårt sjuka och döende patienter, men ansvaret kan se olika ut beroende på var patienten vårdas. I Sverige sker cirka en tredjedel av alla dödsfall varje år på sjukhus, i en miljö vars huvudsakliga fokus är att rädda liv. Palliativ vård är en grundläggande rättighet för alla människor och sjukvården har ett ansvar att ge en god, säker, jämlik och individanpassad vård, oavsett var patienten vårdas. Trots detta har den palliativa vården på sjukhus visat sig vara otillräcklig ur många perspektiv. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors syn på sitt omvårdnadsansvar i vården av patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes på ett systematiskt sätt. Artiklar söktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL.12 vetenskapliga originalartiklar inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades och resultatet sammanställdes med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudteman utkristalliserades. Det första handlade framför allt om känslor av osäkerhet i rollen och ansvaret relaterat till kunskaps- och erfarenhetsbrist och det andra om ansvaret att ge en helhetsvård utifrån patientens behov och önskemål, ofta svårt i en akut vårdkontext. Det tredje temat beskrev att sjuksköterskorna ofta fick kämpa sig till ett samarbete, att deras profession inte alltid togs på allvar och att ansvaret att bygga tillitsfulla relationer med patienter och närstående krävde förutsättningar som inte alltid fanns. Sista temat handlade om ansvaret att företräda patienterna och viljan att göra det bästa möjliga för patienter och närstående. Samtliga teman beskrev faktorer som påverkade sjuksköterskans möjlighet att ta sitt omvårdnadsansvar. Slutsats: Det finns en önskan och strävan hos sjuksköterskorna i litteraturöversiktenatt vården i livets slutskede ska vara den bästa möjliga, men de saknar många gånger rätt förutsättningar för att ge en god vård utifrån ett palliativt förhållningssätt. För att kunna tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov behöver sjuksköterskorna mer utbildning och kunskap, tid samt ett bättre teamarbete professionerna emellan. / Background: Palliative care is an approach aimed to improve quality of life for patients with serious, life-threatening illness. To optimize the time for patients and their families the care should be provided through the integration of physical, psychological, social and spiritual needs and health professionals that pay special attention to the preferences of individuals. Nurses have a significant responsibility in the care of the terminal ill, and the responsibility can look different depending on where the patients are cared for. In Sweden, about a third of all deaths occur in hospitals, in an environment whose main focus is to save lives. Palliative care is a basic human right and healthcare has a responsibility to give a good, secure, equal and person-centered care, regardless of where the patients are cared for. Despite this, the hospital palliative care has been shown as insufficient in many perspectives. Aim: The aim was to describe nurses’ view of their responsibility in the end-of-life care in hospitals. Method: A qualitative literature review was made in a systematic way. Articles were sought with relevant search terms in the PubMed and CINAHL databases. 12 scientific original articles were included, quality reviewed and analysed and the result was compiled with thematic content analysis. Results: Four main themes crystallised. The first was mainly about feelings of uncertainty in the role and responsibility related to lack of knowledge and experience. The second was about the responsibility to provide comprehensive care based on the patient’s needs and wishes, often difficult in an acute care context. The third theme described that nurses often had to fight their way to a collaboration, that their profession was not always taken seriously and that the responsibility to build trusting relationships with patients and loved ones required conditions that did not always exist. The last theme was about the responsibility to represent patients and the desire to do the best possible for patients and loved ones. All themes described factors that affected the nurse’s ability to assume her nursing responsibilities. Conclusion: There is a desire and ambition among the nurses in the study that end-of-life care should be as good as possible, but they often lack the right conditions to provide good care based on a palliative approach. To meet the patient's physical, mental, social and existential needs, nurses need more education and knowledge, time and better teamwork between the professions.

Bakgrund: För att vården av patienter med demenssjukdom ska uppnå en god kvalité bör den utgå från personcentrerad vård. I den personcentrerade vården läggs fokus på personen bakom sjukdomen, där sjuksköterskan individanpassar vården efter patientens behov. Enligt lagar och riktlinjer, bör vårdpersonal tillgodose en god vård som är grundad på respekt för självbestämmande, delaktighet samt integritet. Däremot upplever inte alltid patienter och anhöriga att personcentrerad vård tillämpas. Syfte: att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom utifrån ett personcentrerat arbetssätt i olika vårdkontext. Metod: kvalitativ, systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans. Resultat: det framkom två teman och fem subteman. Första temat blev Relationella utmaningar, följt av subteman: Att se hela patienten, Att skapa relationer och Att individanpassa vården. Det andra temat blev Organisationella utmaningar, följt av subteman: Att förhålla sig till kunskap och Att relatera till arbetsmiljön. Slutsats: sjuksköterskor belyser vikten av att se hela patienten genom att ta del av patientens livsberättelse, skapa relationer, och slutligen att individanpassa vården för att tillgodose personcentrerad vård. De erfor även att arbetsmiljön försvårade tillämpningen av personcentrerad vård.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att främja bästa möjliga livskvalitet för människor drabbade av obotlig, livshotande sjukdom. För att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt för patienter och närstående krävs en helhetssyn på människan där hänsyn tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och att vården ges utifrån patientens önskemål. Sjuksköterskor har ett betydelsefullt omvårdnadsansvar i vården av svårt sjuka och döende patienter, men ansvaret kan se olika ut beroende på var patienten vårdas. I Sverige sker cirka en tredjedel av alla dödsfall varje år på sjukhus, i en miljö vars huvudsakliga fokus är att rädda liv. Palliativ vård är en grundläggande rättighet för alla människor och sjukvården har ett ansvar att ge en god, säker, jämlik och individanpassad vård, oavsett var patienten vårdas. Trots detta har den palliativa vården på sjukhus visat sig vara otillräcklig ur många perspektiv. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors syn på sitt omvårdnadsansvar i vården av patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes på ett systematiskt sätt. Artiklar söktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL.12 vetenskapliga originalartiklar inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades och resultatet sammanställdes med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudteman utkristalliserades. Det första handlade framför allt om känslor av osäkerhet i rollen och ansvaret relaterat till kunskaps- och erfarenhetsbrist och det andra om ansvaret att ge en helhetsvård utifrån patientens behov och önskemål, ofta svårt i en akut vårdkontext. Det tredje temat beskrev att sjuksköterskorna ofta fick kämpa sig till ett samarbete, att deras profession inte alltid togs på allvar och att ansvaret att bygga tillitsfulla relationer med patienter och närstående krävde förutsättningar som inte alltid fanns. Sista temat handlade om ansvaret att företräda patienterna och viljan att göra det bästa möjliga för patienter och närstående. Samtliga teman beskrev faktorer som påverkade sjuksköterskans möjlighet att ta sitt omvårdnadsansvar. Slutsats: Det finns en önskan och strävan hos sjuksköterskorna i litteraturöversiktenatt vården i livets slutskede ska vara den bästa möjliga, men de saknar många gånger rätt förutsättningar för att ge en god vård utifrån ett palliativt förhållningssätt. För att kunna tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov behöver sjuksköterskorna mer utbildning och kunskap, tid samt ett bättre teamarbete professionerna emellan. / Background: Palliative care is an approach aimed to improve quality of life for patients with serious, life-threatening illness. To optimize the time for patients and their families the care should be provided through the integration of physical, psychological, social and spiritual needs and health professionals that pay special attention to the preferences of individuals. Nurses have a significant responsibility in the care of the terminal ill, and the responsibility can look different depending on where the patients are cared for. In Sweden, about a third of all deaths occur in hospitals, in an environment whose main focus is to save lives. Palliative care is a basic human right and healthcare has a responsibility to give a good, secure, equal and person-centered care, regardless of where the patients are cared for. Despite this, the hospital palliative care has been shown as insufficient in many perspectives. Aim: The aim was to describe nurses’ view of their responsibility in the end-of-life care in hospitals. Method: A qualitative literature review was made in a systematic way. Articles were sought with relevant search terms in the PubMed and CINAHL databases. 12 scientific original articles were included, quality reviewed and analysed and the result was compiled with thematic content analysis. Results: Four main themes crystallised. The first was mainly about feelings of uncertainty in the role and responsibility related to lack of knowledge and experience. The second was about the responsibility to provide comprehensive care based on the patient’s needs and wishes, often difficult in an acute care context. The third theme described that nurses often had to fight their way to a collaboration, that their profession was not always taken seriously and that the responsibility to build trusting relationships with patients and loved ones required conditions that did not always exist. The last theme was about the responsibility to represent patients and the desire to do the best possible for patients and loved ones. All themes described factors that affected the nurse’s ability to assume her nursing responsibilities. Conclusion: There is a desire and ambition among the nurses in the study that end-of-life care should be as good as possible, but they often lack the right conditions to provide good care based on a palliative approach. To meet the patient's physical, mental, social and existential needs, nurses need more education and knowledge, time and better teamwork between the professions.