Bakgrund: Patienter drabbas av vårdrelaterade infektioner inom olika vårdmiljöer varje dag.Detta bidrar till onödiga kostnader och ett onödigt lidande för patienten som skulle kunnaundvikas. Syfte: Att beskriva vårdmiljöns betydelse för att förebygga vårdrelateradeinfektioner. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar, sompublicerats mellan 2015–2020. Artiklarnas ursprungsland är USA, Kanada, Kina, Tyskland,Iran, Österrike, Uganda, Nigeria och England. Resultat: Tre teman identifierades som var,Vårdmiljöns utformning, Kontaktytor i vårdmiljön och Möjligheter till handhygien. Resultatetvisar att vårdmiljön och dess utformning har en betydelse för risken av att drabbas av envårdrelaterad infektion. Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att vårdmiljön har enbetydelse för överföring av bakterier och virus, vilket kan orsaka vårdrelaterade infektioner. / Background: Patients are affected by healthcare-associated infections in different careenvironments every day. This contributes to unnecessary costs and suffering for patients thatcould be avoided. Aim: To describe the importance of the care environment in preventinghealthcare-associated infections. Method: The results of the literature review are based on 15scientific articles, published between 2015-2020. The countries of origin of the articles are theUnited States, Canada, China, Germany, Iran, Austria, Uganda, Nigeria and England. Results:Three themes were identified: Care environment, Contact surfaces in the care environment andOpportunities for hand hygiene. The results show that the care environment and its design ismaking a risk of suffering from a healthcare-associated infection. Conclusion: The conclusionof this literature study is that the care environment has an impact on the transmission of bacteriaand viruses, which can cause healthcare-associated infections.

No description available.

Bakgrund: Tidigare forsning visar att det finns flera faktorer som påverkar patientens återhämtning från sjukdom, där miljön är en relevant faktor. I miljön förekommer det olika faktorer som påverkar patientens omgivning, sjuksköterskan upplever att rummets utformning, ljus, ljud samt relationer kan ha inverkan på patientens återhämtning. Sjuksköterskans upplevelser kan eventuellt skilja sig från patientens. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av miljöns betydelse för återhämtning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet genererade i två teman och fyra subteman utifrån examensarbetets syfte. Temat Relationens betydelse för återhämtning delades in i två subteman; Patientens relation till sjuksköterskan och Stöd från andra. Det andra temat Yttre miljöns betydelse för återhämtning delades in i två subteman; Patientrummet och Återvända hem till vardagen. Slutsats: Sjuksköterskan och patienten har liknande upplevelser kring hur de olika faktorerna i miljön påverkar återhämtningen, den kan ha främjande eller hämmande effekt på återhämtningen. En miljö som inger trygghet och bekräftelse upplevdes vara främjande för återhämtningen. Relationen till sjuksköterskan samt andra människor kan hjälpa patienten att finna kraft för återhämtning. / Background: Previous research shows that there are several factors that affect the patient recovery from illness, where the environment is a relevant factor. In the environment, there are various conditions that affect the patient environment. The nurse feels that the design, light, sound of the room and relationships can affect the patient recovery. The nurse experiences may part from the patient. Aim: To describe the patient experience of the meaning of environment for recovery. Method: A qualitative literature study with an inductive approach. Result: The result was generated in two themes and four subthemes based on the purpose of the degree project. The theme Relationship's significance for recovery was divided into two subthemes; Patient relationship with the nurse and Support from others. The second theme The importance of the external environment for recovery was divided into two sub-themes; The patient room and Return home to everyday life. Conclusion: The nurse and patient have similar experiences of the factors in the environment's mening for recovery, it can have a promoting or inhibitory effect on the recovery. An environment that provides security and affirmation was perceived to be conducive to recovery. The relationship with the nurse and others can help the patient to find power for recovery.

Bakgrund: Vårdmiljön på sjukhus innehåller ett antal olika faktorer, såväl fysiska som mellanmänskliga, vilka i olika hög grad kan påverka patienters möjligheter till återhämtning såväl positivt som negativt. Det kan handla om färgen på väggarna och möjligheten till enkelrum, lika väl som sjuksköterskans bemötande av patienten. Syfte: Att skapa en översikt över vårdmiljöns betydelse för patientens återhämtning på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt. Tolv vårdvetenskapliga artiklar analyserades. Nio med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Resultat: Vårdmiljön kan främja patienternas återhämtning, men den kan likaväl hämma återhämtningen. Faktorer som inverkade på patienternas återhämtning redovisas i fyra teman: Den omgivande miljöns betydelse för patientens återhämtning, vårdmiljöns inverkan på patientens sömnkvalitet, hur inredningens utformning kan påverka patientens återhämtning och det mellanmänskliga mötets betydelse för patientens återhämtning. Här framkommer att utsikt genom fönstret, störande ljud, en hemlik inredning samt kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan är faktorer som på ett eller annat vis påverkar patienternas återhämtning. Slutsats: Patienternas upplevelser tydliggjorde att vårdmiljön, såväl den fysiska som den mellanmänskliga, hade en stor inverkan på återhämtningen. / Background: The healthcare environment at a hospital contains a few different factions, physical aswell as interpersonal. Some of which can deeply impact the patients road to recovery for both good and bad, such as the color of the interior and the potential access to a secluded room. Also the treatment recevied by the nurses plays a big part. Aim: To create a map of the healthcare environments impact for the recovery of the patient. Method: A general literature-overview. Twelve scientifically based articles on healthcare. Nine with qualitative approach and three with quantitative approach. Results: The healthcare environment can promote patients recovery, but it can also inhibit the patients recovery. Factors that influenced the recovery is accounted for in four themes: The surrounding environments meaning for the patients recovery, the healthcare environments impact on the patients sleep quality, the way the interior has been layed out and the interpersonal meeting can also aid the patients recovery. Things like a view out of a window, noises, a home-like interior aswell as communication between the nurses and the patient plays a big part on how the patients is recovering. Conclusions: The patients experience clarified that the healthcare environment, the physical aswell as the interpersonal treatment had a big impact on the recovery of the patient.

Vårdmiljön delas upp i två perspektiv; den fysiska miljön och den psyko-sociala, vilka integrerar och stödjer varandra. Vårdmiljön upplevs ofta som främmande och skrämmande för barn som ska genomgå anestesi. Genom att skapa ett förberedelserum där fysisk vårdmiljö är anpassad efter barnet med möjlighet till lek och distraktion, kan ångest reduceras och istället leda till ett ökat välbefinnande. Syftet med denna systematiska integrativa litteraturstudie var att sammanställa och beskriva forskningsresultat om barns vårdmiljö på sjukhus. Studien är genomförd som en systematisk och integrativ litteraturöversikt enligt Whittemore och Knalfs (2005) beskrivning. Tio artiklar inkluderades varav tre var genomförda på en operationsavdelning. De inkluderade studierna var genomförda med både kvalitativ och kvantitativ ansats hittades i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. I analysen av studierna framkom kategorier. “Fysiskt utformning av vårdmiljön” och “En barnvänlig vårdmiljö”. Resultatet visade att oro, ångest och behovet av lugnande läkemedel minskade när barnen fick förbereda sig perioperativt och distraherades med portabla mediaspelare. Ett barnanpassat förberedelserum har en betydande roll och tillsammans med ett åtgärdsprogram minskar den farmakologiska användningen perioperativt. En gynnsam vårdmiljö stärker och hjälper också anestesisjuksköterskan att skapa en bättre vårdrelation till barnet. Positiva hälsoeffekter kan ses vid en icke farmakologisk alternativ vilket förkortar den postoperativa processen och stärker förtroendet mellan anestesisjuksköterskan och barnet inför framtida besök.

Bakgrund: Allt fler människor kommer att drabbas av någon form av demenssjukdom vilket bland annat leder till förlust av kognitiva förmågor. Detta innebär ökat behov av vård- och omsorgsboende för de personer som drabbats. Det centrala för personer med demenssjukdom är att vården är personcentrerad samt att den fysiska vårdmiljön är anpassad efter deras behov. Syfte: Att beskriva den fysiska vårdmiljöns betydelse för omvårdnad av personer med demens på vård- och omsorgsboende. Metod: En litteraturöversikt som grundades i kvalitativa (n=12), kvantitativa (n=1) samt mixade (n=2) studier. Studierna hade fokus på den fysiska vårdmiljöns betydelse för omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och indelades fyra huvudkategorier med sju underkategorier. Resultat: Resultatet visade att den fysiska vårdmiljön påverkade personer med demenssjukdom. Genom anpassning av måltidsmiljö, utomhusmiljö och inomhusmiljö främjades livskvalitén för personer med demenssjukdom. Att vårdmiljön utformades hemlik med välbekanta föremål gjorde det lättare för personer med demenssjukdom att göra sig hemmastadda och trivas på sitt nya boende. Detta påverkade självbestämmande och självständighet likväl som livskvalité och trygghet. Slutsats: Personer som diagnostiseras med demenssjukdom drabbas olika då det finns många varierande symtom och begräsningar. Forskning indikerar att det rör sig om kognitiv nedsättning vilket kan påverka personens integritet, självbestämmande och autonomi. Resultatet visar på att anpassning av den fysiska vårdmiljön kan minska konsekvenserna av kognitiv nedsättning för personer med demenssjukdom, samt ge en känsla av att vara hemma och frihet. Detta kan bidra till lugn, trygghet och autonomi för de som bor på vård- och omsorgsboendet. / Background: An increasing number of people will become suffering from dementia which means loss of cognitive abilities. Aging populations means an increased need for residential care. The most important thing for people with dementia is that the care is person-centered and the environment adapted to their needs. Purpose: To describe the importance of the physical care environment for caring of people with dementia in nursing homes. Methods: A literature review based on qualitative (n = 12), quantitative (n = 1) and mixed (n = 2) studies. The studies focused on the meaning of the physical care environment for the care of people with dementia. The articles were quality checked, analyzed and divided into four main categories with seven sub-categories. Results: Persons who are diagnosed with dementia are affected differently because there are many varying symptoms and limitations. By adapting the meal environment, the outdoor environment and the indoor environment the quality of life for people with dementia was promoted. When the care environment was designed home-like with familiar objects it made it easier for people with dementia to feel like home and enjoy their new home. This was shown to affect selfdetermination and independence as well as quality of life and security. Conclusions: People who suffer from dementia are not affected in the same way, there are many different symptoms and limitations. Research indicates that in all cases it is a cognitive impairment which affects the person's capability of integrity, self-determination and autonomy. The results show that adapting the physical care environment can promote cognitive decline for persons with dementia, and also give a feeling of being at home and freedom. This can contribute to tranquility, security and autonomy for those living at the nursing home

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov och är väsentlig för människors hälsa. Under sömnen återhämtar sig kroppen. Brist på sömn försämrar läkningsprocessen hos patienter. Trots sömnens betydelse har patienter upplevt olika sömnstörande faktorer på sjukhus.   Syfte: Syftet med den här litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser av sömn inom slutenvården.  Metod:  En litteraturöversikt med deskriptiv design. Det som inkluderades var elva stycken artiklar med kvalitativ metod eller multimetod där endast den kvalitativa ansatsen analyserades och redovisades i resultatet. Artiklarna kvalitetsanalyserades med granskningsmallar och resultaten kategoriserades in i olika huvud- och subkategorier. Resultat: I resultatet redovisades fyra huvudkategorier med tretton subkategorier. I vårdmiljön uppkom det att ljud, ljus, temperatur och brist på bekvämlighet påverkade sömnen och gjorde det svårare att sova. Vissa fann trygghet i omgivningens ljud och renlighet främjade sömnen. Olika psykiska och fysiska faktorer som smärta, sjukdom, oro, tankar och hotad integritet försvårade insomningen och en sammanhängande sömnen. Omvårdnaden från personal, kontroller och administrering av läkemedel störde den sammanhängande sömnen, ju mer vården anpassades efter patienten desto tryggare kände sig patienterna och hade lättare för att somna. Patienterna upplevde att bemötande och information från vårdpersonal kunde påverka sömnen både positivt och negativt beroende på om de upplevde det som ett bra eller dåligt bemötande och om de kände sig välinformerade eller inte.  Slutsats: Patienterna upplevde att sjukhus har flera faktorer som påverkar sömnkvaliteten negativt. Individanpassad omvårdnad bidrar till trygghet vilket ger en god sömn. Vidare behövs det mer forskning om sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder som kan användas kliniskt på olika avdelningar. / Background: Sleep is a basic need and is essential for human health. During sleep, the body recovers. Lack of sleep impairs the healing process for patients. Still patients have experienced various factors in hospitals that disturbs their sleep.  Purpose: The aim of this literature review was to describe patients experiences of sleep in a hospital.  Method: A literature review with descriptive design. The eleven articles that were included had a qualitative method or a multi-method where only the qualitative parts were analyzed and reported in the results. The articles were quality reviewed and the results were categorized into various main- and sub categories.  Result: The results consisted of four main categories with thirteen subcategories. In the health facility environment it emerged that noise, light, temperature, poor cleanliness and comfort affected sleep and made it more difficult to fall  asleep. Some patients found the sounds in the surroundings to provide a sense of security. Various mental and physical factors such as pain, illness, anxiety, thoughts and lack of integrity made it difficult to fall asleep and also the continuity of sleep were disrupted. Nursing from healthcare workers, controls and administration of drugs disturbed the sleep. The patients felt safer and had an easier time to fall asleep when the care was adapted to their personal needs. The patients found that treatment and information from healthcare workers could affect sleep both positively and negatively depending on whether they experienced it as a good or a bad treatment and whether they felt well informed or not.  Conclusion: The patients experienced that hospitals have several factors that negatively affect the sleep quality. Individualized care provides a sense of security which helps with sleep. More research is needed on care that improves the sleep quality for patients in different wards.

Bakgrund: Vårdmiljöns fysiska omgivningar med sin arkitektur, natur, ljud och belysning inverkar välbefinnandet subjektivt. Vårdmiljön har även betydelse i medvärlden, där relationer och mötet har sitt samspel mellan sjuksköterskor, patienter och deras anhöriga. Problemformulering: Sjuksköterskor upplever att patienten behöver en adekvat miljö för att främja välbefinnandet. Kunskap om hur vårdmiljön inverkar patientens återhämtning är avgörande för att sträva framåt för en bättre vård. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva vårdmiljöns betydelse för patientens återhämtning. Metod: Allmän litteraturöversikt med tolv valda artiklar där nio hade kvalitativ ansats, två med kvantitativansats och en med blandad ansats. Resultat: Samtliga studier beskrev patienternas återhämtningsprocess i relation till vårdmiljön. Den fysiska vårdmiljön bidrog till att patienterna kunde distansera sig från sin sjukdom, integritet som bevarades ansågs positiv till återhämtningen, likaså en närvaro till natur. Sömnens betydelse för återhämtningen ansågs viktig för patienterna i deras återhämtningsprocess, störningar under natten förlängde vårdtiden. Den sociala aspekten mellan patienter, sjuksköterskor och anhöriga ansågs betona ett tydligt samband till god återhämtning. Slutsats: Vårdmiljön bidrar till att kunna både stödja och hindra återhämtningsprocessen, som i sin tur har betydelse för patientens välbefinnande. / Background: The care environments physical surroundings, with its architecture, nature, sounds and lighting subjectively affects well-being. Care environment also takes place in the relational world, where relationships and meetings between nurses, patients and their next of kin takes shape. Problem: Nurses feel that the patient needs a suitable environment to promote well-being. Knowledge of how the care environment affects the patient's recovery is essential for striving towards better care. Aim: The aim of this essay was to describe the importance of the care environment for the patient’s recovery. Method: A general literature review with twelve selected articles where nine with a qualitative approach, two with a quantitative approach and one with a mixed approach. Results: All studies described the patients' recovery process in relation to care environment. The physical care environment could have helped distancing from illness, preserved integrity was considered positive for recovery. Patients sleep emphasized importance for recovery, disturbances extended the care duration. The social activities in the care environment considered a connection for recovery. Conclusion: The care environment contributes to being able to support or hinder the recovery process, which in turn is important for patient’s well-being.

Bakgrund: Akutmottagningarna i Sverige tog emot 1,6 miljoner patienter under 2019. Lokaler är inte anpassade för långa väntetider, därmed brister patientsäkerheten. Sjuksköterskan tvingas många gånger fokusera på medicinska sjukdomstillstånd trots att kunskapen om patienters behov av en helhetssyn finns. Dessvärre tillämpas helhetssyn inte alltid då personalbrist, överbeläggningar och vårdplatsbrist råder och därmed blir ett hinder i sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet var att belysa vad patienter upplever i mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning i samband med väntetider. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod har använts. Resultat: Resultatet baseras på elva artiklar där patienters upplevelser analyserats och presenterades i tre huvudkategorier med två subkategorier vardera. Den första huvudkategorin var känsla av maktlöshet. Det andra kategorin var vårdrelationen med sjuksköterskan. Den tredje huvudkategorin var miljön Slutsatser: Resultatet visar att patienten på en akutmottagning känner sig maktlös och utelämnad. Vårdrelationen och sjuksköterskans bemötande och förhållningssätt gentemot patienten är av betydelse för att skapa tillit och trygghet. När sjuksköterskan informerar och kommunicerar med patienten skapas förutsättningar till en personcentrerad vård och patienten känner sig delaktig. / Background: The emergency departments in Sweden received 1.6 million patients in 2019. Premises are not adapted for long waiting times, thus lacking patient safety. Nurses can often be forced to focus on medical conditions despite the knowledge of patients' need for a holistic view. Unfortunately, a holistic view is not always applied when staff shortages, overcrowding and shortage of care places prevail and thus become an obstacle in the nurse's work. Aim: The aim of this study was to highlight what patients experience in the meeting with the nurse at an emergency department in connection with waiting times.  Method: A literature review with a qualitative method has been used  Results: The results are based on eleven articles in which patients' experiences were analyzed and were presented in three main categories with two subcategories each. The first main category was feelings of powerlessness. The second category was the nursing relationship with the nurse. The third main category was the environment. Conclusion: The results show that the patient in an emergency room feels powerless and left out. The care relationship and the nurse's treatment and attitude towards the patient are important for creating trust and security. When the nurse informs and communicates with the patient, conditions are created for a person-centered care and the patient feels involved.

Bakgrund: Florence Nightingale (1820 - 1910) förespråkade vikten av vårdmiljön kring patienten för ett optimalt återhämtande. Den moderna vårdmiljön består av fysisk och psykosocial del där båda dessa delar är avgörande för patientens välmående. Postoperativ smärta som följer ett operativt ingrepp upplevs individuellt. Det är sjuksköterskans ansvarsområde i postoperativ omvårdnad att sörja för en god smärtlindring; omvårdnadsmässigt, genom manipulation av vårdmiljön och farmakologisk smärthantering.Syfte: Syftet är att beskriva vårdmiljöns betydelse för att lindra nyopererade patienters postoperativa smärtaMetod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studiens resultat baseras på 15 vetenskapliga artiklar som är kvalitetsgranskade. De vetenskapliga artiklarna söktes på CINAHL, PubMed, Web of Science samt via manuell sökning.Resultat: I litteraturöversikten identifierades kategorierna fysisk vårdmiljö med underkategorierna patientrummet och kontakt med extern miljö. I kategorin psykosocial vårdmiljö framträdde underkategorierna; känsla av kontroll, relationer och musik som distraktion som smärtlindrande alternativ.Slutsats: Den fysiska och psykosociala vårdmiljön har en distraherande effekt och/eller har en lindrande effekt på postoperativ smärta. / Background: Florence Nightingale (1820 - 1910) was a major advocate for the importance of environment for optimal patient recovery. The modern healthcare environment typically consists of two components, one physical and one psychosocial, where both parts are considered crucial for the patient’s return to health. This is particularly important to bear in mind in the postoperative context and with the experience of postoperative pain, which varies from patient to patient. Nurses are responsible for providing postoperative pain relief, chiefly by nursing, utilizing the health care environment and administering pharmacological painkillers.Aim: The purpose of the study is to describe the importance of the health care environment in relieving newly operated patients postoperative pain.Method: A literature review with qualitative design. The results of the study are based on 15 scientific articles that have been quality reviewed. The scientific articles were searched on CINAHL, PubMed, Web of Science and via manual search.Results: The literature review identified physical care environment with subcategories; patient room and contact with the external environment. In the category psychosocial care environment subcategories; sense of control, relationships and music as distraction as pain-relieving alternatives.Conclusion: The physical and psychosocial health care environment act as a distractive element on the patient and/or have a relieving effect on the postoperative pain.