Vårdyrket ställer höga krav på individen resulterande i en överbelastning som leder till stress och fatigue. Syftet med studien var att beskriva hur stress och fatigue påverkar vårdpersonal och deras arbetsförmåga. För att besvara frågeställningarna gjordes en litteraturstudie med kvalitativ ansats där systematiskt uppsökta, vetenskapliga artiklar analyserades. Av resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskriver påverkan på vårdpersonal och deras arbetsförmåga: Arbetets art, organisation och krav, vårdarens kropp och själ, förlust av kontroll samt att bibehålla vårdarens välbefinnande. Roterande skiftarbete och hög arbetsbelastning är de största bidragande faktorerna till stress och fatigue. En negativ inverkan kan ses på psykisk och fysisk hälsa, likväl som på arbetsförmåga och patientsäkerhet. Den slutsats som dras är att stress och fatigue är ett problem inom vården som har konsekvenser för både personal och patienter.

Bakgrund: Forskning, tillgång till läkemedel och ökad kunskap om t ex hygien hos befolkningen har lett till att människor lever längre än tidigare. Möjligheten för människor att röra sig mellan länder och kontinenter har ökat och det leder till en ökad invandring. Syfte: att utifrån vetenskapliga artiklar belysa vårdpersonals erfarenheter ur möten med invandrare. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och två kvantitativa. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO , Science Citation Index Expanded och ELIN. Ingen geografisk avgränsning är gjord. Artiklarna analyserades utifrån Willman och Stoltzs granskningsmall. Resultatet diskuteras i relation till den valda teoretiska referensramen, Barbro Gustafsons Bekräftande omvårdnad – SAUK-modellen för vård och omsorg. Resultat: Resultatet presenteras utifrån sju teman: kommunikation/information, anhöriga, kroppsspråk, könsroller, attityd, religion- tro och kultur och etnocentrism/generalisering. Under varje tema beskrivs vårdpersonalens erfarenheter av möten med invandrare. Erfarenheter som vårdpersonalen beskriver är svårigheter i kommunikation, relationen till anhöriga, svårigheter att tyda kroppsspråk, skilda uppfattningar av könsroller, allmänna attityder, religion-tro och kultur, etnocentrism och generalisering Slutsats: Kunskapsnivån hos vårdpersonalen är inte tillräcklig för att kunna tillmötesgå invandrare. Nya krav på utbildning och organisation förordas. Vidare forskning behövs för att bredda och fördjupa kunskapen hos vårdpersonalen för att dem ska få en vidare förståelse för kulturella och etnisk skillnader. Ökad kunskap och förståelse är ett viktigt element i omvårdnaden så att förbättring ska kunna ske.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva barns, föräldrars och andra vuxnas tankar om barns kost, fysiska aktivet, övervikt och fetma. Syftet var vidare att beskriva vilken vägledning föräldrarna får av vårdpersonal. Sökorden som användes var child, children, childhood, obesity, prevention, health promotion, information, results, primary care, perceptions, care, nurse, qualitative, quantitative, fetma, övervikt och barn. Resultatet baserades på sju stycken kvalitativa artiklar, tio stycken kvantitativa artiklar samt en litteraturstudie som söktes i ELIN@Dalarna, www.google.se, www.fhi.se och på www.sbu.se och som därefter granskades av uppsatsförfattarna. I denna litteraturstudie framkom att barns inställning till mat och fysisk aktivitet är beroende på deras ålder. Alla barnen hade uppfattningen att hälsosam kost och fysisk aktivitet var vik¬tigt, men graden av kunskap varierade bland åldrarna. Föräldrar var av den åsikten att deras barn visste skillnaden mellan hälsosam och ohälsosam kost. Det visade sig dock att vissa föräldrar inte hade så god kunskap om vad hälsosam kost¬hållning är. Föräldrar uttryckte en önskan om att deras barn skulle få större möjligheter till att utöva fysisk aktivitet och de ansåg att det största ansvaret för detta låg på dem själva som föräldrar. Många föräldrar ansåg att fetma hos barn var ett allvarligt problem men det var inte alla som insåg att deras eget barn var överviktigt eller led av fetma. Hälso- och sjukvårds¬personal använde ofta kost - och motionsråd i mötet med barn med övervikt/fetma i stället för läkemedel, alltför restriktiva dieter eller kirurgi. Det var viktigt att involvera föräldrarna i ar¬betet eftersom det var mycket begärt att barn ensamma skulle ta ansvar för sina kost- och mo¬tionsvanor.

Studiens syfte har varit att beskriva vårdpersonalens upplevelse av hur de utifrån ett personcentrerat förhållningssätt i vården arbetar med personer med demenssjukdom. Intervjuer har genomförts med fem deltagare som alla har erfarenhet från vård av personer med demens och dessa intervjuer analyserades sedan med en fenomenologisk analysmetod enligt Amedeo Giorgi. Utgångspunkten för studien har varit den personcentrerade formuleringen som definieras i de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Resultatet visar att deltagarna sätter fokus på individanpassade behov som har en tidskrävande inlärningsperiod. För att bevara patientens personlighet behövs kunskap om personen, dennes aktiviteter är viktigt att de får fortsätta med och att misslyckanden i situationen att försöka förstå personen med demens skall ses som nyckeln till framgång. För samspelet med den demenssjuke försöker personalen undvika konflikter och tilliten till varandra är av stor betydelse. Medbestämmandet innebär ofta att personalen påverkar personen i positiv riktning och att den öppna dialogen med dennes anhöriga är betydande.Sammanfattningsvis så visar resultatet i denna studie att deltagarna har en god personcentrerad omvårdnadssyn i sitt arbete även om de till viss del har för mycket fokus på fysiska behov hos patienten. Det krävs dock personer med speciella kompetenser för att klara detta samtidigt som verksamheten måste tillgodose en liten skara personer runt personen med demens.

<p>Vårdyrket ställer höga krav på individen resulterande i en överbelastning som leder till stress och fatigue. Syftet med studien var att beskriva hur stress och fatigue påverkar vårdpersonal och deras arbetsförmåga. För att besvara frågeställningarna gjordes en litteraturstudie med kvalitativ ansats där systematiskt uppsökta, vetenskapliga artiklar analyserades. Av resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskriver påverkan på vårdpersonal och deras arbetsförmåga: <em>Arbetets art, organisation och krav, vårdarens kropp och själ, förlust av kontroll </em>samt <em>att bibehålla vårdarens välbefinnande.</em> Roterande skiftarbete och hög arbetsbelastning är de största bidragande faktorerna till stress och fatigue. En negativ inverkan kan ses på psykisk och fysisk hälsa, likväl som på arbetsförmåga och patientsäkerhet. Den slutsats som dras är att stress och fatigue är ett problem inom vården som har konsekvenser för både personal och patienter.</p>

Bakgrund: Tidigare litteratur tyder på att patienter med cancer upplever mycket smärta och många får ej optimal smärtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smärta till vårdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmärta uppfattar mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, två artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. De kvalitativa artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans analysmetod som bestod av 5 steg, detta resulterade i 3 kategorier. Kategorierna blev: Behov av öppen och ärlig kommunikation, Behov av att få smärtan bekräftad och Känsla av maktlöshet. Steg 1 och 2 i Graneheim och Lundmans analysmetod följdes vid bearbetningen av artiklarna med kvantitativ ansats. Här framkom kategorin Informationsbrist. Resultat: Det finns ett behov av öppen och ärlig kommunikation mellan patient och vårdpersonal i samband med smärta. När kommunikationen fungerar effektivt får patienterna en ökad förståelse och därmed en mer positiv inställning om sin smärta och smärtbehandling. Brist på kommunikation hindrar patienterna från att känna att deras smärta är bekräftad. Detta i sin tur kan ge en känsla av maktlöshet. Slutsats: God kommunikation och tydlig information kan skapa trygghet hos patienten medan dålig kommunikation kan ge en känsla av maktlöshet.

Att inte kunna kommunicera med en patient med afasi gör att svårigheter i omvårdnadssituationen kan uppkomma. Syftet med studien var att belysa faktorer som kunde underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter med afasi. Litteraturstudien inkluderade elva vetenskapliga artiklar funna i databaserna Cinahl och Elin@kalmar. Dock var utbudet av studier begränsat och i många av studierna var det avsaknad av omvårdnadsperspektiv. Två omvårdnadsteorier användes i studien för att belysa det omvårdnadsteoretiska perspektivet på omvårdnadsproblemet. Resultatet visade att den ickeverbala kommunikationen hade stor betydelse. Patienter med afasi och vårdpersonal använde ögonkontakt, beröring och kroppsspråk för att kommunicera vid ickeverbal kommunikation. Även tillit och förtroende betonades som faktorer som påverkade kommunikationen positivt. Att ha gott om tid, vilja lyssna och inte stressa patienten var en av de grundläggande faktorerna till en lyckad kommunikation. Stress kunde ha en negativ inverkan på patienten som då kunde få svårigheter att uttrycka det han eller hon ville förmedla.

Bakgrund Stickrädsla upplevs av var tionde person där rädsla kan beskrivas som en irrationell eller överdriven reaktion på en uppfattad hotande situation. Orsaken till rädslan beskrivs bero på ärftlighet och/eller inlärning, där symtomen som förekommer är framförallt av vasovagal karaktär. Vårdpersonalen har betydelse vid hantering av stickrädda personer, där en kompetent och lugn personal kan förmedla trygghet till patienten. Syfte Syftet var att beskriva stickrädda personers upplevelser av vården vid stickrelaterade ingrepp.MetodEn kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide användes där inklusionskriterier inkluderade en ålder mellan 18- 65 år, anser sig lida av stickrädsla och inneha erfarenheter av stickrelaterade ingrepp. Convenience sampling samt snowball sampling användes som datainsamlingsmetod. En intervjuguide skapades och testades med två pilotintervjuer där totalt åtta intervjuer genomfördes och spelades in med ljudbandspelare. Alla intervjuer transkriberades och analyserades. Resultat Bemötande och omvårdnadsåtgärder kunde underlätta stickrädslan samt bli tagen på allvar av vårdpersonalen upplevdes positivt. Distraktion fungerade med fördel för att hantera stickrädslan, samt information om stickrädslan och symtom. Tid gav möjlighet till mental förberedelse. Negativa upplevelser var en känsla av utsatthet och obehag inför situationen, vårdpersonalens okunskap och oförståelse. Oro förelåg hos informanterna att vårdpersonalen skulle misslyckas och behöva gräva efter vener. Vårdpersonalen kunde uppfattas som omänskliga när tid inte gavs till förberedelse. Syfte Upplevelser av vården varierade bland informanterna, oro och ångest kan infinna sig både innan och efter ett besök hos hälso- och sjukvården. Bemötande och kompetens kunde underlätta stickrädslan, där distraktion fungerade väl. Upplevelser beskrevs där det var av vikt att bli sedd och inte negligerad. Tid och kunskap hos vårdpersonalen efterfrågades av informanterna.

No description available.

Bakgrund: Isoleringsvård är idag vanligt förekommande på infektionsavdelningar och andra somatiska vårdavdelningar. Det finns olika former av isoleringsvård, då det kan vara att man är bärare av en resistent bakterie och behöver vårdas i isolering för att skydda andra eller i form av skyddsisolering vid exempelvis nedsatt immunförsvar. Oavsett anledning är det en vård som innebär strikta restriktioner gällande hygien och där patienten är bunden till att vara inne på rummet, i isolering. Kontakt med andra kan därför reduceras, då onödig brytning av isolering bör minimeras. Syfte: Syftet var att belysa patienternas erfarenhet av vårdpersonal vid isoleringsvård på en somatisk vårdavdelning. Metod: En systematisk litteraturöversikt gjordes baserat på 15 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen gjordes med sin grund i Friberg, (2012). Resultat: Flertalet av patienterna hade erfarenheter kring hur viktiga vårdpersonalen var under deras isoleringsvård. Det belystes många brister hos vårdpersonal gällande information, kommunikation och bemötande. För att isoleringsvården skulle vara hanterbar för patienterna var kontinuerlig kontakt med vårdpersonal betydelsefull och ständig uppdatering gällande sin behandling av stor vikt. Slutsats: Vårdpersonal bör ägna mer tid till de isolerade patienterna, uppdatera dem med adekvat information och bemöta dem med respekt och värdighet. Arbeta på ett sådant sätt att vårdlidande inte skapas och kommunicera väl. Mer information och kunskap om varför isoleringsvård är nödvändig och mer kunskap till patienterna om deras sjukdomstillstånd för att skapa förståelse och minska den oro och rädsla som ofta uppkommer vid isoleringsvård.