SAMMANFATTNING Bakgrund I världen finns cirka 100-140 miljoner könsstympade kvinnor. Av dessa bor de flesta i östra, västra och nordvästra Afrika. Det finns flera orsaker till varför kvinnor könsstympas; traditioner, sociala sedvänjor, garanti för flickans oskuld och ökad njutning för mannen är några. Könsstympning kan leda till både omedelbara och långsiktiga komplikationer som bland annat svår smärta, blödning, cystor, sexuella svårigheter och psykiska besvär. I och med invandringen kommer vårdpersonal i kontakt med könsstympade kvinnor i västerländska länder. Flera könsstympade kvinnor berättar att de känner sig utsatta och sårbara i mötet med vården på grund av vårdpersonalens bristande kunskaper om ämnet och ibland kränkande beteende. Språkliga skillnader utgör också ett hinder för kommunikationen mellan de båda parterna. Även blyghet och rädslan för social stigmatisering är några av faktorerna som gör att kvinnorna inte vågar ta upp ämnet. De menar också att vårdpersonalen bör ta initiativet till att prata om könsstympning. I flera europeiska länder är könsstympning av kvinnor olagligt. Den svenska lagstiftningen kan fungera som stöd för många immigranter i beslutet att frångå traditionen. Den innebär dock även en anmälningsplikt för vårdpersonalen och påverkar därigenom deras arbete med könsstympade kvinnor. Syfte Syftet var att belysa vårdpersonalens kunskapsnivå samt upplevelser av att möta könsstympade kvinnor i vården. Metod Denna studie genomfördes som en litteraturstudie där relevanta artiklar granskades och sammanställdes. Både kvalitativ och kvantitativ forskning inkluderades i studien och resultatet innefattar 15 artiklar. Databassökning gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat Flera studier visade att vårdpersonalen hade bristande kunskaper om könsstympning, både gällande identifikation och klassificeringar. Det framkom även att det saknades vetskap om riktlinjer för hur en könsstympad kvinna ska vårdas och de juridiska aspekterna om ämnet. Kommunikationssvårigheter utgjorde ett hinder i mötet med dessa kvinnor. Tolkar hade tagits in för att överbrygga de språkliga problemen men det hade lett till ytterligare problem då tolkarna inte varit kompetenta nog för uppgiften. Könsstympning ansågs av vårdpersonal i Sverige vara ett sådant känsligt ämne att de inte vågade ta upp det. Några av vårdpersonalen uppgav att starka och blandande känslor rördes upp vilket påverkade dem i deras arbete. Vårdpersonalen menade att det var svårt att vara både professionell och distanserad till könsstympning. Slutsats Flera av vårdpersonalen hade någon gång vårdat en könsstympad kvinna men få hade kunskap om hur könsstympning identifieras, vilka riktlinjer som finns för hur dessa kvinnor ska vårdas samt de juridiska aspekterna av ämnet. Denna bristande kunskap kan leda till att kvinnorna känner sig otrygga och drar sig för att söka vård. Vårdpersonalen behöver mer utbildning och undervisning i ämnet för att kunna möta dessa kvinnor.

Bakgrund I Sverige lever cirka 54 procent av den vuxna befolkningen med långvarig smärta. Det behandlas idag med kombinationer av olika metoder, bland annat farmakologisk behandling tillsammans med till exempel mindfulness och fysisk aktivitet. En del vårdpersonal ställer sig frågande till om patienters smärtintensitet stämmer överens med det de påstår. Enligt Travelbees omvårdnadsteori har sjuksköterskans bemötande gentemot patienter stor betydelse, framförallt i smärtvården. Syfte Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod Litteraturöversikt med 15 inkluderade vetenskapliga artiklar genomfördes. Tretton artiklar var av kvalitativ studiedesign och två var av kvantitativ studiedesign. Integrerad analysmetod användes och artiklarna sammanfattades i Sophiahemmet Högskolas matris. Resultat Resultatet kategoriserades och redovisades under fyra rubriker. Dessa var Brist på bekräftelse från vårdpersonal, Önskan om att bli betraktad som en individ, Brist på engagemang från vårdpersonal och Organisatoriska faktorer. En övervägande majoritet av patienterna hade negativa upplevelser av bemötande men även positiva erfarenheter beskrevs. Den förstnämnda kategorin omfattade samtliga artiklar och beskrev upplevelser av att bli misstrodd av vårdpersonalen. I andra kategorier framkom erfarenheter av att bli sedd som sin diagnos istället för en individ samt bristande engagemang från vårdpersonal. Väntetiden hade också betydelse för hur bemötandet upplevdes. Det förekom patienter som var nöjda med bemötandet. Slutsats Patienterna upplever brister i vårdpersonalens bemötande vilket påverkar upplevelsen av vården negativt. Patienterna efterfrågar större involvering i sin egen vård och ett personcentrerat förhållningssätt. Att bli lyssnad på och få sin långvariga smärta bekräftad framkom som viktiga faktorer.

Bakgrund: Dagligen möter patienter och vårdpersonal varandra och inte sällan där en av dem eller båda talar endast sitt modersmål eller ett främmande språk. Vårdpersonalens uppgift är att kunna ge vård till patienter även när det talas olika språk. Vårdpersonalen upplevde det svårt att kommunicera med patienter vid språkbarriärer och att säkerheten i vården riskerades. Kunskapen kring en god kommunikation med patienter vid språkbarriärer är något som visat sig vara begränsad och behöver utforskas mer. En god kommunikation där båda parter förstår varandra är en förutsättning för god och säker vård. Vårdpersonalens uppgift är att ge alla en god omvårdnad och involvera patienten i dennes vård vilket blir en utmaning när språkbarriärer uppstår. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av språkbarriärer i kommunikationen med vårdpersonal. Metod: En allmän litteraturstudie som utgick från nio kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Efter analysen av artiklarna identifierades fem huvudkategorier: betydelsefullt att få känna sig i centrum, den icke-verbal kommunikationen hade stor betydelse, känsla av vanmakt, brister i informationsutbytet och användning av tolk kan både hjälpa och stjälpa. Slutsats: Studien visar att patienter upplever missnöje vid språkbarriärer i kommunikation med vårdpersonal men att det finns vissa saker som kan underlätta. Den icke- verbala kommunikation har en avgörande roll för hur patienter upplever språkbarriärerna. Att engagerad, lyhörd och ödmjuk vårdpersonal uppskattas även om parterna inte förstår varandra. Det kom även fram att det inte bara är vårdpersonal utan även patienterna som känner att deras säkerhet riskeras när språkbarriärer finns i kommunikationen.

Jakobsson, H & Nordström, L. Vårdpersonals attityder till planerat kejsarsnitt, enlitteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola:Hälsa och samhälle. Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Andelen gravida kvinnor som förlöses med planerat kejsarsnitt ökar såväl nationelltsom internationellt. I arbetet med att vidareutveckla vård och omvårdnad för dessakvinnor är det viktigt att medvetandegöra vilka attityder som kan förekomma hosvårdpersonalen de möter i sina kontakter med hälso- och sjukvården. Syftet medföreliggande studie var att undersöka vad den vetenskapliga litteraturen innehålleravseende vårdpersonals attityder till planerat kejsarsnitt. Metoden som användes varen litteraturstudie baserad på 12 artiklar funna genom systematiska sökningar i databasernaCinahl, Google Scholar, PsychInfo och PubMed samt genom kompletterandemanuella sökningar. Resultatet visade att de attityder till planerat kejsarsnitt somfinns beskrivna hos vårdpersonal nästan uteslutande rörde de kejsarsnitt som utförs påmoderns begäran utan medicinsk indikation. Attityderna till dessa kejsarsnittvarierade inom och mellan olika länder, personalkategorier, specialiseringar,arbetsplatser och individer. Vårdpersonals attityder kunde dessutom påverkas avfaktorer som genus, egna erfarenheter av och önskemål om förlossningssätt, synen påförlossningsrädsla och autonomi, födande kvinnors ekonomiska och sociala statussamt vårdpersonals rädsla för juridiska påföljder.Nyckelord: Attityder, planerat kejsarsnitt, vårdpersonal. / Jakobsson, H & Nordström, L. Health personnel’s attitudes towards electivecesarean section, a literature review. Degree project in nursing, 15 Credit Points.Malmö University: Faculty of Health and Society. Department of Nursing, 2009.An increasing proportion of pregnant women are delivered by elective caesareansection, nationally as well as internationally. In the effort to achieve furtherdevelopment of the care and nursing of these women it is important to raise theawareness of the attitudes that might exist among the health personnel they face intheir contacts with health care. The purpose of this study was to examine thecontent of scientific literature regarding health personnel’s attitudes towardselective caesarean section. The method consisted of a literature review based upon12 articles found through systematic searching of the databases Cinahl, GoogleScholar, PsychInfo and PubMed, supplemented by manual searches. The resultsindicated that attitudes towards elective caesarean section described among healthpersonnel almost exclusively concerns caesarean section that are being performedon maternal request without medical indication. The attitudes towards caesareansection of this kind varied within and between different countries, categories ofstaff, specialties, worksites and individuals. Furthermore, the attitudes of healthpersonnel could be affected by factors such as gender, personal experiences andpreferences concerning ways of delivery, view on fear of delivery and autonomy,the socioeconomic status of women giving birth and the health personnel’s fear oflegal consequences.Keywords: Attitudes, elective caesarean section, health personnel.

<p>Validerat; 20110228 (anonymous)</p>

Introduction: Overweight and obesity in children is a growing global health problem with over 340 million affected children between the ages of 5 and 19. More than 20% of all children of the same age suffer from overweight or obesity in Sweden today. Overweight and obesity can cause a lot of suffering for the child, both physically and psychologically. Healthcare services have great responsibility to inform and support families in the care of their children. Parents play an important role in their children's health and well-being. Their experience with the support and attitudes of the health care professional can affect the outcome for the child. Aim: The aim of the study was to investigate how parents to overweight or obese children experience the support and attitudes of health care professionals. Method: Descriptive design with literature review as method and a qualitative approach. Ten original articles retrieved from the CINAHL and PubMed databases were included. Results: Both positive and negative experiences were reported from the parents. The findings were divided into three main categories. The first category was person-centered care, where parents' experience of the health care professionals working in a person-centred way was identified, as well as experiences that they did not. The second category was the attitude of the health care professional. There, parents' experiences of being offended was identified, but also the experience that the health care professionals had been considerate. The third category was experiences of the organization where parents' positive experiences of definite actions were identified, but also their experience of lack of coordination. Conclusion: A respectful and person-centered approach is fundamental to parents' positive experience of the healthcare professional’s support and attitude. Furthermore, cooperation in the care team is a cornerstone for a functioning organization and continuity, which facilitates person-centered care.

Bakgrund: Med en fungerade läkemedelsbehandling kan en person med HIV leva ett fullgott liv. Att leva med HIV medför en livslång kontakt med hälso-och sjukvården. Sjuksköterskan har en betydelsefull uppgift att skapa jämlik vård för alla. Vården skall vara personcentrerad och fokusera på att lindra lidande och främja hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka erfarenheter patienter med HIV har av möten med sjukvårdspersonal.  Metod: Detta arbete är en litteraturöversikt som utgått från Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna som tillämpats var PubMed och CINAHL. Tio originalartiklar har inkluderats i studien. Analysen av resultatartiklarna har gjorts utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Två övergripande kategorier kunde identifieras: upplevelse av diskriminering och värdet som människa. Slutsats: Negativa upplevelser av möten med sjukvårdspersonal påverkar såväl patienters förtroende till hälso-och sjukvården som vårdrelationen, hälsobeteenden och den psykiska hälsan, vilket i sin tur orsakar ett lidande. Bekräftande vårdmöten där vårdpersonal behandlade patienter med värdighet bidrar till en god hälsa. Genom att uppmärksamma detta ämne är förhoppningen att öka kunskapen om HIV men även att belysa vikten av jämlika vårdmöten.

Introduction: Substance addiction is a dependence on various drugs and/or alcohol. People living with substance addiction feel a strong need for one or more psychoactive substances and they often possess a lost sense of consequences. Substance addiction leads to a reduced quality of life, they can suffer from mental- and physical illnesses. Aim: The aim was to describe how people with substance addiction experience the treatment of healthcare professionals. Method: A literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach. Literature searches were conducted in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. All articles were analyzed using a quality review template according to Forsberg and Wengström (2016) for studies with a qualitative design. Results: Three categories emerged based on peoples’ experiences of healthcare professional’s treatment: Positive and negative experiences of treatment, Perceived lack of knowledge on the part of the healthcare professionals and Experiences of communication between healthcare professionals and patients. Healthcare professional’s without a judgemental attitude and professionals who showed sympathy and empathy were considered as positive experiences in treatment. Stigma was a factor that negatively affected patients’ experiences. Patients experienced dissatisfaction when meeting healthcare professionals with lack of knowledge. It was appreciated by patients when healthcare professionals provided relevant information and were responsive and open for discussion. Conclusions: Patients with substance addiction had both positive and negative experiences of encounters in healthcare. Previous experiences were crucial for patients' attitudes regarding future healthcare encounters. Knowledgeable and responsive healthcare professionals improved treatment in healthcare according to patients.

No description available.

Bakgrund: Urinvägskatetrar (KAD) är vanligt förekommande inom sjukvården och ses hos patienter när miktion inte kan ske självmant. Kateterrelaterad urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen och beror vanligtvis på att bakterier har lyckats ta sig in i kroppen genom urinmynningen. Vårdpersonal är ansvariga för både inläggning och skötsel av KAD, därav är det viktigt för vårdpersonal att beakta kliniska riktlinjer och även kunna identifiera potentiella risker som kan ske i samband vid insättning och kvarhållande av KAD. Syfte: Undersöka vilka åtgärder som kan förebygga kateterrelaterad urinvägsinfektion. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvantitativ studiedesign. Sökning av empiriska studier med kvantitativ metod gjordes i databaserna Pubmed och CINAHL varifrån 10 artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultat: I resultatets sammanställning framkom tre teman i koppling till kateterrelaterad urinvägsinfektion. Dessa teman bestod av: kännedom om riskfatorer, följdsamhet till riktlinjer och kännedom om riskfaktorer.