Utvecklingen av HBTQ-frågor och mänskliga rättigheter i världen är olika. De tre senaste årtiondena har det skett många förbättringar för HBTQ-personer, dock finns det fortfarande förbättringsområden. Syftet med denna studie är att beskriva HBTQ-personers erfarenheter i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 13 vetenskapliga artiklar har analyserats. Detta resulterade i sex kategorier; Att uppleva brister på kunskap och tillgänglighet i vården, Att uppleva exkluderade och kränkande behandling, Att uppleva svårigheter med kommunikation och vårdpersonals attityder, Att uppleva heteronormativa mallar, Att mötas av kunskap och respekt och Att bli accepterad för den man är skapar positiva möten. Resultatet var att HBTQ-personer upplevt annorlunda behandling av vårdpersonal utifrån okunskap men även i form av homofobi. Det fanns också positiva erfarenheter av möten i vården. Som sjuksköterskor bör vi reflektera över vårt förhållningssätt i mötet med alla människor i vården för att inte göra kränkande antaganden.

Bakgrund: Demenssjukdomar innebär kognitiva nedsättningar som ofta bidrar till svårigheter i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Ofta möter vårdpersonalen problematik av etisk karaktär då personer med demenssjukdom ej kan se konsekvenserna av sitt handlande. Tvångsåtgärder är i Sverige olagligt och kan ej tillämpas i omvårdnaden då personer med demenssjukdom motsätter sig omvårdnaden. Att få personer med demenssjukdom att samverka i omvårdnaden kräver således andra åtgärder för att kringgå dessa dilemman. Syfte: Att belysa vårdpersonalens erfarenheter kring etiska dilemman i mötet med personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt där 11 artiklar granskades. Analysmetoden inspirerades av Forsberg och Wengströms tidigare etablerade modell. Resultat: Två huvudkategorier med två underkategorier under vardera. Erfarenheter av svårigheter i etiska dilemman samt erfarenheter av möjligheter vid etiska dilemman. Det utkristalliserades i resultatet att tvång faktiskt förekommer i omvårdnaden av personer med demenssjukdom trots att de faller utanför befintliga lagrum. Det framkom dock i resultatet att ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom var en av nycklarna till att kringgå etiska dilemman. Vårdpersonalens utbildningsgrad påverkade i vilken utsträckning en personcentrerad vård utövades. Slutsats: Mer utbildning krävs för att öka vårdpersonalens kunskap i hur en personcentrerad omvårdnad skall bedrivas för att undvika att etiska dilemman uppstår. Därtill behöver vårdpersonal i större utsträckning beakta de etiska värdegrunderna för omvårdnad. Det leder till en förbättrad omvårdnad samt livskvaliteten för personer med demenssjukdom. Personcentrerad omvårdnad bör således ingå redan i grundutbildningen för all vårdpersonal.

Bakgrund: Missbruk och beroende av alkohol och narkotikapreparat är ett utbrett problem och en stor riskfaktor för såväl fysisk som psykisk ohälsa. Människor med missbruk eller beroendeproblematik riskerar att bli stigmatiserade då det förekommer fördomar mot denna patientgrupp. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården vara lika för alla samt ges med respekt för allas lika värde. Trots detta förekommer det ojämlikheter i vården för vissa utsatta grupper vilket kan leda till ökat lidande och sämre hälsa och välbefinnande. Således finns det ett behov av att belysa uppfattningarna om patientgruppen för att kunna förbättra behandlingssituationer och på så sätt främja en bättre vård. Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens uppfattningar av patienter med substansbrukssyndrom som kan påverka mötet i den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt som baseras på elva empiriska studier. Resultat: Det framkom att negativa uppfattningar om patientgruppen är vanligt förekommande, men även att empati visades för patientgruppen då vårdpersonal såg personen bakom sjukdomen. I resultatet tas det också upp vad dessa uppfattningar fick för konsekvenser för patienterna. Slutsats: En ökad medvetenhet kring substansbrukssyndrom och vårdpersonalens uppfattningar kan leda till ett mer förstående förhållningssätt inom sjukvården och således ett ökat välbefinnande hos patienten. För att säkerställa god vård för patientgruppen är det emellertid väsentligt att stödja, handleda och utbilda vårdpersonal. Vidare forskning om huruvida svensk vårdpersonal uppfattar patientgruppen hade varit att föredra då det finns en kunskapslucka inom området.

No description available.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett utbrett problem som sträcker sig över alla geografiska områden och samhällsklasser. Vårdpersonal har goda förutsättningar att känna igen signaler och ta upp frågan, men empiriska bevis tyder på att de är ovilliga eller saknar kunskap att ta upp den. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av mötet med våldsutsatta kvinnor på akutmottagningen. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Materialet samlades in vid fem intervjuer på en akutmottagning i södra Sverige och analyserades med induktiv innehållsanalys. Studien utfördes under hösten 2016. Resultat: Resultatet visade att det finns rutiner men att det behövs mer kunskap bland vårdpersonalen. När det kom till att ställa frågan om våld så finns det delade meningar kring hur det ska ställas. Det framkom även att det är betydelsefullt för båda parter att skapa ett förtroende och att de första sekunderna i mötet spelar en stor roll. Slutsats: Att möta våldsutsatta kvinnor är ett komplext problem. Grunden till hur mötet med den våldsutsatta kvinnan blir beror mycket på de första sekunderna med vårdpersonalen. Det spelar ingen roll vilken vårdpersonal som möter kvinnan om bara hjärta och tid finns. Nyckelord: Intimate Partner Violence, Våldsutsatta Kvinnor, Vårdpersonal, Sjuksköterska, Erfarenhet / Abstract Background: Intimate partner violence is a widespread problem that crosses all geographical areas and social classes. Healthcare staff are well placed to recognize signals and address the issue, but empirical evidence suggest that they are unwilling or lack the knowledge to act. 
Aim: The purpose of the study was to describe healthcare staffs experience of meeting with women exposed to violence at an emergency department. Method: The study was conducted with qualitative approach. The material was collected with five interviews at an emergency department in the south of Sweden and analyzed by an inductive content analysis. The study was done during autumn 2016. Results: The result showed that there are routines, but more knowledge among the healthcare staff is needed. When it came to ask the question about violence, there are different opinions about how it should be done. It also emerged that it is important for both parties to create a trust and that the first few seconds of  the meeting plays a big role. Conclusion: To meet women exposed to violence is a complexed problem. The first seconds in the meeting with abused women will play a big role. It doesn´t matter which healthcare professionals meet these women as long as they have their heart in the right place and that the time exist. Keywords: Intimate partner violence, battered women, caregivers, nurse and experience

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning förekommer främst i Afrika.  Kvinnlig könsstympning är ett begrepp som sammanfattar alla typer av de kirurgiska ingreppen på det kvinnliga könet utan medicinska skäl, vilket kan resultera till olika komplikationer. Genomförandet är olagligt i flera länder. I möten bör vårdpersonals transkulturella kompetens uppmärksammas. Syfte: var att undersöka vårdpersonals erfarenheter av möten med kvinnor som genomgått könsstympning. Metod: En allmän litteratur genomfördes. Databaserna Cinahl Complete, Psycinfo och Pubmed användes i sökning till relevanta artiklar, vilket resulterade till 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar som sedan bearbetades till det presenterade resultatet. Resultat: I resultatet framkommer det att vårdpersonal hade kunskapsbrist om kvinnlig könsstympning och negativa inställningar till ingreppet. Det framkom också att i möten med patientgruppen hade vårdpersonal haft starka känslor, erfarenheter av kommunikationssvårighet samt kulturskillnad. Samtliga faktorer hade en stor påverkan på vårdpersonals möten med kvinnor som genomgått könsstympning. Slutsats: Möten mellan vårdpersonal och patientgruppen blir mer aktuellt inom hälso- och sjukvården i samband med den ökade immigrationen. Detta ställer krav på vårdpersonalen att ha övergripande kunskap om könsstympning samt utveckla sin kulturella kompetens för att ha förståelse i mötet. Det har visats sig att patientgruppens behov inte uppfylls i den aktuella vården.

Bakgrund: Skeva kroppsideal i samhället och media ligger centralt i vår tid. Ohälsosam vikt kan upplevas som framgång i livet vilket kan skapa negativ fokusering kring mat som i värsta fall leder till ätstörningar. Det finns en bred komplexitet av faktorer till varför sjukdomen utvecklas och därför är bemötandet från vårdpersonal viktigt att studera för att få utvecklad kunskap om förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med ätstörningar upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En allmän litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen genomförd utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: De tre kategorierna Omsorgsfull vårdpersonal har betydelse, vikten av kontinuitet och tillgänglighet, värdet av personcentrerad vård följt av två underkategorier vardera utgjorde resultatet. Slutsats: Det framkom att bemötande och kompetens hos vårdpersonal var avgörande för patienternas återhämtning och hade en betydande del i mötet.

Bakgrund: Heteronormativitet genomsyrar samhället och även sjukvården. Detta påverkar mötet mellan HBTQ personer och vårdpersonal. Homosexuella handlingar avkriminaliserades i Sverige 1944. Sedan dess har olika lagar tagits fram i syfte att minska diskrimineringen av HBTQ personer i samhället. 38 % av deltagarna i en studie har någon gång upplevt sig illa bemötta i sjukvården. 36 % legitimerade sjuksköterskor i Sverige skulle välja att inte vårda personer ur HBTQ gruppen om den möjligheten fanns. Syfte: Att beskriva HBTQ personers upplevelser av mötet med vårdpersonal i den somatiska sjukvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysprocessen inspirerades av Forsberg och Wengströms modell. Resultat: Tre huvudkategorier med vardera två underkategorier. Upplevelsen av den skickliga vården, upplevelsen av den begränsade vården och upplevelsen av den diskriminerande vården. Det framkom att de flesta upplevde mötet med sjukvården som negativt. Heteronormativa antaganden var ett genomgående tema för resultatet, där både negativa och positiva möten grundade sig i dessa antaganden och frånvaron av dessa. Slutsats: Kunskapen kring olika sexuella läggningar och identiteter måste förbättras inom sjukvården för att skapa en accepterande miljö och ett bättre möte. Detta för att folkhälsan för HBTQ gruppen skall kunna förbättras. Kommunikativa hinder och heteronormativa normer måste belysas redan i utbildningen för vårdpersonal.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 300 000 människor idag med ett alkoholberoende, 700 000 personer lever med ett riskabelt bruk av alkohol, samt cirka 55 000 individer skattas för närvarande att leva med narkotikaberoende. Vårdpersonal möter denna stora patientgrupp inom vårdens alla delar. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens attityder mot patienter med beroendesjukdom samt patienternas upplevelser av vårdpersonalens attityder. Syftet var även att beskriva de valda artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design bestående av 11 vetenskapliga artiklar. Databaserna Medline via Pubmed samt PsycINFO användes för artikelsökning. Huvudresultat: Resultatet visade att vårdpersonalen beskrev att de ansåg att patienter med beroendesjukdom själva orsakat sin sjukdom och därmed inte förtjänade någon vård. Det framkom även att patienterna upplevt diskriminering, kränkning, negativa attityder och särbehandling i vården. Enligt patienternas beskrivningar så medförde denna upplevelse till att många patienter avstod från att söka vård. Slutsats: Patienterna med beroendesjukdom som deltog i de inkluderade studierna blev bemötta med negativa attityder och diskriminering från vårdpersonalen. Denna negativa upplevelse beskrevs medföra att vissa patienter avstod från att söka vård. Viktigt är därför att vårdpersonalen skaffar sig kunskap om beroendesjukdomen och ser alla patienter som egna individer med behov och reducerar sitt diskriminerade sätt att agera på. / Background: In Sweden it is estimated that there are about 300 000 people living with alcohol addiction today and approximately 700 000 people with harmful use of alcohol, and an estimated 55 000 with drugaddiction. Healthcare staff will meet this large group of patients everywhere. Aim: Describing health care professionals attitudes toward patients with addictive disorders and patients experience of the health care professionals attitudes. The aim was also to describe an outline of the selected articles of this group. Method: Literature study came from descriptive design consisting of 11 scientific articles. Article search by database Medline thrue PubMed and PsycINFO. Main results: The results showed that professional staff statedthey believe patients with addictive disorders self-inflicted their illness and therefore did not deserve any help. It also showed that patients experienced discrimination, abuse, negative attitudes and discrimination in the health care system. According to patient experience this caused many from seeking further treatement. Conclusions: Patients with addictive disorders were often met with negative attitudes and discrimination from health care professionals. This negative experience resulted in that many patients refrained from seeking treatemtent. It is therefore important that health care professionals receive professional training and education in addictive disorders in order to view every patient as a separate individual in order to reduce any discriminatory behaviour.

Bakgrund: Ökande användning av antibiotika har resulterat i att bakterier blivit resistenta mot antibiotika. Staphylococcus aureus är en vanligt förekommande hudbakterie som orsakar de flesta sårinfektionerna och har utvecklat en resistens mot meticillin. Syfte: Syftet var att beskriva utmaningar i vårdpersonalens möten med patienter som drabbats av MRSA. Metod: En litteraturstudie där resultatet av 9 studier med kvalitativ ansats har sammanställts. Sökningarna gjordes i databaserna CiNAHL, MEDLINE, PubMed, PsykInfo och Scopus samt manuellt. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier och nio underkategorier. Kategorierna är: behov av kunskap, hinder för följsamhet i vården, belastningar i den dagliga vården, att sträva efter en god vård för patienter med MRSA. Konklusion: Kontinuerlig utbildning och följsamhet av riktlinjer som implementerats av ansvarig sjuksköterska möjliggör ett bättre smittskyddsarbete och en ökad patientsäkerhet. För att klara av utmaningar som kan finnas i vården av patienter som drabbats av MRSA och för att kunna utföra god omvårdnad, är det viktigt att vårdpersonal strävar efter att upprätthålla god hälsa hos sig själva. Nyckelord: MRSA, utmaningar, vårdpersonal, omvårdnad / Background: Increased use of antibiotics has made many of the bacteria resistant. Staphylococcus aureus is a common bacterium on the skin and causes the most of the wound infections, it has developed a resistance towards methicillin. Aim: The aim was to describe challenges in health care staff’s encounters with patients affected by MRSA. Method: A literature study where the results of nine studies with qualitative approach are compiled. The searches were performed in the databases CiNAHL, MEDLINE, PubMed, PsykInfo, Scopus and manually. Result: The result is presented in four categories and nine subcategories. The categories are: The need for knowledge, Barriers for compliance in care, Strain in the daily caregiving, To strive for a good care for patients with MRSA. Conclusion: Continuous education and compliance with guidelines that is implemented by the responsible nurse enables improved infection control and increases patient safety. To manage challenges that appear while caring for patients affected by MRSA and to be able to accomplish good caregiving, it is important that health care staff strives to maintain good health for themselves.