För en patient som vårdas inom sluten psykiatrisk vård innebär det en stor påverkan på integriteten. Detta intrång kan resultera i att konflikt mellan patient och vårdare uppstår, och i sin tur att våld eller hot uppstår. Det saknas konsensus kring vad definitionen av våld är och verbala hot ses ibland som del av vardagen. Arbetsmiljön har en betydande roll när det kommer till uppkomsten av hot- och våldssituationer. Det finns tidigare forskning som visar att hot och våld förekommer inom psykiatrisk vård men vår studie syftar till att beskriva i vilken utsträckning hot och våld förekommer inom sluten psykiatrisk vård, samt vad som kännetecknar dessa situationer. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en enkät och utfördes med ett bekvämlighetsurval med anledning av genomförbarheten, tidsaspekten och studienivån. Bekvämlighetsurvalet om 49 vårdare som arbetade inom sluten psykiatrisk vård besvarade enkäten, Violent Incident Form. Enkäten bestod av 17 frågor rörande upplevd förekomst av hot eller våld. Resultatet visar att 87,8% hade blivit utsatta för hot och/eller våld på sin nuvarande arbetsplats. Det förekom oftast i dagrummet under undersökning/behandling/omvårdnad och den vanligaste typen av hot och våld var verbala hot. Studiens resultat överensstämmer väl med de tidigare studier som kunnat identifieras från både Sverige och andra länder. Dock kunde inga orsakssamband identifieras. En uppfattning om hur typexemplet på hur en hot- och våldssituation bland de medverkande såg ut kunde bildas. Nya forskningsmöjligheter om hur verbala hot påverkar arbetsmiljön och kliniska implikationer som att öka medvetenheten om kritiska tidpunkter och erbjuda utbildning på arbetsplatsen framhävs.

Bakgrund: Kvinnor har genomgått inducerad abort i alla tider över hela världen. Säkra aborter räddar liv och är en viktig del av den reproduktiva och sexuella hälsan. Trots att abortlagstiftningen i Sverige har blivit liberal med tiden finns det fortfarande attityder gentemot inducerad abort som gör det till ett tabubelagt och kontroversiellt ämne, både i Sverige och internationellt. Syfte: Att belysa svensktalande kvinnors upplevelser av att genomgå inducerad abort. Metod: En kvalitativ bloggstudie med induktiv ansats och analys av narratives. Nio bloggar med totalt 12 inlägg och 31 kommentarer inkluderades i studien. Resultat: Upplevelserna var varierande och resulterade i tre huvudteman; den emotionella aborten, den fysiska aborten samt stöd och bemötande. Dessa teman fick totalt sju subteman. Konklusion: Det finns en stor variation i kvinnors upplevelser av inducerad abort. Kvinnorna upplever känslor som sorg och skam samt lättnad och glädje. De beskriver såväl smärta som smärtfrihet och komplikationer såväl som komplikationsfrihet. De upplever att de får ett gott stöd och bemötande från både vårdpersonal och anhöriga samt brist på såväl information som stöd från vårdpersonal och anhöriga.

I den här uppsatsen kommer jag undersöka skyddskommitténs arbete gentemot arbetsmiljön för vårdpersonal inom äldreomsorgen i Karlstad från november 1976 till februari 1981. För att göra detta har jag använt mig av protokoll från sammanträde med socialförvaltningens åldringsvårdsavdelnings skyddskommitté, vilket jag hittade genom Karlstads kommunarkiv. Mina frågeställningar i denna studie har varit ”Vilka var problemen som identifierades av Skyddskommittén?” och ”Vilka åtgärder gjordes gentemot de problemen skyddskommittén uppmärksammade?”. Jag ville se hur arbetet med arbetsmiljöfrågorna har gått tillväga i och med att arbetsmiljölagen tillkom 1975 vilket gjorde att socialförvaltningens åldringsvårdsavdelning fick en skyddskommitté i Karlstad. Det jag kommit fram till i denna undersökning är att under dessa år så har det funnits en del problem med arbetsmiljön, där framförallt har mycket diskussioner kring arbetstätheten på natten förts genom åren, där något riktigt beslut ej tagits under den perioden jag har studerat, men som det ser ut så går det framåt mot en lösning genom att ha en jourpersonal insatt som utgår från Färjestadshemmet och det var även diskussioner om att ha två personal under natten på andra boenden. Diskrumsproblemet diskuteras under åren, där bland annat arbetet i fukten och trånga utrymmen varit problem men där det största problemet legat i ljudnivån som diskmaskinen ger ifrån sig. För att motverka ljudnivån så beslutas att man bör ha detta i åtanke vid framtida inköp av maskiner samt att man bör ställa sådana krav på fabrikanterna att sänka ljudnivån på diskmaskiner och även andra maskiner som låter mycket.  Dålig luftfuktigheten visade sig vara ett problem som varit svårlöst, där kommittén beslutat att det inte finns mycket man kan göra för att motbekämpa detta förutom att sänka temperaturen på hemmet och även införskaffa bladväxter som ska ha en positiv effekt för luftfuktigheten. Flera av problemen som uppmärksammas i protokollen förs vidare och man får därav inte veta hur problemen har lösts. För att se hur problemen har löst måste man ta del av andra förvaltningars protokoll, vilket jag ej har tagit del av i den här undersökningen då jag endast har fokuserat på socialförvaltningens åldringsvårds skyddskommittés protokoll.

Människor som är sjuka/skadade söker sig dagligen till akutmottagningar i hopp om att få hjälp. Där arbetar det flera olika personalkategorier som ansvarar för att dessa människor skall få bästa möjliga vård. Det har kommit in rapporter om att patienter inte alltid har upplevt att de blivit mottagna på ett värdigt sätt. Denna litteraturstudies syfte är att beskriva patienters upplevelse av mötet med vårdpersonal på akutmottagningar. Metoden är en litteraturstudie där sju kvalitativa artiklar analyserats enligt Evans (2003) kvalitativa analysmodell. Resultatet av denna studie presenteras utifrån fyra teman som är Att inte få veta, Upplevelse av ensamhet, Vårdarens brist på empati och Känsla av trygghet. Två teman presenteras utifrån subteman. Det visar sig att patienter har både dåliga, förskräckliga och bra upplevelser av mötet med vårdpersonalen på akutmottagningar. Att inte få veta handlar om informationens betydelse för patienten. Upplevelse av ensamhet handlar om att inte bli sedd, att bli övergiven. Vårdarens brist på empati handlar om hur patienterna upplever vårdarna osympatiska. Känsla av trygghet beskriver, att få kunskap, att befinna sig på akutmottagningen och att bli betraktad som en individ.. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Patienter med självskada utgör ett större antal än de som skadats av någon annan och frekvent inkommande till akutmottagningen, upplevelsen av att vårda dem är därmed relevant för att främja en ömsesidigt god vård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter för självskador vid akutmottagningen. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte förstå patienter som självskadat väcker frustration, att uppleva ambivalens och olika känslor beroende på omständigheterna, att ifrågasätta om vård på akutmottagningen är rätt för personen som självskadat, att känna empati och kunna göra skillnad och att känna sig skyldig att vårda men sakna utrymme. Deltagare beskrev såväl frustration och att känna sig skyldiga att vårda, som empati och att ha en vilja att hjälpa. Mötet mellan patient och vårdpersonal kunde vara omsorgsfullt men även destruktivt för patienten. Patientens psykiska och fysiska behov separerades ofta, där akutvården prioriterade de fysiska skadorna. Vårdpersonal beskrev sig sakna kunskap om självskadebeteende och därav betraktas utbildning som en viktig del i att förbättra deras upplevelse av att vårda och därigenom också tänkas förbättra patientens upplevelse av den akuta vården.

Syftet med studien var att bredda förståelsen för empatiskt bemötande på jobbet. Frågeställningarna handlade om vad det var som gjorde att människor kände sig empatiskt bemötta, samt vad de upplevde att utfallet av bemötandet blev. Målgruppen var vårdpersonal, och data samlades in med hjälp av nio semi-strukturerade intervjuer. Burnards stegvisa analysmodell användes för att generera en trädstruktur med sjutton underkategorier som grupperades i sex kategorier, vilka slutligen delades in under två teman som motsvarade frågeställningarna. Resultatet visade att empati kunde uttryckas genom att empatisören bland annat lyssnade, tog ögonkontakt och ställde frågor. Förståelse och respekt var viktiga förhållningssätt, och ett öppet och lugnt beteende bidrog också till att skapa en empatisk atmosfär. Speglingar och bekräftanden kunde tillsammans med stöd och hjälp ytterligare befästa empatin. Ett empatiskt bemötande hade också potential att förbättra mottagarens sinnestillstånd, samt skapa kraft och en förtroendefull relation. Slutsatsen var att denna studie bekräftade tidigare forskning om signaler för empatiskt bemötande. Vidare forskning föreslogs för att ytterligare undersöka de signaler som framkommit i denna studie, samt även undersöka samma frågeställningar i andra kontexter.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom på särskilt boende riskerar att bli undernärda till följd av sin nedsatta kognitiva förmåga. Risken för undernäring ökar ju längre sjukdomen fortskrider. Svårigheterna för patienterna att inta föda kan bero på fysiska, psykologiska, miljömässiga och sociala faktorer. Dessa personer är i stort behov av stöd av vårdpersonal i sitt dagliga mat- och vätskeintag. Problem: En måltidsmiljö som inte är anpassad efter de demenssjukas behov kan leda till undernäring, minskat livskvalitet samt öka risken för komplikationer och värsta fall ha en dödlig utgång. Syfte: Beskriva måltidsmiljöns betydelse för näringsintaget hos personer med demenssjukdom utifrån vårdpersonalens perspektiv.Metod: En allmän litteraturöversikt. Resultat: Fyra teman identifierades som viktiga för att skapa en god måltidsmiljö: Social samvaro, Doft och aptit, Den fysiska miljön ochIndividuella preferenser. Slutsatser: En gynnsam måltidsmiljö kan stödja de boendes självständighet, öka näringsintaget och öka livskvaliteten hos personer med demenssjukdom. Några aspekter som identifierades i måltidsmiljön för att öka näringsintaget var anpassning till individuella behov och preferenser, en fin hemlik miljö med personalnärvaro under måltiderna och en noga tilltänkt bordsplacering. Minskade distraktioner i miljön samt att servera mat de boende var bekanta med sedan tidigare visade sig också vara gynnsamt.

<p><strong>Bakgrund:</strong> De senaste årtiondena har attityderna till homo- och bisexuella samt transpersoner ändrats i samhället. 1-10 procent av befolkningen anser sig vara homo- eller bisexuell. Risken för felmarginal var stor då många döljer sin sexuella läggning. <strong>Syfte: </strong>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder och bemötande till HBTQ-personer i sjukvården. <strong>Metod: </strong>En systematisk litteraturstudie användes med 14 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades. Analysen behandlades med hjälp av en innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Ungefär 77 procent av sjuksköterskorna svarade att de vårdat en homosexuell person och 36 procent av under- och sjuksköterskorna skulle, om de fick välja, avstå från att vårda homosexuella patienter. Många homosexuella ansåg att de bör lämna ut sin sexuella läggning för att de sociala och emotionella behoven kunna tillfredställas av vårdgivaren och ett stort antal homosexuella hade känt sig förolämpade på grund av heteronormativa antaganden i vården. <strong>Diskussion:</strong> Det fanns en stor brist på kunskap i samhället och i vården när det kommer till homosexuella och heteronormativitet. Då heteronormativiteten påverkade vården borde kunskap om detta och ickeheterosexuellas levnadsvärld införskaffas. <strong>Slutsats: </strong>Om vårdgivarna blir mer medvetna om de heteronormativa antagandena i vården, så som vissa rutiner och förhållningssätt, borde vården till HBTQ-personer bli mer tillfredställande.</p>

<p>Tidigare studier om hjärttransplantation har handlat om den medicinska behandlingen. Därför var syftet med den här litteraturstudien att belysa patienters uppfattning om livskvalitet efter hjärttransplantation samt deras uppfattning om omvårdnadens betydelse i samband med och efter hjärttransplantation. Metoden som användes var innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar av dem var sex kvantitativa, två kvalitativa och två var mixad design. Det framkom i resultatet att en stor del av patienterna blev bättre efter genomförd hjärttransplantation. Efter hjärttransplantationen var det dock vanligt att patienter drabbades av fysiska, psykiska och sociala problem t.ex. fatique, depression och reducerat socialt nätverk relaterade till hjärttransplantationen. I resultatet framkom det även att tiden hade en stor betydelse för patienterna gällande att dessa symtom upptäcktes. Desto snabbare symtomen upptäcktes av vårdpersonalen ju lättare blev de att behandla, vilket ökade patienternas livskvalitet. Resultatet visade att vårdpersonalen har stor betydelse för hjärttransplanterade patienter för att främja deras livskvalitet. Sjuksköterskan bör ge en individuellt anpassad vård och omvårdnad för att stärka hjärttransplanterade patienters livskvalitet.</p>

<p>Forskning har visat en stegrande ökning av HIV, AIDS och cancer i Afrika, söder om Sahara. Den palliativa vården har börjat att utvecklats, men många hinder måste överbryggas innan god vård förväntas kunna ges. Syftet var att belysa den palliativa vården i Afrika söder om Sahara. Litteraturöversikten baserades på nio originalartiklar, varav fyra kvalitativa, fyra kvantitativa och en med mixad design. Dessa hittades genom sökningar i databaserna PubMed, Cinahl och SAMJ. Ett strategiskt urval gjordes för att få fram artiklarna och för analysen användes en manifest innehållsanalys. Fyra huvudkategorier framkom: Organisation - ett potentiellt hinder för palliativ vård, symtomlindring vid palliativ vård i Afrika, omvårdnadshandlingar vid palliativ vård i Afrika, samt information om en livsbegränsad sjukdom. Resursbrister framkom inom vårdorganisationen i Afrika söder om Sahara, vilket innebar att många sjuka inte fått adekvat vård. Otillräckliga kunskaper bland vårdpersonalen gjorde att det brast i symtomlindring, omvårdnad och information till patienterna. Många delar av den palliativa vården i Afrika var vid en jämförelse likställt med Sverige. Dock fanns brister inom vårdorganisationen i Afrika såsom smärtlindring, ekonomiska aspekter och information som behövde förbättras. För att motverka dessa brister krävs politiska resursförändringar och utbildning av vårdpersonalen.</p>