Den äldre populationen tenderar att öka och åldrandet gör att de äldre kan ha särskilda behov när det gäller den orala omvårdnaden. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturstudie dels beskriva vårdpersonals kunskaper och attityder till äldres munvård och dels att beskriva hur dessa kunskaper och attityder påverkas av munvårdsutbildning. Frågeställningar som användes i studien var: Vilka kunskaper och attityder har vårdpersonal avseende munvård av äldre personer som är i behov av omsorg? Hur påverkas vårdpersonal av munvårdsutbildning gällande kunskaper och attityder till munvård hos äldre personer som är i behov av omsorg? Resultaten tyder på att kunskaper gällande oral hälsa är bristfällig hos vårdpersonal men samtidigt visar studien att flertalet vårdpersonal ansåg att det finns ett samband mellan oral hälsa och allmänhälsa. Resultaten visar även att munvård ofta ges låg prioritet när det kommer till omhändertagande av äldre och tidsbrist ansågs vara en bidragande faktor till detta. Studien åskådliggör vikten av munvårdsutbildning eftersom sådan både kan leda till en positivare attityd och ge en ökad kunskap hos vårdpersonalen. Utifrån studiens resultat drogs konklusionen att vårdpersonal ofta har bristande kunskap och negativ attityd i förhållande till oral hälsa och munvård samt att munvårdsutbildning har en positiv effekt på vårdpersonals kunskaper om och attityder till äldres munvård.

Bakgrund: Schizofreni finns hos 24 miljoner människor i världen. Travelbee (1972) menar att enda sättet att uppnå omvårdnadens mål är att skapa en genuin mellanmänsklig relation. För ett gott bemötande behöver vårdpersonalen veta hur patienten upplever mötet. Det bör vara mottagarens behov som styr. Syftet: Syftet var att belysa hur personer med schizofreni upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultatet: Resultatet visade att personer med schizofreni upplevde mötet med vårdpersonalen som både positivt och negativt. De ville bli sedda som individer, vilket uppnåddes med varierande resultat. Det framkom att personer med schizofreni upplevde att de blev förbisedda, generaliserades och nedvärderades av vårdpersonalen. Diskussion: Utifrån resultatets fynd fördes en diskussion kring betydelsen av vårdpersonalens bemötande för patienten, vad patienterna önskade för förbättringar och möjliga anledningar till ett mindre bra bemötande. Slutsats: Såväl omvårdnadsteori som svensk lagstiftning lyfter fram vikten av att förstå patienten, för att ge en god omvårdnad och ett gott bemötande. / Background: Schizophrenia affects 24 million people around the world. Travelbee (1972) believe that the only way to achieve good nursing is to create a genuine interpersonal relationship. Good treatment needs care staff to know the patient's experiences of meeting. It should be the recipient's needs who determine. The aim: was to illuminate how people with schizophrenia experience meeting with nursing staff. Method: A literature review based on nine scientific articles was performed. Result: The results showed that people with schizophrenia experienced the meeting with nursing staff as both positive and negative. They wanted to be seen as individuals, which was achieved with varying results. It was found that people with schizophrenia felt that they were overlooked, generalized and belittled by the nursing staff. Discussion: Based on the result's findings was a discussion about the importance of nursing staff attitude to patients, patients' desired improvements and possible reasons for a less good response. Conclusion: Both nursing theory and Swedish law highlights the importance of understanding the patient, by doing this good nursing can be created.

Bakgrund: Sexualiteten är ett grundläggande behov för människan och är på grund av sin privata natur ett känsligt ämne. Det finns många fördomar kring äldre och sexualitet och det är inte helt socialt accepterat att äldre kan och vill ha ett rikt sexliv eftersom sexualitet i vårt samhälle är starkt förknippat med ungdom och ålderdom med asexualitet. Många äldre anser att det är sjukvårdspersonalens sak att föra sexualiteten på tal samtidigt som personalen i sin tur finner det obekvämt att diskutera sexualitet med sina patienter. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vårdpersonalens attityder gentemot äldres sexualitet för att förstå attitydernas påverkan på omvårdnaden. Metod: Arbetet genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar, varav två var kvalitativa, analyserades. Samtliga artiklar fanns i Cinahl, PubMed, AgeLine och Ersta Discovery. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman; personliga faktorer, utbildning och erfarenhet, attityder som hinder för omvårdnad och attitydens relation till vårdmiljö och vårdkultur.   Diskussion: Resultatet har diskuterats mot Hendersons omvårdnadsteori och det holistiska perspektivet. Bemötandet av äldres sexualitet påverkas av personalens förförståelse, värderingar och utbildningsnivå. Det finns en diskrepans mellan teori och praktik vad gäller bemötande av äldres sexualitet. Även rådande vårdmiljö och -kultur på arbetsplatsen påverkar personalens förmåga att möta den äldres sexuella frågor och behov på ett adekvat sätt. / Background: Sexuality is a basic need for human beings and is because of its private nature a sensitive topic. There are many prejudices about older people and sexuality, and it is not entirely socially acceptable that older people can and want to have a fulfilling sex life. Sexuality in our society is strongly associated with youth, and old age with asexuality. Many older people believe that it is the staff’s duty to bring up the topic while staff find it uncomfortable to discuss sexuality with their patients. Aim: The aim of this paper is to describe nursing staff’s attitudes toward the sexuality of older adults in order to understand the impact of the attitude on nursing care. Methods: The thesis was conducted as a literature study. Nine research articles, two of which were qualitative, were analyzed. All  were found in Cinahl, PubMed, AgeLine and Ersta Discovery. Results: The analysis resulted in four main themes: personal factors, education and experience, attitudes as barriers to care and the influence of workplace culture and health care environment on attitudes. Discussions: The results were discussed in relation to Henderson's nursing theory and the holistic perspective. In dealing with sexuality staff are influenced by prior understanding, personal values ​​and education. There is a discrepancy between theory and practice with regards to the sexuality of older people. The current healthcare environment and workplace culture also affects the ability of staff to adequately meet sexual issues and needs of the older adult.

Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande hos äldre personer som bor på särskilt boende. Dock kan det vara svårupptäckt speciellt hos personer med demenssjukdom som har svårt att uttrycka sig genom ord. Demens är ett samlingsnamn på olika symtom som beror på att hjärnans funktion är skadad. Sjukdomen kan ge minnessvårigheter, språkliga svårigheter samt påverkan på beteendet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos personer med demenssjukdom som har svårt att uttrycka sig genom ord. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssätt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och PsycINFO samt genom manuella sökningar. Resultat: Resultatet visade att smärta kan identifieras hos personer med demenssjukdom genom bland annat att iaktta ansiktsuttryck, kroppsspråk, lyssna på ljud samt genom beteendeförändringar. Det visade sig att vårdpersonalen hade bristande kunskaper om smärtbedömning. En god relation till personen är en viktig utgångspunkt för att kunna identifiera smärta samt att ha kännedom om personens vanor och beteende. Slutsats: Kunskap, utbildning samt kontinuitet bland vårdpersonalen är viktiga aspekter vid identifiering av smärta. Samarbete mellan yrkesgrupperna underlättar även identifieringen av smärta. / Background: Studies show that pain is common among elderly persons living in special accommodations. However, it can be hard to detect in individuals with dementia who have difficulty expressing themselves by words. Dementia is a generic term for various symptoms attributable to damaged brain function. The disease can cause memory difficulties, language difficulties and an impact on behavior. Aim: The purpose of this study was to highlight how health professionals can identify pain in people with dementia who have difficulty expressing themselves by words. Method: The study was conducted as a literature review with a systematic approach. Data collection was conducted in PubMed and PsycINFO and by manual searches. Findings: The results showed that pain can be identified in people with dementia by among other things observing facial expressions, body language, listening to sounds as well as behavioral changes. It was found that caregivers had insufficient knowledge about pain assessment. A good relationship with the person is an important starting point for the identification of pain and to have knowledge about the person's habits and behavior. Conclusion: Knowledge, education and continuity of healthcare staff are important aspects in the identification process of pain. Cooperation between professional healthcare staff groups can also facilitate the identification of pain.

No description available.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplever vårdpersonalens bemötande och hur de önskar att bli bemötta. Studien hade en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Datainsamling skedde genom individuella intervjuer med åtta kvinnor, som alla var medlemmar i en fibromyalgiförening i Mellansverige. Data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Huvudresultatet var att vårdpersonalens bemötande av informanterna beskrevs som en upplevelse av att inte bli bekräftad. Detta grundades i deras upplevelse av att vårdpersonalen inte trodde, eller lyssnade på dem. De upplevde även att kunskapen om fibromyalgi hos vårdpersonalen var bristfällig. Informanterna beskrev även att de upplevde att de kunde känna förtroende för vårdpersonalen men att de önskade att de i större grad blev bemötta så.  De beskrev en önskan om att vårdpersonalen i högre grad skulle lyssna på dem, visa förståelse och ge dem information om sin sjukdom. Slutsatsen var att känna förtroende för vårdpersonalen bygger på att bli lyssnad till och få förståelse för sin sjukdom av vårdpersonalen samt att få information. Att bli misstrodd och/eller ej lyssnad på av vårdpersonalen samt brist på kunskap hos vårdpersonalen upplevdes som att inte bli bekräftad. / The aim of the study was to describe how women with fibromyalgia experienced health care professionals´ response and how they wish to be responded. The study had a qualitative approach with a descriptive design. Data were obtained from individual interviews with eight women, who were all members of a fibromyalgia association in central Sweden. Data were analyzed using manifest content analysis. The main result was that the informants experienced the health care professionals as not confirming them. This was based on the informants’ experience of not being believed or listened to. They also felt that the knowledge of fibromyalgia among health care professional was poor. The informants also described that they could trust the health care professionals but that they wished that they to a greater extent was responded that way. They described a desire that the health care professionals in greater extent should listen to them, show an understanding and give them information. The conclusion was that the confidence of health care professionals is based on being listened to and to be showed an understanding of their disease and to receive information. To be discredited and / or not being listened to and lack of knowledge among the health care professionals about fibromyalgia was perceived as not being confirmed.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonals kunskaper, attityder och bemötande i vården av dementa i äldresjukvården. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes med sju semi-strukturerade intervjuer med åtta deltagare från äldreboenden i Jönköpings län. Intervjuerna spelades in och bearbeta-des med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att intervjupersonernas personliga erfarenheter av demenssjukdom påverkade deras förståelse för anhöriga till demenssjuka. Vårdpersonalen ansåg att anhörigas kunskaper och åsikter var viktiga. Aktiviteter anpassades efter de demenssjukas förmågor och intressen. Vikten av att se personen bakom sjukdomen betonades, detta var svårt vid tids- och personalbrist. Bra bemötande ansågs bestå av respekt, lugn och tålamod. När de demenssjuka blev aggressiva och oroliga användes lugnt bemötande, närhet, avledning och personcentrerad vård, hellre än lugnande läkemedel. Slutsats: God kunskap och bra attityder är grunden i bemötandet av demenssjuka, men tids- och personalbrist kan försvåra vården. Det är viktigt med individanpassade aktiviteter och ökad anhörigkunskap. Vidare studier inom ämnet behövs. / Aim: The aim of this study was to investigate health care professional’s knowledge, attitudes towards and interaction with people with dementia in elderly care. Method: A qualitative descriptive study. Seven semi-structured interviews with eight partici-pants from nursing homes in Jönköping County were conducted. The interviews were record-ed and a content analyze was used. Results: Personal experiences of dementia among staff affected their comprehension of the relatives’ situation. The staff considered the relatives’ knowledge and opinions to be important. Activities were adjusted to suit the abilities and interests of the individuals with dementia. The importance of seeing the person behind the disease was emphasized, which was considered difficult due to lack of time and staff. Respect, calmness and patience were considered to be important factors to create good interaction between individuals with dementia and caring staff. Calmness, closeness, diversion of attention and personalized care were used in situations when individuals with dementia got aggressive or anxious, rather than tranquilizing medicines. Conclusion: Adequate knowledge and attitudes are fundamental in the interaction between individuals with dementia and caring staff. Lack of time and staff may affect the care in a negative way. It is important with individualized activities and an increased knowledge among relatives.

Bakgrund: Tidigare var det förbjudet i Sverige att utföra homosexuella handlingar. Homosexualiteten är nu mer synlig och accepterad i samhället på grund av lagar och författningar. Inom Hälso- och sjukvården har alla rätt till likvärdig vård, oavsett sexuell identitet. Trots detta har en del vårdpersonal fortfarande en negativ syn på patienter utanför heteronormen. Därför är det av vikt att sjuksköterskan får en ökad medvetenhet om patienternas upplevelser. Syftet var att beskriva patienter med homosexuell identitets upplevelser av och önskemål kring vårdpersonalens bemötande. Metod: En litteraturstudie som byggdes på sex kvalitativa och en kvantitativ artikel som speglade studiens syfte. Resultat och konklusion: Patienterna upplevde att vårdpersonalen arbetade utifrån ett heteronormativt synsätt. Det framkom upplevelser av att vårdpersonalen hade en diskriminerande, kränkande och nedvärderade attityd. Dessutom framkom upplevelser av att kommunikationen hämmades i relationen mellan vårdpersonal och patient. Det framkom även önskemål från patienter med homosexuell identitet om hur ett bra bemötande och hur en god kommunikation skulle kunna skapas. Implikation: Det finns behov av ökad kunskap om olika sexuella identiteter hos vårdpersonal, för att undvika att patienter upplever diskriminering och utanförskap. Därmed kan det vara betydelsefullt att lyfta problemet tydligare i grundutbildningen. Det finns även behov av vidare forskning för att få ökad kunskap om hur dessa negativa upplevelser skall undvikas.

Taktil stimulering används inom flera olika hälsofrämjande verksamhetsområden i Sverige och är en form av mjuk massage. Under 1990-talet startade utbildning i metoden. Då taktil stimulering är en relativt ny metod finns det ännu inte så många studier i ämnet. Syftet med studien var att belysa hur vårdpersonal upplever det att använda taktil stimulering i omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. Selektivt urval resulterade i att sex informanter med utbildning i taktil stimulering deltog. Manifest innehållsanalys har utförts. Resultatet omfattar användandet av taktil stimulering i omvårdnaden, de krav som ställs på givaren i samband med taktil stimulering, den respons som givarna får av kollegor, mottagare och anhöriga, samt givarens egen relation till taktil stimulering. Slutsatsen är att taktil stimulering ger ökat välbefinnande för både mottagare och givare om hänsyn tas till deras levda kroppar, som är ett uttryck för en persons tidigare erfarenheter, minnen och upplevelser.

Depression är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och av män i västvärlden riskerar 20 % någon gång att drabbas av en depression som kräver professionell hjälp. Män med depression har ofta dolda symtom därför är det svårt att upptäcka manlig depression ute i samhället.  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur depression kan ta sig uttryck hos män och hur vårdpersonal kan vara till stöd. Litteratursökningen har gjorts i Cinahl, PubMed och Psykinfo och resultatet grundas på åtta vetenskapliga artiklar, varv av fem är kvantitativa och tre är kvalitativa. Resultatet presenterades i två huvudkategorier, ”uttryck för depression hos män” och ”hjälp och stöd”. Resultatet tyder på att en manlig depression ger sig uttryck i form av flyktbeteende, missbruk, affektivt beteende och i värsta fall suicid. Vårdpersonalens viktigaste roll är att sätta sig in i mäns livsvärld för att kunna tyda symtom. Det är viktigt att arbeta med de deprimerade männens egna resurser och tidigare erfarenheter för att stärka deras självkänsla och självförtroende för framtiden. Kvalitativa studier för att ytterligare fastställa begreppet manlig depression. En förändring i DSM-IV kriterierna behövs för att i framtiden lättare kunna diagnostisera män med depression.