<p>Under senare år har den psykiska ohälsan i arbetslivet tilltagit och inom vården är psykisk ohälsa ett vanligt problem. För att främja den psykiska hälsan hos vårdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö eftersträvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvården påverkar den psykiska hälsan hos vårdpersonalen samt hur vårdpersonalen hanterade de krav som de ställdes inför på arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar. Teman som framkom under analysen var ”När kraven blir för stora”, ”Att hantera kraven” och ”Samspelet på vårdavdelningen”. Resultatet visade att stress var vanligt förekommande inom vården och hög arbetsbelastning var den största stressfaktorn. Vårdpersonalen hanterade kraven genom att använda sig av olika strategier, som till exempel positiv omvärdering och planerad problemlösning. Även arbetsplatsens ledning och samarbetet mellan kollegor spelade en stor roll för den psykosociala arbetsmiljön och för vårdpersonalens psykiska hälsa. Den perfekta arbetsplatsen är svår att uppnå i verkligheten men under litteraturstudiens gång har det framkommit faktorer som kan påverka den psykiska hälsan i positiv riktning. Faktorer som kan påverka den psykiska hälsan i positiv riktning är socialt stöd från kollegor och arbetsledning.</p>

<p>När ett barn insjuknar i en svår sjukdom är det oundvikligt att föräldrarna påverkas både emotionellt och socialt. Då barnet är i stort behov av sina föräldrar kan det uppstå problem eftersom föräldrarollen ändras i och med att barnet läggs in på sjukhus. Barnsjukvården har gått mot en familjefokuserad vård som är baserad på en nära och kontinuerlig involvering i barnets familj. Genom att vårdpersonalen bygger upp en ömsesidig relation till föräldrarna och deras barn kan de lättare hjälpa dem med deras grundläggande behov. Syftet med denna studie är att beskriva hur föräldrar till barn på sjukhus upplever relationen med vårdpersonalen. Metoden som använts var en kvalitativ litteraturstudie. Föräldrarna beskriver att de har ett behov av att få och ge information samt att de får ta del av beslut som tas angående barnets vård. Genom att vårdpersonalen stödjer och uppmuntrar föräldrarna orkar de vara delaktiga i barnets vård och omvårdnad. När vårdpersonalen lyssnar och tar hjälp av dem för att bättre förstå deras sjuka barn, är det av stor betydelse för föräldrarnas upplevelse av relationen med vårdpersonalen. Personlig kontakt med vårdpersonalen är betydelsefull för föräldrarna så att en nära relation ska kunna utvecklas.</p> / <p>When a child is diagnosed with a serious illness it is inevitable that the parents are affected both emotionally and socially. When children are admitted into hospital they are in great need of parental care and at the same time the parental role changes and be cause of this problems can arise. In recent years children’s healthcare has progressed towards family orientated care with an emphasis on close and continuous involvement with the child’s family. When nursing staff build up a mutual relationship with parents and their children it becomes easier to help them with their basic needs. The aim of this study is to describe how parents with children in hospital experience the relationship with nursing staff and the method that has been used was a qualitative literature study. The parents describe that they need to be able to both give and receive information and be involved in decisions that are made in connection with the care of their children. When nursing staff support and encourage parents they enable them to cope and participate in the care of and caring for their child. Parents´ experience of the relationship to nursing staff is improved when the staff listens to and accepts help from them in order to gain a better understanding of their children. Close contact with nursing staff is meaningful for parents and enables the development of a deeper relationship.</p>

<p>En kvantitativ studie genomfördes som en mindre kartläggning på några orter i Skaraborg. Det framkom i studien att kontinuiteten av vårdpersonal vid behandling av bensår varierar. Kartläggningen genomfördes under en månads tid inom både primärvård och kommuners hemsjukvård. En grupp patienter hade få omläggare medan en annan grupp hade många som lade om bensåret. Nästan alla patienter med bensår i kommunens hemsjukvård hade en patientansvarig sjuksköterska. Av dessa hade en tredjedel träffat sin sjuksköterska under den kartlagda månaden. I primärvården hade drygt hälften av patienterna med bensår en patientansvarig sjuksköterska och majoriteten av dem hade träffat sin patientansvariga sjuksköterska under innevarande månad. Kommunens patienter blev huvudsakligen omlagda av undersköterskor medan primärvårdens patienter blev omlagda av distriktssköterskor och sjuksköterskor.</p> / <p>A quantitative study has been done, carrying out through a small survey in some places in thecounty of Skaraborg. During a month the survey was done in both the primary care and also inthe community care. It was found that the continuity of staff was varying. One sample ofpatients had few nursing staff taking care of the patient’s leg ulcer while another sample ofpatients had many care givers. Almost all patients in the community care had a nurse who wasresponsible for the patient’s leg ulcer. A third of the patients in the community had met theresponsible nurse during the month. At the primary care more than a half of the patients had anurse who was responsible for the patient’s leg ulcer and a majority of them had seen the nurseduring the month. The patients in the community for the most had been taken care of by theassistant nurse who had changed the bandage of the leg ulcer while in primary care, the patientshad been taken care of by a nurse or a district nurse.</p>

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 12 000 personer av afasi. Afasi kan uttrycka sig i olika former såsom expressiv, impressiv och global afasi. De kommunikationssvårigheter som patienten lider av kan leda till känsla av meningslöshet och frustration. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa förhållanden som påverkar kommunikationen med patienter med afasi ur vårdpersonalens perspektiv Metod: Litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ (n=8), kvantitativ (n=2) och mixad (n=3) metod. Resultat: Litteraturöversikten var uppdelad i två huvudkategorier där det första kategorin ”Omständigheter som underlättar kommunikationen” belyser omständigheter som bidrog till en framgångsrik kommunikation. Det andra kategorin ”Omständigheter som begränsar kommunikationen” belyser faktorer som begränsar möjligheterna att uppnå en lyckad kommunikation mellan vårdpersonal och patienter med afasi. Diskussion: Kommunikationens förutsättningar och hinder återfinns även hos patienter. Kommunikationen påverkar den vård som patienten får, att vårdpersonalen har möjligheterna att få till en fungerande kommunikation bl.a ge tid till patienten och skapa en lugn miljö. Slutsats: Det krävs att vårdpersonalen har god kunskap kring hur de på bästa möjliga sätt kan kommunicera med patienter med afasi. Framtida forskning bör fokuseras på att öka kunskapsnivån i fenomenet ytterligare genom att forska mera kring kommunikationsstrategier. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Bakgrund: I dagens samhälle ökar den äldre befolkningen över 65 år och det är fler som är i behov av att bo på särskilda boenden. Den munhälsa som ses idag är nedprioriterad, framför allt vid särskilda boenden. En dålig munhälsa kan leda till allvarliga komplikationer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som kan påverka munvården hos äldre personer på särskilda boenden. Metod: Denna litteraturöversikt baseras på 13 vetenskapliga studier av kvalitativ, kvantitativ och mixad design. Resultat: Det framkom tre olika huvudkategorier som sågs som hinder för utförandet av munvård, vilka var; rutiner och kunskap kring munvården, arbetssituationens inverkan som ett hinder vid munvård och hinder för att utföra munvård. Diskussion: Kunskapen visade sig vara otillräcklig och det fanns ett behov av utbildning. Samarbetet mellan de äldre och vårdpersonalen var ett av de större hindrena för en välfungerande munvård. Munvården ansågs vara en tidskrävande omvårdnadsaktivitet relaterat till den tidsbrist som angavs av vårdpersonalen. Slutsats: Litteraturöversikten har gett en antydan om vilka faktorer som kan påverka munvården på särskilda boenden. Vårdpersonalen är i dagsläget i behov av mer kontinuerlig utbildning i munvård för att säkerställa de äldres munhälsa. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

Bakgrund: Döva och hörselnedsatta personer möter hinder i möten med vården på grund av bristande hörsel. Tidigare forskning beskriver att döva och hörselnedsatta personer lätt accepterar det som vårdpersonal säger utan att ifrågasätta, eftersom de inte vill vara till besvär. Döva och hörselnedsatta personer upplever även att vårdpersonal inte har kunskapen eller resurserna som krävs för ett bra möte i vården. Syfte: Att skapa en översikt av vårdpersonals erfarenheter av mötet med döva och hörselnedsatta personer. Metod: Allmän litteraturöversikt med analys av artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultat: Fyra olika teman presenteras som likheter och skillnader: Upplevelser av otillräcklighet till följd av bristande kommunikation; Behov av tolk och teckenspråk; Behov av icke-verbala kommunikationsmetoder samt Behov av förbättringar och utbildning. Slutsats: Vårdpersonal hade behov av utbildning om hur de skulle bemöta döva och hörselnedsatta samt lära sig teckenspråk. Att anlita tolk hade vårdpersonal erfarenheter av att vara den mest fördelaktiga metoden. Trots svårigheterna vårdpersonal upplevde med att inte ha något gemensamt språk, gjorde de sitt bästa och försökte sammanföra olika icke-verbala kommunikationsmetoder för att kommunikationen och mötet skulle bli positivt. Förhoppningsvis kan examensarbetet bidra med värdefull information till vårdpersonal i vården av döva och hörselnedsatta personer.

Patienter inom den psykiatriska heldygnsvården återfaller lätt i destruktiva beteendemönster och fastnar i långvariga inläggningar. Många är inte delaktiga i sin egen vård och det förekommer inte sällan förutfattade meningar från vårdpersonalen. Brukarstyrda inläggningar är en tillsynes ny inläggningsmetod inom psykiatrisk hälso- och sjukvård i Sverige. Metoden möjliggör att psykaitriska patienter som utgör en tung sjukhusbörda kan lägga in sig själva på avdelning under kortare perioder. Inläggning sker utifrån eget behov och patientkontraktets omfång och undanhåller patienten från att åka till akutmottagning. SlutsatsBrukarstyrda inläggningar bidrar till en lättillgänglig vård med närhet till personligt stöd och krishantering. Att patienter med psykisk ohälsa tillåts att läggas in utifrån den egna upplevelsen av ohälsa ökar respekten för patientens autonomi och dennes förutsättningar att förbättra sin hälsa.

Debatten om sjukhusmåltidens kvalitet är aktuell och kritiseras idag i press och sociala medier. Bloggen Food Pharmacy (2018) har startat uppropet #Sjukmat, där privatpersoner uppmanas att dela med sig av bilder och berättelser om den mat de blivit serverade i sjukhusmiljö, för att belysa problemet. Genom att intervjua kostchefer gällande deras uppfattning om sjukhusmatens kvalitet och de bakomliggande faktorer som inverkar på kvaliteten, hoppas författarna kunna visa en mer komplex bild av sjukhusmaten än den som presenteras idag.    Syftet är att undersöka kostchefers uppfattningar gällande vilka faktorer som styr kvaliteten på sjukhusmåltiden, samt att studera vilka utmaningar som kan påverka sjukhusmåltidens kvalitet.    En deskriptiv studiedesign användes. Sammanlagt deltog 16 kostchefer i Sverige från 12 olika län i telefonintervjuer, vilka transkriberades och tolkades med hjälp av en tematisk analys.    Resultatet visar att flera faktorer samverkar för god måltidskvalitet på sjukhus; vilka råvaror som används, hur maten hanteras, patienters möjlighet att välja vad och när de ska äta, vilka resurser som finns tillgängliga för sjukhusen samt kompetens och samarbete mellan vård- och kökspersonal. De främsta utmaningarna som lyfts är möjlighet att individanpassa måltidslösningar, större valfrihet för patienter, kunskap hos personal, samarbete och kommunikation med vården samt resurser i form av tid och pengar.    Slutsatsen är att arbetet bakom sjukhusmåltiden är komplext. Flera faktorer är avgörande för om maten äts upp och uppskattas av patienterna, och dessa faktorer samverkar i mycket stor utsträckning. Dock framlägger dessa utmaningar konkreta förbättringsområden. De engagerade kostcheferna vill visa att problem är till för att lösas, och att #sjukmat kan bli #friskmat.

Bakgrund: Att vara 65 år eller äldre ökar risken för att drabbas av undernäring, vilket kan ge uppkomst till många hälsoförsämrande tillstånd. Det finns en lång rad faktorer som kan leda till undernäring om dessa inte åtgärdas, bland annat sjukdomar. Sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till att identifiera och åtgärda undernäring. Syfte: Syftet var att beskriva metoder för att som vårdpersonal kunna identifiera äldre med undernäring. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Datainsamlingen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och resulterade i 24 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Dessa reducerades ner till åtta artiklar varav alla var av kvantitativ ansats. En manifest innehållsanalys användes i analysprocessen.  Resultat: Resultatet identifierade tio bedömningsinstrument, vilka är anpassade för olika åldersgrupper och miljöer. Bedömningsinstrument speciellt anpassade mest användbara för den äldre befolkningen är MNA, MNA-SF, MUST och NUFFE. Slutsats: För att kunna främja den äldres hälsa är det av stork vikt att identifiera äldre med eller som är i riskzon för undernäring. Med hjälp av bedömningsinstrument som är anpassade för rätt miljö och åldersgrupp går det att identifiera dessa äldre.

Bakgrund: I Sverige, och även globalt, ökar andelen äldre av befolkningen. Medellivslängden i Sverige var 84 år för kvinnor och 80 år för män 2016. Att bli äldre kan innebära både möjligheter och begränsningar. Ålderdom kan innebära ohälsa och funktionsnedsättning med behov att anpassa sig till nya förutsättningar då kroppens funktioner inte längre kan tas för givna. Problem: Forskning om äldre på äldreboenden visar att brister på resurser i form av personal, lämpliga lokaler och utomhusmiljö förekommer. Många anhöriga menar att deras närstående blir isolerade när de inte kan aktivera sig eller komma ut, vilket leder till sämre livskvalitet. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av aktiviteters påverkan för patienter på äldreboende. Metod: Allmän litteraturöversikt genomfördes och i analysen användes sex artiklar med kvantitativ och fyra artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Sociala interaktioner hade påverkan på livskvalitet för patienterna och genom fysisk aktivitet hade patienterna möjlighet att påverka sin livssituation och förväntningarna på aktiviteten. Patienternas rörlighet ökade och mentala hälsa förbättrades efter träningsprogram. Slutsats: I resultatet framkom aktiviteternas påverkan på patienterna genom samhörighet, möjlighet att lära känna nya människor och att dela glädje och intresse med andra vilket påverkade patienternas livskvalitet.