Det rapporteras om en ansträngd hälso- och sjukvård på grund av begränsat med personalresurser och ett ökat vårdbehov. Statens offentliga utredningar lyfter att svensk sjukvård behöver effektiviseras för att kunna hantera problem med exempelvis överbeläggningar. Digitalisering av svensk hälso- och sjukvård förväntas bidra med bland annat beslutsunderlag för planering och resursfördelning. Digitalisering har visat på bättre effektivitet, genom att använda IT-system. Det behövs dock mer forskning om IT-systems stöd inom sjukhus, eftersom forskningen tidigare har fokuserat på IT-stöd för behandling av patienter snarare än planering av personalresurser. För att säkerställa att IT-systemen stödjer verksamheten finns utmaningar som måste hanteras. Syftet med denna fallstudie är därför att undersöka IT-system som stöd för personaladministration för en effektivare sjukvård genom frågeställningen: Vilka utmaningar med personaladministration på sjukhus kan hanteras med stöd av IT-system? För att undersöka frågeställningen har en kvalitativ ansats använts. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer och analyserats med processanalys. Resultatet visar på att den främsta utmaningen med personaladministration som kan hanteras med stöd av ett IT-system är inkorrekta och irrelevanta data. Andra utmaningar som framkommit är att samordna läkare och sjuksköterskor samt personalbrist. Att hitta lösningar på personalbristen är viktigt, men eftersom problemet ligger på en sådan hög nivå kan IT-system endast tillhandahålla underlag för diskussioner kring personalbrist. / Today’s healthcare is strained due to a limited amount of workforce and an increased need for medical care. Official reports of the Swedish government calls for a more efficient healthcare in order to cope with for example overcrowding. Digitalisation of Swedish healthcare is expected to contribute with management information for planning and resource allocation. Digitalisation has shown improved efficiency by using information systems. There is however a need for additional research on the effects of information systems in healthcare, since previous research has focused on information systems for patient care and not workforce allocation. In order to ensure that the information systems support the organisation, there are a number of challenges that needs to be handled. The aim of this case study is therefore to examine information systems as a way to support workforce planning for a more effective health care. This is done through the research question: Which challenges with workforce administration in a hospital can be handled with support from information systems? In order to answer the research question a qualitative research method has been used. Empirical material has been collected through interviews and analysed using process analysis. The results show that the main challenge with workforce administration that can be handled with the support of information systems is incorrect and irrelevant data. Other challenges are coordination of doctors and nurses as well as staff shortage. Finding a solution to the overall problem of understaffing is important, but information systems can only provide a basis for discussions.

Hot och våld upplevde sjuksköterskan, i praktiken, påverkade både den allmänna och specifika omvårdnaden av patienter. Det är ett fenomen som skapade en minskad delaktighet för patienten i hens vård och som gjorde att vårdpersonalen inte kunde eller ville utföra en tillräckligt god omvårdnad. I detta examensarbete undersöktes om hot och våld påverkade omvårdnaden på en akutmottagning i Västsverige och på vilket sätt den i så fall påverkades. Sju personer som alla arbetar på samma arbetsplats intervjuades där de fick berätta om sina erfarenheter och upplevelser av hot och våld och hur de ansåg att det påverkade omvårdnaden. Alla deltagare berättade att många situationer skapade en grund för sämre omvårdnad för patienterna som fanns på akutmottagningen. Vårdpersonalens långsiktiga påverkan av hot och våld ökar risken för en omvårdnad där patienten inte längre är delaktig i sin vård.

Bakgrund: Allt fler patienter på äldreboende lever längre på och har kvar sina egna tänder. Ifall en god munvård inte upprätthålls kan sjukdomar i munhålan uppstå, detta kan skapa lidande till patienter vilket påverkar deras livskvalitet och välbefinnande. Vårdpersonal har ansvar att förebygga, åtgärda och förhindra att sjukdomar uppstår i munhålan. Problem: Munvård till patienter på äldreboende uppfattas vara en bristande vårdaktivitet, detta genererar i uppkomst av följdsjukdomar och andra konsekvenser till patienter. Syfte: Syftet är att göra en översikt över omvårdnaden av munhälsan hos patienter på äldreboende. Metod: En allmän litteraturöversikt med fyra artiklar med kvalitativ metod, fyra med kvantitativ metod och två med mixad metod. Resultat: Anledningar som påverkade vårdpersonal att utföra munvård var utbildning och kunskap, attityder och arbetsförutsättningar. Regelbundna utbildningar ökade vårdpersonals kunskap och förståelse kring vikten av munvård. Den ökade kunskapen och förståelsen ledde till bättre attityder, de förändrade attityderna och förståelsen ledde till att munvård blev utfört även fast vårdpersonal ansåg att deras tid inte räckte till. Slutsats: De funna anledningarna vilka framkommit kan bidra till att patienter på äldreboende får ett ökat välbefinnande och vårdpersonals självkänsla kan bli bättre kring utförandet av munvård.

Bakgrund: Vårdskador har blivit ett alltmer vanligare problem inom vården och fall, trycksår och undernäring är bland de vanligaste vårdskadorna. Vårdskador leder till onödiga lidande för den vårdsökande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med preventiv vård för att förhindra fall, trycksår och undernäring. Metod: En litteraturöversikt där studier med kvalitativ ansats ingår. Artiklarna söktes genom databaserna Cinahl och Medline. En kvalitativ analysmodell har använts i analysprocessen där åtta vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Studien visade att vårdpersonalen insåg vikten av att göra en riskbedömning men att förutsättningarna för en god preventiv vård grundades i positiv inställning till prevention. I resultatet framkom det att vårdpersonalen ansåg att en god kommunikation var väldigt viktigt för att förhindra och upptäckta vårdskador och även att teamsamverkan var viktigt del i preventiva vården. Slutsatser: Vårdpersonalens kunskap, erfarenhet och attityd om preventiv vård visade sig ha stor inverkan på utförandet i den preventiva vården. Samt att vårdpersonalen i stor utsträckning ansåg att det var viktigt med riskbedömningar och genom att gå in tidigt med preventiv vård ökade patientsäkerheten och antalet skador som orsakades av vården minskade. Vikten av god teamsamverkan och kommunikation i det preventiva arbetet belystes.

Ungefär en tiondel av världens kvinnliga befolkning drabbas av den kroniska sjukdomen endometrios. Endometrios kantas av kronisk smärta och med en lång väg till diagnos samt felaktigt information och behandling i relation till sjukdomen. Det florerar en låg kunskap kring sjukdomen och det kan leda till att kvinnans upplevda problematik påstås vara psykiskt betingad. Vidare kan den låga kunskapen yttra sig i brist på omvårdnad, stöd och information till den endometriosdrabbade kvinnan. För att det vårdande mötet ska bli vårdande, behöver kvinnan bli respekterad och bekräftad i sin situation. Syftet med studien är beskriva den endometriosdrabbade kvinnans upplevelse av det vårdande mötet. För att beskriva kvinnans upplevelse utformades en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220.) metod, där studien baserades på 9 vetenskapliga artiklar. Genom analys av de 9 artiklarna, utformades tre teman: att inte bli tagen på allvar, okunskap bland vårdpersonal och behov av att ta egen kontroll. Resultatet diskuteras ur vårdvetenskapliga begrepp som vårdlidande, vårdande möte och den vårdande relationen. Diskussion förs även kring hållbar utveckling och nationella riktlinjer knutna till endometriosvård. I det vårdande mötet ställs den endometriosdrabbade kvinnan inför en problematisk situation. Mötet kantas av en okunskap från vårdpersonalens sida och där kvinnans upplevelse inte tas på allvar. Sammantaget leder de här faktorerna till att kvinnan behöver ta egen kontroll över sin situation.

Bakgrund: Anorexia nervosa är den allvarligaste formen av ätstörningar. Sjukdomen drabbar främst flickor och unga kvinnor och ger många komplikationer som kan vara både fysiska, psykiska och psykosociala. Tidigare forskning påvisar hur viktig relationen mellan vårdpersonal och patient är och relationen avspeglar hur patienterna upplever sin situation. Syfte: Syftet var att belysa Anorexia nervosa-patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal. Metod: Litteraturstudie baserad på fem självbiografier med en kvalitativ ansats. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienternas upplevelser av mötet hade både positiva och negativa aspekter. Patienterna upplevde en trygghet, omtänksamhet, ett förtroende och en känsla av att bli tagen på allvar från vårdpersonalens sida. Patienternas insikt och kunskap om sin sjukdom och situation ökade när vårdpersonalen hade ett pedagogiskt förhållningssätt. Patienternas upplevelser innefattade även en känsla av utsatthet, kränkning, påtryckning och en känsla av att inte bli tagen på allvar vilket skapade ett vårdlidande för dem. Bristande förtroende, tillit och kunskap gjorde att det uppstod en barriär mellan patient och vårdpersonal där kontakten mellan dem försvårades. Slutsats: Vårdpersonalens bemötande har stor betydelse för patientens upplevelse av mötet. Utmärkande för studien var betydelsen av att vårdpersonalen erhöll ett pedagogiskt förhållningssätt.

Bakgrund: Beröring har betydelse inom vården där patientenställs inför ett akut omhändertagande inom intensivsjukvård. Ett holistisktomhändertagande där vårdpersonalen med respekt och medkänsla berör patient ochnärstående kan skapa en trygghet, minska förekomsten av stress ochlindra lidande. Beröring kan uppfattas negativt om den ges på ettfelaktigt sätt. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelse avden vårdande beröringens betydelse på en intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativintervjustudie med vårdpersonal från en intensivvårdsavdelning i södra Sverige. Data analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Vårdandeberöring sker naturligt inom intensivvården och det är viktigtatt hitta rätt förutsättningar för att skapa beröring, då det finns barriärerav olika slag att ta hänsyn till och förebygga. Intensivvårdspersonal uppleveratt vårdande beröring både kan vara positiv och negativ och är därförinkännande genom ett professionellt förhållningssätt i mötet med patient ochnärstående. Beröring kan ge intensivvårdspersonal en bättre kontakt medpatienter och närstående, men ocksåinge trygghet och tröst. Slutsats: Vårdandeberöring ses dels som en nödvändig beröring i samband med vårdinsatser, delssom emotionell beröring med syftet att öka patientens och deras närståendesvälbefinnande. Emotionell beröring ökarvårdpersonalens välbefinnandedå de känner att de kan använda beröring som ett redskap och stöd i vårdandetav sina patienter.

No description available.

No description available.

No description available.