Bakgrund: Under 2018 avled 92 185 personer i Sverige av dessa var 462 stycken barn under 18 år.  Ungefär hälften av dessa 462 barn dog under sitt första levnadsår. Bland det värsta som kan hända en familj är att förlora ett barn. Att förlora ett barn är en påfrestande situation ur både familjens och vårdpersonalen perspektiv. Vårdpersonalen behöver vid palliativ vård hantera uppgifter som kräver stor förståelse, empati och kunskap. Detta gäller särskilt när ett barn som inte går att bota vårdas. Syfte: Syftet var att beskriva läkares och sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av beslutsprocessen inför och under palliativ vård av barn från nyfödd upp till 18 år. Metod: Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer med sex läkare och sjuksköterskor verksamma på två sjukhus i Sverige. Intervjuerna genomfördes på allmänpediatrisk barnavdelning samt en neonatalavdelning. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att palliativ beslutsprocess inom barnsjukvården är väldigt komplex. Processen kan i vissa fall vara väldigt kort men i andra är den flera år lång. Det viktigaste är barnet och sedan familjen som en helhet. Både läkare och sjuksköterskor strävar efter tydlighet och att se till barnets och familjens bästa. Slutsats: Palliativ vård av barn är en komplex situation som ställer stora krav på de anställda. Att barn dör är inget vi kan förhindra men att processen kring besluten som tas fungerar så bra som möjligt kan vi påverka. Teamarbete, kommunikation, tydliga riktlinjer samt att se barnets behov är viktigt att eftersträva i arbetet runt ett barn som vårdas palliativt. / Background: According to Statistics Sweden (2019), 92 185 persons died in Sweden in 2018, 462 were children bellow the age of 18. Of these 462 children roughly half died during their first year of life. Amongst the worst thing that can happen to a family is losing a child. Losing a child is stressful and trying experience both from the family's perspective and the care staff's. Health care professionals need to handle tasks that require a great deal of understanding, empathy and knowledge. This is especially true when a child who can no longer be cured is cared for. Objective: The aim of the study is to describe the experiences of doctors and nurses in the decision-making process for palliative care of children from new-borns up to 18 years. Method: Qualitative Study. The study was conducted with a qualitative study design with the intention of obtaining experiences of the healthcare staff in decision making in palliative care of children. Six semi structured interviews were conducted with a interview guide as guidance. The doctors and nurses worked at two different hospitals in Sweden. The interviews were conducted in a general paediatric ward and a neonatal ward. The results where later analysed with a qualitative content analysis. Results: The result showed that palliative decision-making regarding children is an extraordinary complex issue. The process can be very quick but also take several years. The most important thing is the child and then the family as a whole. Both doctors and nurses strive for clarity and to care in accordance to the best interests of the child and family. Conclusion: Children’s palliative care is a complex issue that demands a lot from healthcare professionals.  That children will die is nothing we can change but we can improve the process surrounding the decision making around palliative care. Teamwork, communication and clear guidelines as well as taking good care of the children´s needs are important parts in children´s palliative care.

Bakgrund: Det är cirka 70 000 personer som årligen är i behov av palliativ vård i Sverige. Den palliativa vården bedrivs inte som det önskas och vårdpersonalen har stora svårigheter att förstå vad palliativ vård är och vad denna typ av vård innebär. Palliativ vård utgår från de fyra hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd. Den allmänna vården som bedrivs idag av hemsjukvårdens olika yrkesgrupper utförs mer i hemmet och detta gäller även vårdandet hos de patienter som har behov av palliativ vård. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av palliativ vård i hemsjukvården. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultat visade följande huvudteman: Man har olika syn, Man inser svårigheterna och Man är beroende av varandra. Slutsats: Patient och närstående får ofta möta vården själva när ingen vårdpersonal vill ta ansvar för dem i deras utsatta situation. Vårdpersonalen har olika syn på vad palliativ vård innebär. Vårdpersonalen kan inte själva utföra vården utan måste ske inom team annars brister vården enligt den palliativa vårdfilosofin brister.

<p>Validerat; 20151127 (global_studentproject_submitter)</p>

Hot och våld har under de senaste åren ökat inom hälso- och sjukvården, både på en global och nationell nivå. Inom akutsjukvård riskerar vårdpersonalen att utsättas för hot och våld vid patientnära arbete vilket försvårar personalens möjligheter till att ge en god omvårdnad. Incidenter gällande hot och våld på arbetsplatsen kan orsaka negativa konsekvenser för vårdpersonalens hälsa, arbetsmiljön spelar en väsentlig roll för personalens trygghet. Forskning gällande förekomst av hot och våld inom akutsjukvård har påträffats i låg utsträckning i Sverige. Syftet med studien var att kartlägga i vilken utsträckning hot och våld förekommer från patient gentemot vårdpersonal inom akutsjukvård samt vad som karaktäriserar dessa incidenter. Studien genomfördes som en icke experimentell kvantitativ tvärsnittsstudie i form av webbenkätdesign. Enkäten grundade sig på Violent Incident Form och omfattade 17 frågor relaterat till hot och våld, enkäten besvarades av 112 sjuksköterskor och undersköterskor på sex akutmottagningar inom Västra Götalands län. Majoriteten (84%) av vårdpersonalen hade varit utsatt för hot eller våld på arbetsplatsen. Signifikant större andel sjuksköterskor än undersköterskor hade varit utsatta för en hot- eller våldssituation. Hot och våld på arbetsplatsen kan påverka vårdpersonalens koncentrationsförmåga och resultera i att patientsäkerheten hotas. Huruvida så är fallet för deltagarna i denna studie är oklart, men en viktig fråga att studera vidare. Förslag på framtida forskning är att genomföra studier med avseende på hur hot- och våldssituationer kan förebyggas inom akutsjukvård. Det kan resultera i en ökad kunskap om ämnet samt en förbättrad arbetsmiljö vilket kan främja hälsan hos personalen, patientsäkerheten och i förlängningen bidra till en hållbar utveckling.

Background: Humour is a quality human have to see fun things, accept and understand things in the environment that isn’t complete. Through research, humor has proven to have positive effects in children’s nursing care. Aim: The aim of the study was to describe humors meaning in nursing care in the relation between nursing staff and adult patients. Method: The design of this literature study was a descriptive design based on 12 scientific articles. Main result: Humour was used by patients as a support in different ways and affected the relationship with the nursing staff in a positive way. The nursing staff described humour as a tool in their work and that needs to individualize. There was moment when both nursing staff and patients found humour inappropriate. Conclusion: Humor is perceived to be an important part of the nursing work and has a positive impact in the interaction between healthcare staff and the patient. It is important that nurses and healthcare professionals have knowledge of and can adapt the use of humor based on the individual, the situation and the patient's background in order to avoid that the humor has the opposite effect.

Bakgrund: Demenssjukdom är en utbredd folksjukdom, idag lever 50 miljoner personer världen över med sjukdomen, och antalet drabbade förväntas tredubblas till år 2050. Sjukdomen är av kronisk och progressiv art där nervcellerna i hjärnan skadas och därmed uppstår olika kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar. Med kognitiva funktionsnedsättningar som kommer med sjukdomen, drabbas individen på olika plan där bland annat ätandet blir försvårat och därmed uppstår risk för malnutrition. Syfte: Att sammanställa vårdpersonals upplevelser kring måltidsmiljön och beskriva vilken betydelse miljön har för personer med demens. Metod: Litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Analysering har skett med hjälp av innehållsanalys där teman i texten identifierats och olika kategorier har arbetats fram. Resultat: Hur väl den demenssjuke äter beror på olika omständigheter i måltidsmiljön. Tre teman identifierades som har betydelse för omvårdnaden av demenssjuka personer vid måltidssituationen; Vårdpersonalens bemötande, det sociala samspelet och främja och stimulera ätandet. Konklusion: Vårdpersonalen upplever att den psykosociala- och fysiska måltidsmiljön påverkar ätandet hos de demenssjuka på olika plan. / Background: Dementia is a widespread endemic disease, today 50 million people worldwide live with the disease, and the number of people affected is expected to triple by 2050. Dementia is a disease of chronic and progressive nature. The neurons in the brain are affected and cognitive as well as physical disabilities occur. With cognitive disabilities that come with the disease, the individual is affected on various levels where eating is made more difficult and thus the risk of malnutrition arises. Aim: The aim of this study is to compile the experiences of caregivers and describe how the mealtime environment can affect people living with dementia. Method: This literature review is based upon 10 scientific articles with qualitative approach. A content analysis have been used to find themes in the articles and different categories have been developed. Findings: The eating performance among people with dementia depends on different circumstances in the mealtime environment. Three themes were identified that have significance for the care of people with dementia in the meal situation; The behaviour of the caregivers, social interaction and promoting and stimulating eating. Conclusion: The health care staff experiencing the persons suffering from dementia to be affected by the meal environment in different ways; both in psychosocial and physical manners.

Bakgrund: Missfall är vanligt förekommande i kvinnans graviditet. Den vanligaste orsaken till ett tidigt missfall anses vara kromosomavvikelser eller andra avvikande egenskaper hos fostret. Det är svårt att säkerställa hur ofta missfall inträffar men av alla konstaterade graviditeter slutar ungefär 10–20% med missfall. Vaginala blödningar kombinerat med krampliknande smärtor i mage och rygg är symtom som uppstår vid missfall. Kvinnor som drabbas av ett missfall påverkas känslomässigt och känslan av förlust är vanlig. Till följd av denna förlust kan kvinnan känna sorg, nedstämdhet och vara i behov av omvårdnad.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa vetenskaplig litteratur som belyser kvinnors upplevelser av omvårdnaden i samband med ett missfall.Metod: En litteraturstudie baserad på en kvalitativ ansats genomfördes och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Databassökningen gjordes i två olika databaser, CINHAL och Pubmed och resultatet analyserades genom användning av innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier uppenbarades; information, bemötande, bekräftelse och stöd. Kvinnor som genomgått ett missfall upplever att omvårdnaden är bristande. Framförallt anser kvinnorna att omvårdnaden brister när information, bemötande, bekräftelse och stöd ska ges av vårdpersonal. Bristerna i omvårdnaden vävs även tillsammans med positiva och goda upplevelser av omvårdnaden. Konklusion: Resultatet av denna litteraturstudie tyder på att kvinnor som genomgått ett missfall upplever omvårdnaden som bristande. Det är av stor vikt att sjuksköterskan upprätthåller en god omvårdnad och tillgodoser kvinnans behov, upplevelser och känslor. Personcentrerad vård i kombination med ett bra bemötande är av stor vikt i omvårdnaden av kvinnor som genomgått ett missfall. / Background: Miscarriage is something common in a woman’s pregnancy. The most common cause of an early miscarriage is considered to be chromosomal abnormalities or other abnormalities in the fetus. It is difficult to ensure how often miscarriage occurs but of all pregnancies found to be approximately 10–20% miscarriage. Vaginal bleeding combined with cramp-like pain in the stomach and back are symptoms that are caused by miscarriage. Women suffering from a miscarriage are emotionally affected and the sense of loss is a common feeling. As a result of the loss, the women can feel sadness, depression and are in need of care. Aim: The aim of this literature study is to compile scientific literature that illustrates women’s experiences of miscarriage aftercare. Method: A literature study based on a qualitative approach was conducted and based on 13 scientific articles. Database search was done in two different databases, CINAHL and Pubmed, and the result was analyzed using content analysis. Results: Four main categories were revealed: information, treatment, acknowledgement and support. Women who have experienced a miscarriage feel that nursing is inadequate. In particular, women consider nursing failure when information, treatment, acknowledgement and support are given by healthcare professionals. The absence of good nursing are also weighed together with positive and good experiences of nursing care. Conclusion: The result of this litteratur study suggest that women who have undergone a miscarriage experience the nursing care as a failure. It is essentials that the nurse maintains a good nursing standard and meets the women's needs, experiences and feelings. Personcentred care combined with good treatment is of great importance in the care of women who have undergone a miscarriage.

Preoperativ oro är vanligt förekommande i väntan på operation. För att lindra denna oro har vårdpersonalen stor betydelse och vikten av information är avgörande. Denna studie syftar till att undersöka patienters upplevelse av att vänta på en akut operation inom 24 timmar. Studien är baserad på en kvalitativ intervjustudie där åtta deltagare intervjuades. För att analysera datan användes innehållsanalys såsom den är beskriven av Elo och Kyngäs (2008). Resultatet presenteras i fyra kategorier: Känna tillit med den vård som finns, känna sig informerad men ändå befinna sig i ovisshet, känna oro inför framtiden, känna sig tillfreds. I resultatet framkom att vårdpersonal hade stor betydelse för patienten i väntan. Genom att bemöta patienten och tillgodose individuella behov lindrades preoperativ oro. Att hålla patienten informerad visade sig vara en viktig del i väntan för att kunna förbereda sig på nästa steg. I resultatet framkom en känsla av ovisshet av att inte veta operationsdag och en vilja om att få operationen utförd. Studien visar att individanpassad information var bristfällig. Varför utnyttjas inte de hjälpmedel som finns? Om individanpassad information kan minska risken för preoperativ oro och dess konsekvenser bör det användas i större utsträckning.

Vård i hemmet har ökat då andelen äldre i samhället ökat, vilket i sin tur innebär ett ökat behov av distriktssköterskan i hemsjukvården. Många som är inskrivna i hemsjukvården behöver hjälp med hantering av läkemedel och detta är en uppgift som delegeras till vårdpersonal. Distriktssköterskan har ett ansvar att säkerställa att läkemedelshantering utförs på ett patientsäkert sätt. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att delegera läkemedel i hemsjukvården på ett patientsäkert sätt. En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats genomfördes. Åtta öppna intervjuer med distriktssköterskor genomfördes och analyserats utifrån innehållsanalys. Resultatet visar en huvudkategori, Tvärprofessionellt samarbete och två kategorier; Olika personella förutsättningar och Olika organisatoriska förutsättningar samt därtill nio subkategorier. Resultatet visar att vårdpersonalens kunskap, erfarenhet samt ansvarsförmåga har betydelse vid läkemedelsdelegering. Samtidigt har distriktssköterskan ett ansvar att bedöma vårdpersonalens kompetens för säker delegering. Detta kan försvåras vid stor personalomsättning som leder till försämrad kontinuitet hos vårdpersonalen. Dessutom känner sig distriktssköterskor pressade att delegera för att verksamheten ska fungera. Patientsäker läkemedelsdelegering förutsätter att distriktssköterskan anpassar delegeringsförfarandet utifrån vårdpersonalens kunskapsnivå. Sammantaget visar resultatet att delar av delegeringsprocessen har förbättrats men arbetet med läkemedelsdelegeringar och dess uppföljningar är tidskrävande. Genom ett tvärprofessionellt samarbete kan en patientsäker läkemedelsdelegering förbättras i hemsjukvården.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) är ett nytt arbetssätt som används allt mer på olika vårdavdelningar. ERAS programmet består av vårdåtgärder som påskyndar återhämtningen av patienterna som genomgått en operation. Tidigare forskning visar på att ERAS programmet förkortar sjukhusvistelsen och minskar antalet komplikationer efter en operation. Patienterna uppger dock att ERAS programmet är komplicerat och lämpar sig endast för patienterna med rätt inställning. Det finns i nuläget sparsamt med forskning kring vårdpersonalens erfarenheter av att arbeta med ERAS programmet och hur det påverkar den dagliga verksamheten. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att arbeta med ERAS. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande ansats, baserat på tio vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Under implementeringen upplevde vårdpersonalen delade känslor kring det nya arbetssättet och dess vårdåtgärder. Samarbete mellan medarbetare, andra professioner och patienterna ansågs grundläggande för att få ERAS programmet att fungera optimalt. Trots motgångar ansågs ERAS programmet som en vinst för alla inblandade parter. Slutsats: ERAS protokollet måste gå att anpassa och inte följas för strikt. Då finns risk att den individanpassade vården minskas. Ett bra samarbete med alla inblandade parter samt ett bra stöd från ledningen är viktigt för att ERAS programmet ska fungera optimalt.