Petersén, E & Sälgkvist, K. Vårdpersonalens smyckeanvändning på arbetstid. En empirisk studie om vårdpersonalens smyckeanvändning inom äldreomsorg i Malmö Stad år 2014. Examensarbete, 15 hp. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap. 2015. Syfte: Syftet med empiriska studien var att studera smyckeanvändning bland vårdpersonal i äldreomsorg, utifrån observationsinspektioner utförda år 2014 i Malmö Stad.Bakgrund: Konsekvenser av smyckeanvändning på arbetstid kan leda till vårdrelaterade skador, när bakterier sprids via kontaktsmitta äventyras patientsäkerheten. Vårdpersonalens utbildningskompetens, lagar och riktlinjer tillåter inte smyckeanvändning på arbetstid. Tidigare forskning och kunskapsluckor kring smyckeanvändning finns inte i stor utsträckning.Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Inhämtat material på 271 observationsinspektioner utförda av medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) för olika stadsdelsområden i Malmö Stad, under år 2014. Resultat: Yrkesprofessioners smyckeanvändning visade inte signifikant skillnad, p-värde 0,355 (signifikansnivå 0,05). Vårdpersonalens smyckeanvändning i olika stadsdelsområden visade signifikant skillnad, p-värde 0,020 (signifikansnivå 0,05).Slutsats: Smyckeanvändning var relativt vanligt, ungefär 20 % av vårdpersonalen smycken på arbetstid. Fördelningen av smyckeanvändning bland vårdpersonal, var relativt jämn i de olika stadsdelsområdena i Malmö Stad.Nyckelord: hygien, patientsäkerhet, smyckeanvändning, vårdpersonal, äldreboende / Petersén, E & Sälgkvist, K. The healthcare personnel use of jewelry at work. An empirical study on healthcare personnel use of jewelry, at the elderly in Malmö City 2014. Bachelor of Science with a major in nursing, 15 hp. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Care Science. 2015. Aim: The aim of this empirical study is to investigate jewelry use among healthcare staff in the elderly, based on measurements of hygiene from 2014, in the City of Malmö.Background: Consequences of jewelry use during working hours can lead to care- related injury when bacteria is spread via contact infection and patient safety becomes harmed. Healthcare staff training skills, laws and guidelines do not allow Jewelry use during working hours. Previous research and knowledge gaps regarding jewelry use during working hours, is not widely studied.Method: Empirical cross-sectional study with quantitative approach. Collected material on 271 observational inspections made by responsible medical nurses for each area codes in the City of Malmö, year 2014. Result: Jewelry use among healthcare personnel showed no significant difference, p-value 0,355 (significance level 0, 05). Jewelry use in different area codes showed significant difference, p-value of 0,020 (significance level 0, 05) Conclusion: The healthcare personnel use of jewelry on worktime was about 20 % totally. The jewelry use in the different districts looks almost the same. Keywords: healthcare staff, hygiene, jewelry use, patient safety, retirement nursing homes

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigas upplevelse utav den omvårdnad sjuksköterskan ger i samband med förlust.Bakgrund: Sorg är komplicerat, det är många faktorer som påverkar den och alla människor hanterar och reagerar på olika vis. Sorg är en naturlig del av livet när en förlust inträffar och den har inget med sjukdom eller galenskap att göra. Syftet med stöd att är minska dels den fysiska och den psykiska belastningen som det innebär att mista en anhörig. En förbättrad livssituation och minskad risk för vidare ohälsa hos den sörjande är resultatet som eftersträvas vid stödjande insatser.Metod: Elva kvalitativa och vetenskapliga artiklar är framtagna för att besvara syftet. Artiklarna är framtagna från databaserna Cinahl och PubMed och sedan kvalitetsgranskade utifrån SBU:s granskningsmall.Resultat: Ärlighet och tydlighet när det gäller att förmedla information hade stor positiv betydelse för de anhöriga. Engagemang bland vårdpersonalen där de visade medkänsla och välvilja gjorde att de sorgedrabbade kände sig hörda och sedda. Ett behov av stöd i sorgearbetet uttrycktes där tröst och tillgänglighet från personal var huvudkomponenterna.Konklusion: Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet med människor som är på väg att förlora en närstående, eller som nyligen varit med om en förlust. Information, engagemang och stöd de punkter som bör fokuseras på för att lindra lidandet och underlätta sorgeprocessen. / Aim: The purpose of the review is to highlight key factors in meeting with relatives in connection with the loss of a loved one.Background: Grief is complicated, there are many factors that affects it and people handle and react in different ways. Grief is a natural part of life when losing a loved one and it has nothing to do with illness or insanity. The aim of support is to reduce both the physical and the psychological burden that comes with losing a loved one. Improved living conditions and reduced risk of further illness among bereaved people are the result pursued by supportive measures. Methods: Eleven qualitative and scientific articles were found to answer the purpose. Articles are derived from databases Cinahl and PubMed and they are quality controlled on the basis of the SBU's review template.Results: Honest and clear information had great positive significance for the relatives. Commitment among health workers where they showed compassion and benevolence, made the bereaved relatives feel like they were heard and seen. A need for bereavement support was expressed, in which comfort and availability of personal were the main components.Conclusion: The nurse has an important role in the treatment of people who are about to lose a loved one, or who have recently experienced a loss. Information, commitment and support the key factors that should be focused on to relieve suffering and to facilitate the grieving process.

Bakgrund: Det blir allt vanligare med suicid och risken att utsättas för en patients suicid är något vårdpersonal inte kan bortse från. Enligt Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, begicks 1523 suicid år 2012. Flertalet suicid kännetecknas av kaos och förtvivlan och för de som suiciderar ter sig handlingen rationell då deras tankebanor låst sig. Då suicid sker plötsligt, är det viktigt både bland anhöriga och vårdpersonal att få hjälp med att bearbeta incidensen Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonals upplevelser efter patients suicid. Metod: En allmän litteraturstudie som består av 12 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansatser. Sökningarna genomfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO.Resultat: Resultatet som framkom visade vårdpersonals upplevelser genom emotionella reaktioner som chock, ilska och sorg. Behovet av stöd från kollegor och närstående var en del av bearbetningen. Kunskap/information visade sig önskvärt bland personal som upplevt ett suicid. En patients suicid visade sig påverka framtida omvårdnad av nya patienter.Slutsats: Då ett suicid väcker många starka och oväntade känslor anser vi att det är viktigt att denna kunskap förmedlas i sjuksköterskans och andra professioners grundutbildning.Nyckelord: vårdpersonal, suicid, upplevelser / Background: It is becoming more common with suicide and the risk of being exposed to a patient's suicide is something health professionals cannot ignore. According to the National Centre for suicide research and prevention of mental illness, 1523 committed suicide in 2012. Most suicide is characterized by chaos and despair and for those who commit suicide it seems as if the plot is rational because their thought paths locked up. When suicide happens suddenly, it is important among both families and health professionals to be helped with processing the incidence.Aim: The aim of the study was to shed light on the experiences of health professionals after patient's suicide.Method: A general literature review consisting of 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. The searches were conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO.Results: The results that emerged showed experiences of health professionals through emotional reactions such as shock, anger, and sadness. The need for support from colleagues and relatives was a part of the process. Knowledge/information proved to be desirable among staff who have experienced a suicide. A patient's suicide turned out to affect the future care of new patients.Conclusion: As a suicide raises many strong and unexpected emotions, we believe it is important that this knowledge is conveyed in nursing and other professions undergraduate.Keywords: nursing staff, suicide, experiences

Bakgrund: HIV innebär fortfarande ett stort globalt folkhälsoproblem med störst prevalens i Södra Sahara i Afrika. Idag behandlas HIV-infekterade patienter med antivirala läkemedel i industriländer där tillgång till läkemedel finns. Tidigare forskning har visat på sjuksköterskors negativa attityd till att vårda patienter med en HIV-infektion och bristen på adekvat kunskap gällande HIV. Syfte: Studiens syfte var att belysa vårdpersonalens upplevelser av att vårda HIV-positiva patienter.Metod: Litteraturstudie med en tematisk analys av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.Resultat: Sjuksköterskor och läkare uppgav att de upplevt utmaningar, stigma, dedikation för arbetet, stress och utbrändhet samt rädsla i vården av HIV-positiva patienter.Konklusion: De flesta upplevelser som vårdpersonalen upplevde pekade åt svårigheterna och följderna av patienternas utsatthet. Trots de negativa upplevelserna så upplevde personalen en passion till deras arbete och en vilja att arbeta med HIV-positiva patienter, dels för den utvecklande kunskapen samt för viljan att vårda en utsatt patientgrupp. / Background: HIV still poses a major public health problem globally with the highest prevalence in the Southern Sahara in Africa. Today HIV-infected patients are treated with antiviral drugs in industrialized countries where they have access to the medications. Previous research has shown nurses' negative attitudes towards caring for patients with HIV infection and the lack of adequate knowledge on HIV. Aim: The aim of this study was to examine health personnel’s experiences of caring for HIV-positive patients.Method: A literature review with thematic analysis of ten scientific articles with qualitative approach was conducted. Results: Nurses and doctors had experienced challenges, stigma, dedication to their work, stress and burnout and fear when caring for HIV-positive patients. Conclusion: Most experiences that health personnel experienced pointed at the difficulties and consequences of the patients' vulnerability. Despite the negative experiences the staff experienced a passion for their work and a willingness to work with HIV-positive patients because of the developing knowledge and the will to care for a vulnerable patient population.

Bakgrund: Människans sexualitet är ett brett och mångfasetterat ämne. De äldres sexualitet negligeras i många situationer så också inom vården. Vårdpersonal upplever ofta ämnet som något tabubelagt och svårt att tala om. Kunskapsbrist är en bidragande faktor till detta problem. Denna kunskapsbrist finns trots att det svenska samhället anses vara öppet och informativt gällande sexualitet. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens kunskaper och attityder gentemot den äldre människans sexualitet. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Tio artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskning. Dessa genomarbetades och analyserades så att fyra teman framkom och senare även tre subteman. Resultat: Övervägande goda attityder och kunskaper hos vårdpersonalen. Problematik rörande frågor om vad som ingår i yrkesrollen gällande sexualitet. Det framkom att organisationen påverkade vårdpersonalens attityder. Majoriteten av vårdpersonalen önskade mer kunskap för att kunna hantera ämnet. / Background: Human sexuality is a broad and versatile topic. Sexuality of elderly people is neglected in a range of situations, including health care. Caregivers often experience the subject as taboo and thus they find it difficult to address. The Swedish society is seen as being open and informative about sex and sexuality; however there is a lack of knowledge among caregivers and this is a contributing factor to the underlying issue of elders and their sexuality. Aim: Examine health professionals' knowledge and attitudes towards sexuality and elderly. Method: The study was being conducted as a systematic literature review. Ten articles were selected after quality examination. These articles were then analyzed and four themes were chosen. Three subthemes were also selected. Results: The findings showed that there were mostly positive attitudes and a high knowledge level towards elders and their sexuality among health staff. Issues concerning caregivers role towards elders' sexuality were problematic. It was also found that the health care organization can affect nursing staff attitudes. The majority of caregivers believe they need more knowledge to be able to approach the issue in a professional and respectful way.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att ge en översikt över följsamheten till handhygienrutiner bland vårdpersonal och vilka förbättringsmöjligheter som finns. Frågeställningarna inkluderade i vilken utsträckning hygienrutinerna följs, vilka orsaker som finns till otillräcklig följsamhet och vilka möjligheter det finns till förbättring. Metod: En litteraturstudie som sammanställer kvantitativa vetenskapliga forskningar. Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner ses som ett stort problem inom dagens sjukvård. Dessa kan förlänga vårdtiden eller sjukskrivningen, orsaka lidande, fortsatt ohälsa eller invaliditet. För att förebygga dessa ska noggranna hygienrutiner följas. Det kan därför vara av stor vikt att känna till följsamheten av hygienrutinerna och faktorerna som kan påverka denna. Resultat: Resultaten är uppdelat i tre kategorier där fynden redovisas. Faktorer som påverkar följsamheten av hygienrutiner är: stress, tidsbrist, brist på kompetens, utbildning och arbetsmaterial, men även handdesinfektionsmedels lokalisation och tillgång. Utbildningen om handhygien anses vara väldigt viktigt för följsamheten. Otillräcklig tillämpning av handhygien inom vården finns. Konklusion: Litteraturstudien visar stora brister i följsamheten inom sjukvården. Det finns ett flertal faktorer som påverkar följsamheten negativt. Det krävs fortfarande mycket arbete med sjukvårdspersonalen för att förbättra handhygienen. / Aim. The aim of this study was to provide an overview of compliance with hand hygiene and if there is a chance of improvement. The issues included the extent to which hygiene practices are followed, which are the reasons for non-compliance and if there are possibilities for improvement. Method. A literature review that compiles quantitative scientific research. Background. Healthcare-associated infections are a major problem in healthcare. These can prolong hospitalization, cause suffering, continuing ill health or disability. To prevent them, hand hygiene should be followed. It can therefore be of great importance to know the compliance of hygiene procedures and factors that can affect it. Results. The results are divided into three categories in which the findings are reported. Factors affecting compliance of hygiene are: stress, lack of time, lack of skills, education and work materials. Education about hand hygiene is considered to be very important for compliance. There is an insufficient enforcement of hand hygiene in health care.Conclusion. The review shows major deficiencies in hand hygiene compliance in healthcare. There are several factors that affect compliance adversely. It still requires a lot of work with the health care staff to improve hand hygiene.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att beteende och psykiska symtom vid demens (BPSD) ofta förekommer hos personer med demens. Symtom kan innefatta affektiva symtom så som depression, irritabilitet, mani- och hypomani samt ångest och oro. Även psykossymtom med hallucinationer och vanföreställningar kan förekomma samt apati där personen blir tillbakadragen. För att kunna ge adekvat vård använder sig vårdpersonal av personcenterad vård samt tar stöd i det tvärprofessionella teamet. Syfte: Att utforska vårdpersonalens upplevelser av omvårdnad av personer som uppvisar beteende och psykiska symtom vid demens. Metod: Litteraturstudie baserad på 12 kvalitativa studier. Databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO har använts för litteratursökning. Samtliga artiklar inkluderade i examensarbetets resultat har blivit kvalitetsgranskade.  Resultat: Två huvudkategorier, en utmanande arbetsmiljö och förutsättningar för en god omvårdnad, samt sex subkategorier, BPSD som försvårande omständighet, känslomässiga reaktioner, brister i organisationen, personcentrerad vård, stöd av andra professioner och användning av farmakologiska åtgärder vid BPSD, framkom från analysen. Konklusion: Vårdpersonalen upplevde att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt var ett bra verktyg i omvårdnaden av personer som uppvisar BPSD. Dock upplevde vårdpersonalen att kraven på effektivitet, personalbrist och avsaknad av stöd och utbildning försvårade den personcentrerade omvårdnaden. Detta kan i sin tur leda till att personer med demenssjukdom som uppvisar BPSD inte får adekvat omvårdnad. / Background: Previous research has shown that behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD) often occur in people with dementia. Symptoms may include affective symptoms such as depression, irritability, mania and hypomania, as well as anxiety and agitation. Psychotic symptoms with hallucinations and delusions may also occur, as well as apathy where the person becomes withdrawn. In order to provide adequate care, healthcare professionals use person-centered care and rely on the interprofessional team for support. Aim: To explore healthcare professionals' experiences of caring for people who exhibit BPSD.  Method: Literature review based on 12 qualitative studies. The databases Cinahl, PubMed, and PsychINFO were used for literature search. All articles included in the thesis results have been quality reviewed.  Results: Two main categories, a challenging work environment and prerequisites for good care, as well as six subcategories, BPSD as a complicating circumstance, emotional reactions, shortcomings in organization, person-centered care, support from other professions, and use of pharmacological interventions in BPSD, emerged from the analysis.  Conclusion: The healthcare professionals experienced that working from a person-centered approach was a good tool in caring for individuals with BPSD. However, they also felt that demands for efficiency, staffing shortages, and lack of support and training made it difficult to provide person-centered care. This, in turn, can lead to individuals with dementia who exhibit BPSD not receiving adequate care.

Bakgrund: I Sverige lever ungefär 20 procent av befolkningen med långvarig smärta. Långvarig smärta är en vanlig orsak till uppsökande av vård. Långvarig smärta är ett komplext fenomen och orsakar ett stort lidande för den som drabbas. Det är viktigt att sjuksköterskor har förståelse för hur bemötandet kan påverka patienten som lever med långvarig smärta.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med långvarig smärta upplever bemötandet från vårdpersonalen.  Metod: Studien utgick från en kvalitativ litteraturöversikt baserat på tolv vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes enligt Fribergs fyra steg att genomföra en litteraturöversikt av kvalitativ forskning  Resultat: Tre kategorier och nio underkategorier identifierades. Kategorierna var: Att bli sedd med tillhörande underkategorier: Någon som lyssnar, Få förståelse, En helhetssyn och Information. Gemensamt ansvar med tillhörande underkategorier: Utveckla en bra relation och Bli delaktig i vården. Att bli misstrodd med tillhörande underkategorier: Inte bli lyssnad på, Att inte bli tagen på allvar och Brist på kunskap.  Slutsats(er): Personer med långvarig smärta upplevde både positiva och negativa upplevelser från bemötandet i mötet med vårdpersonal. Det positiva bemötandet kännetecknades av att bli sedd, delaktig och informerad. Det negativa bemötandet kännetecknades av misstro då patienterna inte blev tagna på allvar och kunskapsbrist.

Bakgrund: Trycksår är ett sår som uppkommit på huden på grund av syrebrist i vävnaden relaterat till ett tryck. Problem: Det är kostsamt för vården och orsakar patienter ett onödigt lidande. Trycksår är vårdpersonalens ansvar att förhindra, därav intressant att undersöka vårdpersonalens erfarenhet att förebygga trycksår. Syfte: Var att skapa en översikt över vårdpersonals erfarenheter av att förebygga trycksår inom särskilt boende. Metod: Allmän litteraturöversikt med tio valda artiklar. Fyra kvalitativa, tre kvantitativa och tre artiklar med mixad metod. Resultat: Vårdpersonalens erfarenhet gällande kunskap och utbildning var god. Vårdpersonalen ansåg att det var viktigt med regelbunden utbildning för att hålla kunskap och riktlinjer uppdaterade. Bedömningsinstrument var hjälpsamt för att bedöma trycksårsrisken effektivt hos patienter. Enligt vårdpersonalens erfarenhet ansågs ompositionering, tryckavlastande material samt hudinspektion vara bland de viktigaste åtgärderna för att förebygga trycksår. Orsaker enligt vårdpersonalen till att förebyggande åtgärder inte genomförs är flera, bland annat smärta och låg bemanning. Slutsats: Genom att upprätthålla vårdpersonalens och patienternas kunskap om trycksårsförebyggande åtgärder kan trycksår undvikas.

Handhygien är den mest effektiva metoden för att motverka smittspridning och för att förebygga och begränsa förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Att ”bara tvätta händerna” är dock inte tillräckligt för att åstadkomma ett adekvat skydd mot smittspridning. Handhygienen skall dessutom genomföras på ett korrekt sätt och vid rätt tillfälle i enlighet med föreskrivna riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur befintliga riktlinjer avseende handhygien i vårdarbete efterföljs av vårdpersonal i västvärlden. Den har huvudsakligen baserats på tio vetenskapliga artiklar som inbegriper studier, i vilka var och en på sitt sätt och i sitt specifika sammanhang, utvärderat följsamhet av riktlinjer för handhygien. Sammanställningen av resultaten visar att den generella följsamheten bland vårdpersonal i västvärlden är låg och sällan överstiger 50 %. Den visar också att följsamheten varierar mellan olika yrkeskategorier, där sjuksköterskor är den av de undersökta yrkesgrupper som överlag konstaterats stå för den högsta följsamheten. Handskanvändning verkar bidra till att vårdpersonal i högre grad tvättar sina händer efter patientkontakt och följsamheten ser generellt sett ut att vara högre efter patientkontakt jämfört med före. Av resultaten framkommer även att följsamheten tenderar att öka då handsprit finns att tillgå jämfört med när den inte finns att tillgå. Att handsprit görs mer lättillgänglig i samband med olika typer av handhygienprogram har också noterats medverka till en förbättrad följsamhet. Författarna till detta arbete vill, till följd av den uppenbara svårigheten med att praktisera en handhygien i enlighet med föreskrivna riktlinjer, vädja till alla vårdarbetare att ta detta problem på allvar och att var och en på sitt sätt och i möjligaste mån försöker bidra till en förbättring. / Hand hygiene is the most effective method to prevent transmission of pathogens and to decrease the prevalence of nosocomial infections. However, ”just to wash the hands” is not a sufficient protection against pathogen transmission. In addition, hand hygiene must be carried out in a proper way and when it’s indicated according to published guidelines. The aim of this literature review was to study how health care workers adhere to hand hygiene guidelines in the Western World. Mainly, it’s based on ten scientific articles that comprise studies, in which each in its own way and specific context, having evaluated adherence to hand hygiene guidelines. The result compilation shows that the overall adherence among health care workers in the Western World is low and rarely exceeds 50 %. It also shows that adherence varies between different groups of health care workers, where nurses can be established as the most compliant group. Furthermore, the usage of gloves seems to contribute to a greater adherence to handwashing in situations after patient contact. Also, the general adherence appears to be higher in situations after patient contact compared to situations before patient contact. The results reveal that adherence tends to increase when hand rub solutions are present compared to when they not are present. The effort to make hand rub solutions more accessible through the implementation of hand hygiene programmes has also been proven to successfully contribute to better adherence rates. The authors of this work desire to, as a consequence of the obvious difficulty to perform hand hygiene according to published guidelines, appeal to all health care workers to consider this problem seriously and to make their own contributions to an overall improvement.