Bakgrund: På intensivvårdsavdelningen är patienterna ofta så sjuka att kommunikationen med vårdpersonalen kan vara svår. Närstående på intensivvårdsavdelningen har en viktig roll i omvårdnaden. I studierna framkommer att närstående har ett stort behov av information samt att kommunikation, skydd av patient, deltagande och stöd är viktigt men ingen av studierna har utgått från mötet med vårdpersonalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av närståendes möten med vårdpersonal på intensivvårdsavdelningen. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med nio närstående. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Huvudresultat: Det framkom fyra kategorier: Att känna trygghet som handlade om att få ett förtroende för vårdpersonalen, att vårdpersonalen visade omtanke, var tillmötesgående och professionella. Att känna otrygghet som handlade om att de upplevde otillräckligt förtroende för vårdpersonalen, att de kände ovisshet i mötet med dem och var oprofessionella. Att ha behov av information som syftar till att närstående önskade få information som var tydlig, förståelig, kontinuerlig, aktuell och ärlig. Att uppleva brist på information framkom då det förekom osäkerhet i informationen och en ovilja hos vårdpersonalen att ge information. Slutsatser: Vårdpersonalen bör få en ökad insikt om hur närståendes behov ska tillgodoses och att de får en ökad medvetenhet om att det framkommer både osäkerhet och brist på information. Det är viktigt att de gör något åt det för att öka tryggheten för de närstående. / Background: In the intensive care unit, patients are often so ill that communication with nursing staff can be difficult. Relatives in the intensive care unit have an important role in nursing care. The studies show that relatives have a large need for information and that communication, patient protection, participation and support are important, but none of the studies have been based on the meeting with nursing staff. Aim: The purpose of the study was to describe experiences of relatives' meetings with nursing staff at the intensive care unit. Method: A descriptive design with qualitative approaches and semi-structured interviews with nine relatives were conducted. Qualitative content analysis with inductive approaches was used. Main results: Four categories emerged: To feel secure was about gaining confidence in the nursing staff, that the nursing staff showed care, were courteous and professional. To feel insecure was about experiencing insufficient confidence in the nursing staff, feeling uncertainty when meeting and being unprofessional. Needing information aims to that relatives wished for information that was clear, understandable, continuous, current and honest. To experience lack of information emerged as uncertainty in the information and an unwillingness of the nursing staff to provide information existed. Conclusion: Nursing staff should gain insight into how to meet relatives' needs and to gain increased awareness that both uncertainty and lack of information exists. It is important that they do something about it to increase the safety of the relatives.

Bakgrund  Varje år är ca 1,2 miljoner barn i världen i behov av palliativ vård. Barn har fler tillstånd än vuxna som kan komma att kräva den här typen av vård. De centrala arbetsuppgifterna för vårdpersonal som arbetar med palliativ vård av barn är att skapa förutsättningar för god livskvalitet och lindra lidandet, samt skapa förutsättningar för att involvera familjemedlemmar i vården. Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda barn i palliativt skede. Metod En litteraturstudie som inkluderade åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats sammanställdes. Sökningarna genomfördes i följande databaser: Cinahl, PubMed och Scopus. Granskning, analys och sammanställning av artiklarnas resultat genomfördes enligt modell av Friberg. Resultat Analysen resulterade i följande tre huvudkategorier; att sträva efter god omvårdnad, att stöta på organisatoriska hinder och att uppleva emotionella prövningar. Slutsats Vårdpersonal strävar efter god omvårdnad genom att involvera och skapa goda relationer till barn och familjer. Organisatoriska hinder påverkar vården negativt och försvårar vårdpersonals möjligheter att arbeta personcentrerat. Det är viktigt att vårdpersonal ges förutsättningar att arbeta enligt ett personcentrerat förhållningssätt då det kan generera i ökad vårdkvalitet.

Vågar jag berätta? Kvinnors upplevelser i mötet med vårdpersonal efter att de utsatts för våld i en nära relation – En litteraturstudie Abstrakt Bakgrund: Våld i nära relationer (IPV) är ett globalt problem som påverkar såväl individ som samhälle. Mörkertalet är stort. Kvinnors möte med vårdpersonal innebär en unik möjlighet att identifiera våldsutsatthet. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser i mötet med vårdpersonal efter att de blivit utsatta för IPV. Metod: En litteraturstudie bestående av åtta kvalitativa studier analyserades och sammanställdes genom manifest innehållsanalys. Databassökning genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Fyra kategorier och fjorton underkategorier identifierades:“Att delge våldsutsatthet” - Tillit till vårdpersonal, Stöd från vårdpersonal.“Hinder att delge våldsutsatthet” - Bristande tillit till vårdpersonal, Bristande stöd från vårdpersonal, Att inte tillfrågas om våld, Rädsla för förövaren och inte bli betrodd. “Bristfällig vårdrelation” - Anklagad av vårdpersonal, Ignorerad av vårdpersonal, Fokus ligger på fysiska skador, Bristande information. “Gynnsam vårdrelation” - Empatisk och icke-dömande förhållningssätt, Bekräftelse från vårdpersonal, Hjälp att nå insikt, Trygg omgivning. Konklusion: Våldsutsatta kvinnors vårdbehov blev ofta förbisedda. Vårdpersonalens förhållningssätt hade stor inverkan på kvinnors benägenhet att avslöja våldsutsatthet. Kunskap om kvinnors upplevelse av en stödjande vårdrelation kan främja upptäckt av våldsutsatthet, vilket ger ökad förutsättning för god omvårdnad. Nyckelord: Våld i nära relationer, kvinnor, upplevelse, vårdpersonal.

Titel: Att vårda under rädsla- en litteraturstudie om vårdpersonals upplevelser av hot och våld inom psykiatrisk vård. Bakgrund: Rapporter visar att hot och våld är vanligt förekommande inom vård och omsorg. Våld förekommer i alla delar av vården, men det finns vissa avdelningar som är mer utsatta för våld än andra, exempelvis psykiatrin. Det verbala och fysiska våldet skapar en otrygg miljö och kan ge allvarliga konsekvenser för både för personal och patienter. Syfte: Att beskriva vårdpersonals upplevelser av hot och våld inom psykiatrisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Dessa artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Hot och våld orsakade starka känslor som rädsla och ilska hos vårdpersonal som påverkade arbetet och privatlivet negativt. Den otrygga arbetsmiljön utgjorde ett hot mot vårdpersonalens yrkesroll och självbild. Våld på en psykiatrisk avdelning ansågs oundvikligt, och vårdpersonals förmodades acceptera det som en del av arbetet. Våldet hanterades och förebyggdes med olika strategier, samtidigt som stöd från chefer var bristfälligt. Konklusion: Våld mot vårdpersonal inom psykiatri är ett relativt outforskat ämne som är i behov av mer forskning. vårdpersonalen blir lidande av fysiska och psykiska konsekvenser, som påverkar vårdandet av patienterna och vårdpersonalens hälsa. För att förbättra arbetssituationen krävs mer utbildning för vårdpersonal i hantering av våld. Nyckelord: Vårdpersonal, Psykiatri, Hot och våld, Arbetsrelaterat våld / Title: Working under fear- a literature review about nursing staff’s experiences of threat and violence in psychiatric care. Background: Reports show that threat and violence is a common phenomenon in healthcare. It appears in every part of healthcare, but some units are at more risk than others, for example psychiatric care. The verbal and physical violence creates an insecure work environment and can cause serious consequences for both personnel and patients. Aim: To describe psychiatric nursing staff’s perceptions of threat and violence in psychiatric care. Methods: A literature review based on eight qualitative articles. These articles were examined, analyzed and compiled. Results: Threat and violence caused strong emotional reactions, like fear and anger, among nursing staff that influenced the work and their private life. The unsafe work environment composed a threat to the nursing staff’s professional role and self image. It was percieved that violence were unavoidable, and that nursing staff were expected to accept violence as a part of the job. Violence were handled and prevented with different strategies, while manegement support were lacking. Conclusion: Violence against nursing staff in psychiatric care are a relatively unexplored subject in need of more research. Nursing staff are suffering both physical and psychological damage due to violence in the workplace, which also effects the care given to patients and the nursing staff’s own health. To improve the work situation the nursing staff need more education in handling violence. Keywords: Nursing staff, Psychiatry, Threat and violence, Workrelated violence

No description available.

Bakgrund: Depression är en folksjukdom som orsakar stort lidande för dem som drabbas och deras närstående. Sjukdomen underdiagnosiseras på grund av samsjuklighet med fysiska sjukdomar. Ökad kunskap om depression krävs för att kunna främja ett bra bemötande av patient från vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienten med depression upplever bemötande från vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades i enlighet med Friberg. Tio kvalitativa studier hämtades från CINAHL, PsycINFO och PubMed. Som en teoretisk utgångpunkt användes Rosemarie Rizzo Parses omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet presenterades i två teman och sex underteman. Det första huvudtemat är relation till vårdpersonalen med tre underteman: delaktighet, information, delaktighet och behandling och tillgänglig vård. Det andra huvudtemat är interaktion med vårdpersonal med tre undertemat: kommunikation, upplevelse att bli lyssnad på och kompetent och närvarande personal. Diskussion: Resultat diskuteras utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori och även tio vetenskapliga artiklar, med syfte att visa att deprimerade patienter som känner brist på tillit, engagemang från vårdpersonalen samt brist av god behandling och kontinuitet haft dåligt erfarenheter av bemötande med vårdpersonal. Det krävs en ömsesidig relation mellan patienter och vårdpersonal för att patienterna kunna ha en bra upplevelse med vårdpersonalen. / Background: Depression is a common disease that causes great suffering for patients and their relatives. The disease is often under diagnosed because of comorbidity with physical disorders. Increased knowledge about depression is needed to a good response between patients and health care professionals. Aim: The aim of this study was to describe how the patient with depression experiences treatment from healthcare professionals. Method: A literature review based on ten scientific articles that were analyzed in accordance with Friberg (2012). Ten qualitative studies were retrieved from the database CINAHL, PsycINFO and PubMed. As a theoretical base used Rosemarie Rizzo Parse's theory. Results: The result demonstrates two main themes and the six sub-themes. The first main theme highlights the relationship with the nursing staff with three sub-themes: participation, information, treatment and care available. The second main theme is the interaction with health care professionals with three sub-themes: communication, experience to be listened to and competent and present staff. Discussion: The results discussed from Rosemarie Rizzo Parse's theory, and also additional ten scientific articles, with the aim to show that depressed patients who feel a lack trust, commitment from health care professionals and continuity had bad experiences of treatment with health care professionals. The needed a mutual relationship between patients and health care professionals in order to patients to have a good experience with health care professionals.

Syftet med denna studie var att undersöka stress på arbetsplatsen bland vårdpersonal och vad de anser kan vara åtgärder för att minska stressen på sin arbetsplats. Undersökningens datainsamling utfördes genom en kvalitativ metod, fem intervjuersom bestod av tio intervjufrågor. Dataanalysen genomfördes genom att innehållsanalys tillämpades. Analysen resulterade i två teman och genom dessa presenteras resultatet. Det framkom att stressorsaker bland vårdpersonalen var konflikter mellan personal, tidsbrist för vissa arbetsuppgifter och vård vid livets slutskede. Det som vårdpersonalen ansåg skulle kunna minska stressen var en bättre relation mellan personalen och att arbetsplatsen måste ha mer resurser. Slutsatsen av undersökningen är att mycket av det som beskrivits som negativt i resultatet skulle kunna bli bättre om det fanns riktlinjer, något som saknas i nuläget. / The purpose of this study was to explore and describe workplace stress among healthcare workers in a community based nursing home for elderly, dement individuals and what they considered could be measures to reduce stress at their workplace. The method used was a survey made by a qualitative interview with five respondents, consisting of ten interview questions. The data analysis was performed through content analysis. The emerging results showed that causes of stress among the nursing staffwere conflicts between staff members, lack of time for tasks and palliative care. The nursing staff identified that ways to reduce stress could be a better relationship between the staff members and that the work place needs more resources, for example in the form of more personnel. The conclusion of the study was that the work place needs guidelines as to how they should solve problems, and the presence of guidelines at the work place will most probably help to reduce stress among the staff.

In accordance with the Social Services, all Swedish municipalities work to ensure that older people should be given the opportunity to live independently in safe conditions. For that reason they offer them extra help and support in their own homes. This help and this support is provided by the home care and their health care workers in form of assistant nurses and orderlies. The National Board of Health and Welfare emphasizes in several of its investigations that competence in elderly care is one of the major challenges in the future. They consider this a must to meet the needs that come with an aging population and to meet the current lack of quality in health care. According to The National Board of Health and Welfare, competence development is the main element to ensure quality in elderly care. Therefore they establish that all health care workers should as a minimum have basic professional skills for their work in elderly care. The aim of this study has been to investigate whether the National Board's goal that all staff in elderly care should have the basic professional skills is relevant to professional categories: assistant nurses and orderlies in home care. The study has been based on sociological theory of professions that intend to explain the relations between occupational groups, how professional status is developed and maintained within the organization. In order to meet the aim of this study a total of twelve semi-structures and qualitative interviews have been conducted with nurses and orderlies at three different home care services. The results show us how differences between the occupational groups may affect the status and reputation of the profession when questions of competence emerges.

Genom semistrukturerade intervjuer med tre kvinnor arbetande som vårdpersonal på grupp- eller serviceboende för personer med funktionsnedsättning, undersöks utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv dessas föreställningar kring våld kopplat till personer med funktionsnedsättning. Studien synliggör hur inblandade aktörers roller kan associeras med föreställningar som uttrycks kring ämnet samt till vad som ses som ”lämpligt” agerande. Det framkom att rollen hos den aktör som utförde en potentiellt våldsam handling var avgörande för hur händelsen betraktades samt hur detta tänktes hanteras. Aktörernas kön uttrycks ej inverka, dock fanns indikationer på vissa tänkta skillnader. Då intervjupersonerna resonerar kring ”lämpligt agerande” förhöll de sig dels till plikter men även en känsla av ”rätt” enligt vad vi tolkar som konsekvensetiskt/utilitaristiskt perspektiv. Då en kollega var inblandad blev lojalitet märkbart relevant. Makt beaktas genomgående och komplexiteten i begreppet våld och hur det kan förstås olika beroende på kontext, inblandade aktörer och perspektiv diskuteras. / Through semi-structured interviews with three women working as care personnel in group or service homes for persons with disabilities, perceptions regarding violence as linked to persons with disabilities is studied from a social-constructionist point of view. The study explores how the roles of actors involved can be associated with notions and interpretations expressed, and with what the interviewees regard as “appropriate” action to handle the situation. The role of the aggressor proved crucial. Gender of the actors was not expressed as important but indications existed pointing to perceived differences. When discussing appropriate action, the interviewees related to both a sense of “duty” and the “right” thing to do from a utilitarian perspective. When involving a colleague, loyalty became relevant. Throughout the study the dimension of power and the complexity of violence is considered and its different understandings depending on context, actors and perspective.

Att möta flyktingar och migranter - vårdpersonalens erfarenheter Bakgrund: Sverige har gått från en homogen population med fyra procent av befolkningen födda i ett annat land år 1960 till 17 procent år 2015. Med tillströmningen av över 160 000 flyktingar under 2015 står det svenska samhället och i synnerhet sjukvården inför nya utmaningar, studier har visat att flyktingar har högre prevalens av psykisk sjukdom. Tidigare studier där man undersökt vårdpersonals erfarenheter av att vårda flyktingar och migranter påvisar att språkbarriärer, kulturella skillnader, ökad arbetsbelastning och att migranter har bristande kunskaper i hur hälso- och sjukvårdssystemet fungerar är vanliga erfarenheter. Syfte: Syftet är att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av att möta och vårda migranter och flyktingar. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har granskats, analyserats och sammanställts. Artikelsökningarna har skett i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och tio subkategorier. De fyra huvudkategorierna är: Att skapa förtroende, Hinder för att skapa en god omvårdnadsrelation, Ett system som försvårar arbetet och Ett behov av kunskap. Konklusion: Vården står inför nya utmaningar i och med att det sker stora folkomflyttningar. För att kunna möta dessa utmaningar krävs goda kunskaper om andra kulturer, och att vårdpersonalen kan anpassa sig efter individens behov. Nyckelord: Asylsökande, erfarenheter, migranter, vårdpersonal. / Meeting refugees and migrants: Experiences from the perspective of health care personnel Background: Sweden has gone from a homogenous population with four percent of its inhabitants originating from another country in 1960 to 17 percent in 2015. With the influx of over 160 000 refugees in 2015, the Swedish society and health care in particular faces new challenges. Studies have shown that this group has higher rates of mental illness and other previous studies on the experiences of from the personnel suggests that language barriers, cultural differences, increased workload and the migrants´ lack of knowledge about the health care system are common experiences. Aim: The aim of this study is to explore the experiences of health personnel working with migrants and refugees. Methods: A literature study based on ten articles with qualitative approach. The articles were reviewed, analyzed and compiled. The search was conducted in the databases PubMed and Cinahl. Result: The result is presented in four main categories and ten subcategories. The Four main categories are: Creating trust, Barriers to creating a good caring relationship, A system that complicates the work and A need of knowledge. Conclusion: New challenges faces the health care system due to the big movement of people. Nurses need knowledge about different cultures and the skill to adapt to the needs of the individual to give a professional care. Keywords: Asylum seekers, caring personnel, experience, migrants, nursing staff.