Uppsatsen bygger på sju enskilda intervjuer med vårdpersonal på ett större äldreboende i södra Sverige. Syftet är att belysa hur personalen trivs och vad som kan inverka på trivseln samt klargöra vad en bra respektive dålig arbetsmiljö kan vara. Därutöver diskuteras hur förhållandet kan se ut mellan sjukskrivningar, dålig arbetsmiljö och otrivsel. Frågeställningarna är: Hur trivs personalen på sin arbetsplats? Vad kan inverka på om man trivs eller inte trivs? Vad upplever personalen som en bra respektive dålig arbetsmiljö? När kan otrivsel och/eller dålig arbetsmiljö leda till sjukskrivningar? Metoden som använts är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer. För att analysera materialet har främst Karaseks modell om krav och kontroll använts. Studiens slutsatser är att arbetsledningen är en faktor som kan inverka på trivsel och arbetsmiljö och det verkar vara viktigt att arbetsledaren uppmärksammar personalens arbetssituation. Arbetskollegorna är en annan faktor som kan inverka på trivseln och det kan vara av värde att ha kollegor som både kan bistå med hjälp och emotionellt stöd. Värdefullt för trivseln kan även uppskattning från de äldre, chefer och arbetskamrater vara. Därutöver kan organisationen vara en bidragande faktor som inverkar på trivseln och det verkar vara av betydelse att arbetsmiljön möjliggör samvaro med såväl kolleger som chefer. Påverkansmöjligheter beträffande arbetssituationen förefaller även vara av vikt samt kompetensutveckling då det kan upplevas som stimulerande och utvecklande med olika utbildningar. För att arbetsmiljön skall vara bra tycks det vara viktigt med god samarbetsförmåga mellan samtliga yrkeskategorier. En dålig arbetsmiljö kan vara när det är stressigt, fysiskt tungt eller när påverkansmöjligheterna är små. Dålig fysisk arbetsmiljö med tunga lyft kan leda till sjukskrivningar. Det kan även otrivsel i kombination med dålig arbetsmiljö som när stora förändringar görs utan att personalen känner sig delaktig.

Feelings the nurses and the students experience in their encounter with death and dying patients. / Känslor som sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever i mötet med döden och döende patienter.

Denna studie har som syfte att fördjupa förståelsen för hur vårdpersonal inom psykiatrin upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Uppsatsen har utförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts på sju olika personer som arbetar på ett psykiatriskt boende i Norra Sverige. Fokus i studien har varit på den psykosociala arbetsmiljön, gruppdynamik och det sociala samspelet i arbetsgruppen. Empirin har analyserats med Karasek och Theorells (1990) modell, krav, kontroll- och socialt stöd och Antonovskys (2005) teori KASAM. Vidare har begrepp som gruppdynamik, samarbete och psykosocial arbetsmiljö använts för att analysera empirin.Resultatet visar att intervjupersonerna upplever en brist på kontroll i sitt arbete, till viss del brister i det sociala stödet från chef och kollegor, och brister i gruppdynamiken. Det har resulterat i en försämrad upplevd psykosocial arbetsmiljö och att konflikter ofta uppstår i arbetsgruppen. Resultatet visar vidare att intervjupersonerna upplever meningsfullhet och begriplighet i relation till brukarna, det beskrivs som meningsfullt att arbeta inom psykiatrin. Vad gäller meningsfullhet i relation till kollegor anses det upplevas till en del av arbetsgruppen, men inte till alla.

Nya tekniska innovationer dyker ständigt upp som kan förändra en hel bransch. För att bolag ska behålla sin marknadsposition måste de vara uppmärksamma och vara öppna för nya tekniska lösningar. Nya tekniska lösningar för patientkontakt och hantering av patienter har börjat anammas av den svenska primärvården i större skala som konsekvens av bland annat avcovid-19 pandemin och den trenden förväntas hålla i sig i lång tid framöver. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur medarbetarna i primärsjukvården involveras och tas hänsyn till i produktutvecklingsprocessen av digitala stödverktyg, där de får dela med sig av sin kunskap och upplevelse av att arbeta i vården. Arbetet fokuserar på tekniska lösningar för triagering, anamnesupptagning och rådgivning inom icke akut hälso- och sjukvård samt hurdessa påverkar vårdpersonalens vardagliga rutiner och arbetssätt. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med personer som arbetar i vården och på hälsoteknikbolag. Intervjuerna ger en bild av hur man använder tekniska lösningar i vården och hur hälsoteknikbolag arbetar för att skräddarsy en teknisk lösning för att sedan implementera den. Studien försöker besvara tre frågeställningar. Varför medarbetarnas perspektiv och arbetssituation bör tas hänsyn till i produktutvecklingen av digitala stödverktyg inom primärvården, hur medarbetarna upplever att digitala verktygen de använder ändrar deras arbetsprocesser och underlättar arbetet samt vilka svårigheter de upplever att de digitala stödverktygen kommer med i det dagliga arbetet och vad som är viktigt för den framtida digitala omställningen. Studien visar på att en inkludering av medarbetarnas perspektiv och arbetssituation bidrar tillen ökad sannolikhet för produkten att tillgodose kundbehov i primärvården och för att förbli konkurrenskraftig. De organisationer som har genomfört en digital transformation effektiviserar sitt arbete där vårdpersonalen klarar av att hantera fler patienter samt att de blir mer tillgängliga för patienterna som kan kontakta vården dygnet runt och få svar då vårdpersonalen arbetar. Vårdpersonalen upplever även att de får snabb respons på deras feedback till produktutvecklarna och det ger sedan avtryck i tjänsterna med kort varsel. De upplever dock att förändringen av rutiner och arbetssätt efter implementationen kan leda till att sjuksköterskor kan få för mycket att göra men att det med bra ledarskap ska kunna lösas på organisatorisk nivå. Det finns även andra konsekvenser av implementationen, bland annat att tillgängligheten kan leda till att patienter kontaktar vården för småsaker som egentligen bara är ett störningsmoment för vården. Detta kan påverka produktiviteten negativt. / New technological innovations are constantly emerging that have the potential to reform entire industries. For companies to maintain market position they must be attentive to new technological solutions. In recent years development of new technical solutions for patient contact and management of patients have begun to be implemented and adopted by the Swedish primary healthcare organizations due to incentives from the government. This adoption has then become accelerated because of the covid-19 pandemic. This trend of digital transformation is expected to continue well into the future. The purpose of this study is to provide an insight into how healthcare professionals are involved and considered in the product development process of digital support tools in primary healthcare, where they can share their knowledge and experience of working in the industry. The work focuses on technical solutions for triage, anamnesis and counselling in non-acute healthcare and how these affect the healthcare professionals’ working methods and everyday routines. This is a qualitative study based on interviews with people who work within primary healthcare and at health technology companies. The interviews propose how to use the technical solutions in healthcare and how health technology companies work to tailor technical solutions and then implement it. The study makes an attempt to answer three questions. Why healthcare professionals' perspectives and work situation should be considered in the product development of digital services in primary health care? Healthcare professionals' experience of digital tools and how these affect their work processes? And lastly, what difficulties in daily work they experience with the implementation of these digital tools and what is important for the future digital transformation. The study shows that inclusion of the healthcare professionals’ perspective and work situation contributes to an increased probability for the product to meet customer needs and to remain competitive. Furthermore, the study displays that the organizations that have implemented adigital transformation tools have streamlined their work. The healthcare professionals can handle more patients and are more accessible to patients. However, they feel that the change in routines and working methods after the implementation can lead to an unbalance in workload within the health centre, but with good leadership it can be solved at an organizational level. There are also other consequences of the implementation, including that accessibility can lead to patients contacting health centres for non-acute things that are just a disruption to care. This can then adversely affect productivity.

Vikten av återhämtning mellan arbetspassen blev aktuellt igen den 1 oktober 2023 när EU införde regleringar i arbetstidslagen avseende dygnsvila. Det innebar förändringar i hur arbete planeras, framförallt inom vård- och omsorg där medarbetare ofta arbetat både med snabba returer och delade turer. Med anledning av detta ämnar denna litteraturstudie ta reda på vad tidigare forskning säger kring området dygnsvila och skiftarbete relaterat till vårdpersonalens möjlighet till återhämtning. För att besvara syftet har vi formulerat följande forskningsfråga: Vad framträder i tidigare forskning om dygnsvila och skiftarbete relaterat till vårdpersonalens möjlighet till återhämtning?  Studiens resultat redovisas i tre identifierade huvudkategorier: Störningar i sömn och vakenhet, risker med kort dygnsvila och sociala aspekter. Resultatet visar att användning av EU:s nya direktiv gällande dygnsvila har stöd i tidigare forskning. Studiernas resultat visar få redovisade negativa konsekvenser som talade emot de nya direktiven. En negativ konsekvens vårdpersonalen som studeras i de olika studierna lyfter fram är förmågan eller möjligheten att få bestämma själv över sin arbetstid. Möjligheten för medarbetarna att arbeta intensivt i perioder för att sedan vara ledig en längre tid försvinner med de nya direktiven. Utifrån studien är slutsatsen att det finns stöd i tidigare forskning att använda sig av EU:s nya direktiv då det kommer till dygnsvila både ur ett medarbetarperspektiv och ur ett arbetsgivarperspektiv. Studien bidrar med information om varför det är bra med EU:s striktare direktiv samt varför det är viktigt att medarbetarna får återhämtning.

Bakgrund: Svårt psykiskt sjuka patienter har en större risk än övriga befolkningen att utveckla somatisk sjukdom. Det kan bero på hur patienterna upplever bemötandet från vårdpersonalen inom den somatiska vården. Det gör det betydelsefullt att undersöka hur patienter upplever bemötandet från vårdpersonalen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av bemötandet i somatiska vården hos patienter med svår psykisk sjukdom. Metod: Studien är genomförd som en litteraturöversikt. Där sju kvalitativa och fem kvantitativa artiklar publicerade mellan 2016 och 2022 ingår. Artiklarna är sökt i databaserna Cindahl och PubMed. Litteraturstudiens teoretiska utgångspunkt är Sigridur Halldórsdóttirs omvårdnadsteori. Resultat: Resultatets huvudfynd sammanfattades under kategorierna vikten av att ta emot information och upplevelsen av diskriminering. Resultatet visar att patienter som tar emot information upplever bemötandet från vårdpersonalen som positivt genom att patienten känner sig delaktig av sin vård. Patienter som blir bemött med diskriminering i form av att inte bli trodd eller känner sig dömd utifrån sin psykiska sjukdom upplever vårdpersonalens bemötande negativt. Diskussion: Diskussionen lyfter att vårdpersonal som skapar en relation med patienten gör patienten delaktig av sin vård. Där anpassad information är en av de bärande delarna. Tvärtom bidrar diskriminering negativt. Diskriminering kan minskas genom att vårdpersonalen får kunskap och förståelse för stigmatisering och hur de kan skapa en bra relation, och därmed ge patienter ett bemötande som patienter upplever positivt. Slutsats: Majoriteten av de svårt psykiskt sjuka patienterna uppfattande bemötandet från vårdpersonalen inom den somatiska vården som positivt. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Globalt är suicid den vanligaste dödsorsaken bland personer mellan 15-29 år. Årligen dör 800 000 människor i suicid i världen. I Sverige dog 1269 personer av suicid år 2019. Psykisk sjukdom och tidigare suicidförsök är de största riskfaktorerna till suicid. Det är viktigt att uppmärksamma verbala indikationer från patienten för att kunna förebygga suicid. Erfarenhet och kunskap hos vårdpersonal är två påverkbara faktorer som ligger till grund för en god vård av suicidnära patienter. Syfte: Att belysa vårdpersonals erfarenheter av att vårda suicidnära patienter över 18 år. Metod: En genomförd litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökningen utfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Den utförda analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier. De utformade kategorierna var: Att uppleva utmaningar och svårigheter i omvårdnaden, Påverkbara faktorer i interaktionen med suicidnära patienter och Betydelsen av kunskap och erfarenhet.  Konklusion: Den vård som ges till suicidnära patienter påverkas av vårdpersonals egna värderingar och kunskapsbrist. Det leder till en ogynnsam vård, vilket visar på vikten av ökad kunskap inom området. Vidare forskning inom adekvat yrkesetiskt förhållningssätt och dess inverkan på vården av suicidnära patienter är viktigt för att utveckla ett arbetssätt som är väl fungerande.

Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelse av arbete och självskattad hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Bakgrund. Arbetsmiljön har stor betydelse för upplevelsen av hälsa och hur vi mår. Det finns därför ett behov av att utforska samband mellan upplevelse av arbete och hälsa, särkilt bland vårdpersonal som ofta utsätts för höga krav i arbetet. Genom att utgå från ett salutogent perspektiv kan hälsofrämjande faktorer i arbetsmiljön beskrivas vilket är av värde vid hälsofrämjande arbete. Design. Studien genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittssstudie under april-maj månad 2013,bland vårdpersonal med patientnära arbete i Stockholms och Uppsala län. Metod. Data samlades in genom pappersenkäter som delades ut till 100 sjuksköterskor,undersköterskor och läkare (svarsfrekvensen var 68%). För att mäta vårdpersonalens upplevelse av arbete och självskattad hälsa, användes mätinsinstrumenten Salutogenic Health Indicator Scale(SHIS) och Work Experience Measurement Scale (WEMS). Bearbetning och analys av datainsamlingen gjordes med SPSS 20.0.Resultat. Det fanns ett signifikant samband mellan självskattad hälsa och upplevelse av arbete ocharbetsplats. Ingen signifikant skillnad sågs i upplevelse av hälsa och arbete i förhållande till kön,sysselsättningsgrad, anställningsform eller yrke/utbildningsnivå. De respondenter som tillhörde den äldre åldersgruppen hade en signifikant högre skattad hälsa och högre medelvärden i WEMS. Slutsats. Vårdpersonal som trivs och mår bra på arbetet skattar även sin hälsa högre. Genom att öka förståelsen för sambanden mellan arbete och hälsa och vilka faktorer som bidrar till att vi trivs och mår bra på arbetet kan en värdefull utgångspunkt för hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen skapas.

Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa och lider av samsjuklighet i större grad än övriga befolkningen. Medellivslängden för personer med intellektuell funktionsnedsättning har ökat vilket leder till en växande grupp människor med särskilda behov som behöver tillgodoses av hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där åtta vetenskapliga studier som svarade mot syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycInfo, PubMed och Scopus. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med sammanlagt nio underkategorier. Vårdpersonalen beskrev erfarenheter av otillräcklighet och organisatoriska hinder, svårigheter och möjligheter i kommunikationen, betydelsen av goda relationer samt känslor kring utmanande beteende och preventiva åtgärder mot utmanande beteende.Konklusion: Vårdpersonal upplever hinder för att ge god vård till personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att överkomma hinder krävs en öppen attityd, en vilja att lära känna personen, en god relation till familjen och personliga assistenter samt ett bra team-arbete. / Background: People with intellectual disabilities are at increased risk for physical and mental illness and suffer from comorbidity in greater degree than the rest of the population. Life expectancy for people with intellectual disabilities has increased, leading to a growing group of people with special needs that must be met by the health sector. Aim: The aim of this study was to describe healthcare personnel´s experiences of caring for people with intellectual disabilities. Method: Literature study with qualitative design. Eight scientific studies that corresponded with the aim was selected, quality assessed, analyzed and compiled. Databases used to search for articles was Cinahl, PsycInfo, PubMed and Scopus. Results: The analysis resulted in four main categories with a total of nine subcategories. Healthcare personnel described experiences of inadequacy and organizational constraints, difficulties and possibilities in communication, the importance of good relationships and their feelings about challenging behavior and preventive measures against challenging behavior.Conclusion: Healthcare personnel´s experience obstacles in providing good care to people with intellectual disabilities. In order to overcome the obstacles it requires an open attitude, a willingness to get to know the person, a good relationship with the family and the personal-assistants and a good teamwork.

Sjuksköterskans ansvar är att lindra lidande. Vårdverksamheten och vårdforskningens största utmaningar är att förstå hur lidande bäst kan lindras. Lidande som orsakas av vården kallas vårdlidande. Den systematiska litteraturstudiens syfte var att pröva Katie Erikssons teori om vårdlidande inom omvårdnad. En deduktiv ansats användes vid genomförandet av studien. Studien genererade tolv resultatartiklar som analyserades enligt Erikssons följande kategorier om vårdlidande kränkning av värdighet, fördömelse och straff, maktutövning och utebliven vård. De mest förekommande kategorierna som identifierades utifrån resultatet var kränkning av värdighet och utebliven vård. En ytterligare kategori som framkom benämdes vårdens prioriteringar. Den kan ses som en utveckling av Erikssons kategori utebliven vård. Resultatet bekräftade Erikssons teori om vårdlidande. Rekommendationer för klinisk verksamhet är att patienten ska få möjlighet att utvärdera vården i efterhand, för att skapa en medvetenhet hos vårdpersonalen kring patientens upplevelse. Vidare rekommenderas forskning om vårdens prioriteringar. / Nurses’ responsibility is to alleviate suffering. The main challenge for healthcare organisation and the science of caring and nursing is to understand how suffering could be alleviated. Suffering caused by care is called suffering related to care. The aim of the study was to test and imply Katie Erikssons theory about suffering related to care in nursing. The systematic review was performed with a deductive research method. Twelve articles was analysed according to Erikssons theory about suffering related to care. The theory includes three themes: violating the patients dignity, condemnation and punishment, exert of power and absence of care. The themes that occurred the most in the results were violating the patients’ dignity and absence of care. Another theme was developed through the results was healthcare priorities. The theory can be interpreted as a subtheme to absence of care. Erikssons theory was validated by the results of the study. One implication for clinical practice is to give the patients ability to evaluate their received healthcare. The purpose of the evaluation is to make the health care professionals aware of the patients’ experience. Further research about healthcare priorities are suggested.