Demens är något som blir allt vanligare i vårt samhälle och detta leder till att kunskapen om sjukdomen måste öka. I min undersökning har jag lagt fokus på vårdpersonal som arbetar med personer som lider av demenssjukdom. Detta beror på att de är en grupp som besitter stor kunskap om hur människor med demenssjukdomar fungerar i vardagen. De frågor jag kommer att utgå från är hur vårdpersonalen upplever det att arbeta med individer som lider av någon form av demenssjukdom samt vad Vårdpersonalen anser viktigt att tänka på i mötet med den som är demenssjuk.För att få svar på dessa frågor, har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med vårdpersonal som arbetar både direkt och indirekt med demenssjuka individer. Genom att studera tidigare forskning, har jag dragit slutsatsen att vårdpersonalen upplever både glädje och tillfredsställelse i att hjälpa en utsatt grupp i samhället. Jag har också dragit slutsatsen att vårdpersonal anser sig göra ett viktigt arbete eftersom demenssjuka inte kan ta hand om sig själva i samma utsträckning som innan sjukdomen bröt ut. / Dementia is something that is becoming increasingly common in our society, and this leads to that the understanding of the disease must be increased. In my study I have put a focus on health professionals who is working with individuals suffering from various forms of dementia. This is because they are a group who possess great knowledge of how individuals with these diseases are functioning in everyday life. My fundamental issue is; how does the health professionals experience their work with individuals who suffer from some form of dementia. What do health professionals believe is important when meeting with the person with dementia. To get answers to these questions, I made six qualitative interviews with health professionals, who works both directly and indirectly with dementia individuals. By studying previous research, I've come to the conclusion that the health professionals experience both joy and satisfaction in helping a vulnerable group in society. I have also concluded that health professionals believe they do an important job, since the dementia can not care for themselves to the same extent as before they got the illness.

Henson, E & Riessen, F. Patientens upplevelse av patientnärmre vård. En intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Patientnärmre Vård (PNV) är en aktuell vårdmodell som anammas på allt fler avdelningar runt om i Sverige. Vårdmodellen har som mål att personalen ska kunna vara nära patienten så mycket som möjligt för att både höja omvårdnadskvaliteten och ge bättre arbetstillfredsställelse. Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever vården på en avdelning som initierat PNV. Centrala frågeställningar var: hur tillgänglig patienten upplever att sjuksköterskan och undersköterskan är, om sjuksköterskan upplevs ha tillräckligt med tid, om patienten upplever delaktighet och känner trygghet på avdelningen. Studien var kvalitativ och som datainsamlingsmetod valdes semistrukturerade fokusintervjuer med sex patienter. Analysmetoden som användes var manifest innehållsanalys där fem kategorier trädde fram: Kommunikation, Tillgänglighet, Kontroll, Attityd och Personalens arbetssituation. Studien visade bland annat att patienterna upplevde att personalen var lättillgängliga vilket ingav trygghet och möjliggjorde delaktighet. Det blev också tydigt att flera informanter hade svårt att urskilja vem på avdelningen som var sjuksköterska och vem som var undersköterska. / Henson, E & Riessen,F. Patients experience of Patient Focused Care. An Interview study. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.Patient Focused Care is a current care model increasingly being introduced within Sweden’s hospitals. This model of care aims to increase patient-carer contact in order to deliver both higher quality patient-care and staff work satisfaction. The purpose of this study was to investigate how patients have experienced the care on a ward that has introduced the Patient Focused Care model. The study asks: whether the patient feels that the nurses and auxiliary nurses are available. Whether the patient feels the nurses have enough time for them. Whether the patient feels that they are able to participate in their own care and treatment, and whether the patient feels safe within the ward. This is a qualitative study, which used semi-structured focus interviews to collect data from six different patients within a hospital ward. The manifest content analysis method was used to analyze the data from which five categories were identified: Communication, Availability, Control, Attitude and recognition of the staff’s professional status/working condition. The results showed that all the participants felt that their the care staff were available, which made them feel safe and able to participate. However it was made clear that the participants found it difficult to distinguish the difference between nurses and auxiliary nurses on the ward.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken erfarenhet och upplevelse vårdpersonal har av att arbeta med hbtq-frågor. Bakgrund: Sverige har kommit långt med jämnställdhet och arbete mot diskriminering. Trots detta finns det studier som tyder på att personer inom hbtq-gruppen känner sig illa behandlade och kränkta i vården. Författarna känner därför ett stort behov av att belysa detta problem. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer valdes och genomfördes på två öppenvårdsmottagningar. Mottagningarna har olika erfarenheter av att jobba med hbtq-frågor. Båda är belägna i samma mellanstora stad i Sverige. Alla informanter var över 18 år och hade minst tio års arbetslivserfarenhet inom vårdyrket. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Analysen resulterade fyra kategorier: utveckling, likabehandling, normativitet och kultur på arbetsplatsen. Det framkom att mottagningen som hade längre erfarenhet hade ett öppet och tillåtande klimat på sin arbetsplats. Detta gjorde att personalen kunde skapa en trygg plats för både sina patienter och sina kollegor. Informanterna belyste även att det är viktigt med en icke-heteronormativ inställning och ett neutralt språk. Personalen som hade genomgått hbt-certifiering uppfattade att behovet och viljan av mer kunskap fanns och att även uppföljning av certifieringen hade behövts. Det framkom under intervjuerna att flera informanter kände en rädsla över att säga fel eller göra bort sig. Slutsats: Att sträva efter att jobba med ett neutralt språk och en icke-heteronormativ inställning var viktigt. Det var också av största betydelse att ha ett tillåtande och öppet klimat på arbetsplatsen, både för patienters och för personalens skull. Genomgående i hela studien var också att det finns stort behov av utbildning inom hbtq-frågor inom alla yrkes-grupper inom hälso- och sjukvård. / Aim: The purpose of this study was to determine which experiences and perceptions health professional have of working with lgbt-issues. Background: In Sweden we have come a long way with the observance of equality and anti-discrimination work, but there are studies showing that there are people among the lgbt-community still feel mistreated and violated in health care. Therefore, the authors of this study feel that it is important to shed light on this problem. Method: A qualitative method with interviews was chosen and was conducted in two primary healthcare centers. The centers had different experiences of working with lgbt-issues. Both centers are located in the same medium-sized town in Sweden. All respondents were over 18 years old and had at least ten years of work experience in the health care profession. Qualitative content analysis was used to analyze the collected material. Results: The analysis resulted in four categories: development, equal rights, normativity and culture at the workplace. It was showed that the center with longer experience had an open and allowed climate in their workplace. This made it possible for the staff to create a safe place for both their patients and their colleagues. The informants also highlighted that it is important to have a non-heteronormative attitude and a neutral language. The staff that had undergone lgbt-certification perceived that the need and desire for more knowledge existed and the need of a follow-up of the certification was needed. During the interviews several informants talked about fear of saying the wrong thing or making a fool of themselves. Conclusion: To strive to work with a neutral language and a non-heteronormative attitude is important. It is also essential to have a permissive and open environment in the workplace, both for patients and staff's sake. Throughout this study was that there is great need for training in lgbt issues in all professional groups in healthcare

Magnusson, C. Vårdpersonalens upplevelser av att arbeta med en vårdhund. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2015.Denna uppsats syftar till att beskriva hur vårdpersonalen upplever arbetet tillsammans med vårdhunden samt vilka effekter vårdpersonalen upplever att vårdhunden kan medföra för vårdtagare med en demenssjukdom.Vårdhunden är ett relativ nytt fenomen i Sverige och av 300 kommuner antas 20 av dessa implementerat hunden i vården. Tidigare forskning visar att vårdhunden kan lindra depression, öka den fysiska aktiviteten, förstärka minnet, öka förmågan till socialt samspel samt stärka självförtroendet för den äldre med en demenssjukdom. I uppsaten har vårdpersonal intervjuats om hur de upplever arbetet med vårdhunden samt vilka effekter vårdhunden kan ge upphov till. Studiens teoretiska referensram som låg till grund för studien var Antonovskys teori känsla av sammanhang. Studiens resultat visar att vårdhunden kan ses som en förmedlare mellan vårdpersonal och vårdtagare, att vårdhunden ökar motivationen, att vårdhunden avger ett lugn samt att det sociala beteendet påverkas i en positiv riktning.Nyckelord: demens, KASAM, vårdhund, vårdpersonal, äldre. / Magnusson, C. Nursing staff´s experience of working with a therapy dog. Degree project in Social Work 15 Credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social Work, 2015. The purpose of this paper is to describe how the nursing staff perceives to work with a therapy dog and the effects the therapy dog can bring to patients with dementia in the nursing staff's perspective.The therapy dog is a relatively new phenomenon in Sweden and of 300 municipalities have 20 of these implemented the dog in health care. Previous research shows that therapy dogs can relieve depression, increase physical activity, enhance memory, increase the capacity for social interaction and enhance self-confidence for the elderly with dementia. In this study nursing staff was interviewed about their experience to work with a therapy dog and the effects of treatment the dog may cause. The study's theoretical framework underlying the study was Antonovsky's theory of sense of coherence. The results demonstrate that a therapy dog can be seen as an intermediary between health professionals and patients, the therapy dog increases motivation, emits calm and social behaviour is affected positively.Keywords: Dementia, elderly, nursing staff, SOC, therapy dog.

År 2009 beräknades ca 5000 personer i Sverige vara smittade av HIV-viruset.Syftet var att beskriva HIV-positiva personers upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Åtta HIV-positiva personer bosatta i tre större städer rekryterades med nätverksurval genom förbundet Noaks Ark och blev intervjuade. En kvalitativ ansats samt manifest innehållsanalys användes. Analysen frambringade tre domäner: positivt bemötande, negativt bemötande och neutralt bemötande, vilka i sin tur skapade sju kategorier med två till fyra underkategorier vardera. I studien framkommer att informanterna upplevde att de för det mesta blev professionellt omhändertagna och respektfullt bemötta. Dock fanns det även upplevelser av ett negativt bemötande i form av anklagande attityder och fördomar utanför specialistvården för HIV-positiva. För att minska stigmatiseringen utanför specialistvården krävs mer kunskap och utbildning av all vårdpersonal om sjukdomen HIV. / The year 2009 approximately 5,000 people in Sweden were estimated being infected by the HIV virus. The aim of this study was to describe the experience of the HIV-positive persons of the approach of the health professionals. Eight HIV-positive people living in three major cities were recruited by network sampling through the union of Noah's Ark and were interviewed. A qualitative approach and manifest content analysis was used. The analysis brought forth three domains: positive attitude, negative attitude and neutral attitude, which in turn created seven categories with two to four sub-categories in each. The study found that respondents mostly felt that they received professional care and were met with respect. However, there were also perceptions of a negative response in the form of accusatory attitudes and prejudices outside specialist care. To reduce the stigma outside the specialized care, more knowledge and training of health professionals about the disease HIV is needed.

Problematiken med multiresistenta bakterier (MRB) ökar globalt, inte minst i vårdmiljöer. Eftersom problemet ökar behövs mer insikt, kunskap och resurser för att förhindra ytterligare smittspridning och resistensutveckling. Föreliggande studie, genomförd på ett sjukhus i södra Sverige, är en enkätundersökning som har till syfte att kartlägga vårdpersonalens inställning till vården av patienter som är smittade/bärare av MRB. Av 115 enkäter, som delades ut på en dialysavdelning och en anestesiavdelning, besvarades 83 stycken. Resultatet visade att en tredjedel var rädda för att bli smittade av MRB och/eller föra smittan vidare. De flesta uppgav att de känner till hygienrutiner eller var de finns dokumenterade. Trots detta önskade de flesta tydligare riktlinjer och rutiner. En tredjedel litade inte på sina kollegors kunskaper i vårdhygien. Majoriteten av respondenterna trodde dock inte att patienter med MRB får sämre vård än de som inte är smittade.Konklusionen av studien är att det behövs mer utbildning, tydligare och mer lättillgängliga riktlinjer och rutiner för att göra vården säkrare och personalen tryggare i sitt arbete.Nyckelord: Enkät, multiresistenta bakterier, inställning, resistens, vårdpersonal. / The problems with multiresistant bacteria (MRB) are increasing all over the world, not at least in hospitals. As the problems increase there is a need for deeper understanding, more knowledge and resources to prevent further transmission of infection and development of drug resistance. The present study practicable at a hospital in the south of Sweden is a questionnaire study, with the purpose to survey the health care personnel´s perception of care to patients with MRB. At a haemodialysis ward and an anesthetic ward 115 questionnaires were distributed, of which 83 were answered and returned. The study showed that one third of the respondents was afraid of catching the infection and/or transmitting the infection to anyone else. Most of the healthcare personnel reported that they have knowledge of the routines of hygiene or where they are documented. In spite of that, most of them wanted more distinct guidelines and routines. One third didn´t trust their colleagues’ knowledge of hospital treatment hygiene. The majority of the respondents didn’t think that patients with MRB get poorer care than those who are not infected.The conclusion of the study was that it is necessary with more education, better guidelines which are easy to find and routines to do the hospital care more safe and the healthcare personnel more confident in their work.Keywords: healthcare personnel, multidrug resistant bacteria, perception, questionnaire, resistance.

Johnsson, Å & Vigre, V. Följsamhet till basala hygienrutiner – en kartläggning av faktorer av betydelse. En litteraturstudie. Examensarbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014.Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är inte ett nytt fenomen utan något som förekommit lika länge som sjukvård bedrivits. Att ha kunskap om våra mikroorganismer är således av stor betydelse för att undvika smittspridning inom hälso- och sjukvård. God handhygien anses vara den mest effektiva metoden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Dock visar studier och granskningar vid upprepade tillfällen att vårdpersonal utför korrekt handhygien allt för sällan och inte heller vid de tillfällen då händerna är som mest benägna att överföra bakterier. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga faktorer av betydelse för följsamhet av basala hygienrutiner hos sjukvårdspersonal, men inriktning mot handhygien.Metod: Litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna CINAHL och Medline. Utvalda artiklar granskades utifrån kvalitativa och kvantitativa granskningsprotokoll.Resultat: Fyra teman ligger till grund för resultatet; personliga faktorer, sociala faktorer, arbetsmiljöfaktorer och utbildningsfaktorer. De övergripande fynden i artiklarna var att vårdpersonalens attityd, föreställningar och kunskap var av störst betydelse för följsamhet av basala hygienrutiner. Även arbetsmiljöfaktorer så som stress och tidsbrist visade sig vara faktorer av betydelse.Slutsats: Orsakerna till dålig följsamhet har visat sig bero på flera faktorer. Personlig attityd, föreställning, kunskap och miljöfaktorer så som tillgänglighet på material är exempel på faktorer som samspelar och påverkar följsamheten.Nyckelord: Basala hygienrutiner, följsamhet, sjuksköterskor, vårdpersonal, handhygien / Johnsson, Å & Vigre, V. Hand hygiene compliance – a survey of significant factors. A literature review. Degree project in nursing 15 credit points.Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Nursing, 2013Background: Nosocomial infections are not a new phenomenon, but are something that has occurred as long as care has been conducted. Thus, knowledge about microorganisms is of significant importance in order to avoid the spread of infection in health care. Although knowledge among health care professionals, on how infection occurs and the preventive and necessary measures to prevent the spread of infection, is also of great importance. Good hand hygiene is widely regarded to be the most effective method for preventing nosocomial infections with the premise that hand washing breaks the spread. However, studies and surveys repeatedly imply that health professionals perform proper hand hygiene excessively seldom and not at times when hands are most likely to transmit bacteria.Aim: The aim of this study is to identify significant factors for hand hygiene compliance among healthcare workers.Method: This study is a literature review. Articles were searched in databases CINAHL and Medline. Selected articles were reviewed based on qualitative and quantitative review protocols.Results: The outcome of the results is based on four themes; personal factors, social factors, environmental factors and educational factors. The overall findings of the articles was that health professionals' attitudes, beliefs and knowledge was of great significance for hand hygiene compliance. Moreover, environmental factors such as stress and lack of time were also found to be relevant factors for hand hygiene compliance.Conclusion: The reasons for poor adherence has been shown to depend on several factors. Personal attitude, perception, knowledge and environmental factors such as availability of materials are examples of factors that interact and affect compliance.Keywords: Hand hygiene, compliance, adherence, nurs*, handwashing, health care workers

Bakgrund: Frågan om anhörignärvaro vid återupplivningsförsök väcktes först 1982 i USA. Sedan dess har ämnet diskuterats och studerats, fördelar och nackdelar har vägts mot varandra, för såväl vårdpersonal som anhöriga. Att förlora någon som står en nära innebär en stor kris. Därför är det viktigt för vårdpersonal att veta hur de ska ta hand om den anhörige, i den kaotiska situation som återupplivningsförsöket faktiskt är.Syfte: Belysa upplevelser och attityder kring anhörignärvaro vid återupplivningsförsök, ur vårdpersonals och anhörigas perspektiv.Metod: Databassökningar skedde i CINAHL och PubMed. Tio studier med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet redovisas under huvudkategorierna Vårdpersonals upplevelser och attityder samt Anhörigas upplevelser och attityder. Bland vårdpersonalen rådde delade meningar angående om anhöriga borde få närvara vid återupplivningsförsök eller ej. En del menade att närvaron var positiv för såväl de anhöriga, patienten som för vårdteamet. Andra ansåg att det inte fanns någon som helst anledning till att bjuda in anhöriga att närvara. Vårdpersonalen menade att tillgången till en stödperson var grundläggande för att anhöriga skulle kunna närvara. Bland anhöriga ansåg de flesta att det var deras rättighet att närvara vid återupplivningen av en närstående. I de fall då återupplivningsförsöket inte lyckades, kändes det skönt för de anhöriga att veta att patienten inte varit ensam under sin sista stund i livet. Konklusion: Det råder delade meningar bland vårdpersonal angående anhörignärvaro vid återupplivningsförsök. Bland anhöriga är åsikterna mer samstämmiga, och det ses som en självklarhet att få närvara. / Background: The question about family presence during resuscitation was first raised in the USA, in 1982. The topic has been discussed and studied ever since, from the perspective of the relatives as well as of the staff. When loosing a loved one, the relatives are in need of comfort and support. Therefor it’s important for the staff to know how to help the relatives in the best way during the resuscitation. Aim: To highlight experiences and attitudes of healthcare professionals and relatives regarding family presence during resuscitation.Method: The articles were found in the data bases PubMed and CINAHL. Ten studies, with both a qualitative and quantitative approach, were reviewed and analysed.Results: The result is presented in the two main headings The experiences and attitudes of the healthcare professionals and The experiences and attitudes of the relatives. Among the staff there were lots of different opinions regarding family presence during resuscitation. Some thought it was positive for the relatives, the patient and also for the team, while others thought that there were no reason for presence. A support person should always be present during family presence during resuscitation, according to the staff. Most of the relatives thought that it was their right to be present during resuscitation. In case of death, the relatives expressed satisfaction of knowing that the patient wasn’t alone in the end. Conclusion: Among healthcare professionals, there are differences in the views regarding family presence during resuscitation. Among most of the relatives, the presence during resuscitation is seen as a right.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har Sverige förändrats till ett samhälle med olika nationaliteter. Att vårda flyktingar ställer ökade krav på vårdpersonalen då flyktingar är en heterogen grupp med komplexa vårdbehov, vården sker i tvärkulturella interaktioner i system som inte är strukturerade för flyktingar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda flyktingar med särskilt fokus på sjuksköterskors upplevelser. Metod: Litteraturstudien innehållande tolv vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Samtliga artiklar var publicerade mellan åren 2012–2018 och skrivna på engelska. De var av hög kvalitet. Resultat: Vårdpersonalens upplevelser av att vårda flyktingar beskrivs i sju kategorier: Att förekomsten av kulturella skillnader är utmanande, Att mötet med personer med annan kulturell bakgrund bidrar till känslor av osäkerhet, Att nyfikenhet och respekt gör att man kommer närmare, Att diskriminering påverkar bedömningen av den enskilde patienten, Att strukturell diskriminering orsakar hinder och frustration, Att begränsas av språkbarriärer, Att hantera utmaningar. Slutsats: Vårdpersonal upplever känslor av osäkerhet, frustration, maktlöshet, emotionell stress och motivation och är i behov av ökad förståelse för kulturell kompetens och hur diskriminering kan yttra sig, ökad känslomässig självmedvetenhet, mod och copingmekanismer. Fortsatt forskning behövs för att utveckla förståelsen för vårdpersonalens upplevelse av att vårda flyktingar.

BAKGRUND: Var tionde kvinna i reproduktiv ålder uppskattas lida av den kroniska sjukdomen endometrios som innebär att celler från endometriet börjar växa på andra ställen i kroppen än i livmoderhålan. Endometrios förknippas ofta med kraftiga menstruationssmärtor, samlagssmärta, kraftiga blödningar, infertilitet men också allmän sjukdomskänsla. Det tar oftast lång tid innan en diagnos ställs och än idag saknas botande behandling. SYFTE:  Syftet var att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vården. METOD: En litteraturstudie som baseras på elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod. Artiklarna togs fram via databaserna Pubmed och Cinahl och analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. RESULTAT: Resultatet som framkom av artiklarna visade att kvinnorna inte blir tagna på allvar och att det finns brist på kunskap om endometrios inom vården. Detta ledde till frustration och känsla av ensamhet och isolering. Ett gott bemötande med kompetent personal ingav trygghet och lugn hos kvinnorna SLUTSATS: För att ge patienter med endometrios en bättre upplevelse av mötet med vården krävs det att vårdpersonalen tar dem på allvar och har mer kunskap om sjukdomen.