Digitala vårdsystem är idag ett av sjukvårdens främsta verktyg för att erbjuda en effektiv och säker vård.  Tidigare forskning har dock visat att vårdpersonalen ofta upplever både för- och nackdelar med digitala vårdsystemen. I den här studien har 800 medicinska sekreterare, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett sjukhus i Region Halland fått chansen att svara på en enkät om deras upplevelse av digitala vårdsystemet VAS (Vårdadministrativt system). Studien visar att vårdpersonalen inom alla yrkesgrupper har en övervägande negativ upplevelse av VAS men att medicinska sekreterare har en mer positiv upplevelse än övriga yrkesgrupper och att läkare och sjuksköterskor har de mest negativa upplevelserna av VAS. Andra faktorer som kan påverka upplevelsen har också studerats och jämförts med resultaten av enkäten. Viss korrelation kan ses mellan upplevelse av tillräcklig utbildning, ålder och yrkesverksamma år och upplevelsen av VAS. Utifrån enkätens fritextsvar går att utläsa att vårdpersonalen i allmänhet upplever VAS som ologiskt, ineffektivt, inte särskilt användarvänligt eller intuitivt. De upplever även regelbundet tekniska problem. Vårdpersonalen uppskattar dock att många andra program de använder är integrerade med VAS och att alla vårdgivare i Halland är kopplade till samma system.

Bakgrund: Cirka 130 000-150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom. Demens är en obotlig sjukdom som kan leda till exempelvis minnessvårigheter, svårigheter att kommunicera, svårigheter att sköta sin personliga hygien. På grund av dessa symtom kan omvårdnaden av personer med demenssjukdom vara en svårighet för vårdpersonalen och de kan ställas inför olika utmaningar. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter kring utmaningar i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt där resultatet är baserat på arton vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet har författarna till denna litteraturöversikt studerat vårdpersonalens erfarenheter av utmaningar kring omvårdnad av personer med demenssjukdom. Vid olika situationer i omvårdnaden av personer med demenssjukdom identifierades svårigheter och utmaningar för vårdpersonalen. Utmaningar som urskiljes: Bevara integritet eller förebygga skada, personlig hygien, administrera läkemedel, måltidssituationer, att undanhålla sanning för att lugna, teknisk övervakning och kommunikation. Slutsats: Det finns flera utmaningar inom omvårdnad av personer med demenssjukdom, där vårdpersonalen ställs inför valet att främja individens självbestämmande och integritet eller att förebygga skador genom att gå emot individens vilja. / Background: Around 130 000-150 000 people in Sweden is suffering from dementia. Dementia is a terminal illness which can lead to memory loss, difficulty in communication and difficulties to manage their personal hygiene. Due to these symptoms, the care of people with dementia can be challenging and healthcare professionals are often faced with problematic questions. Aim: Describe healthcare professionals experiences concerning care of people affected by dementia. Method: A literature review, including eighteen scientific articles. Results: The authors to this systematic review has been studying the health care professionals experiences with different challenges within the healthcare of people with dementia. In different situations difficulties and challenges could be identified for the healthcare professionals. These challenges could include: maintain integrity or prevent injuries, personal hygiene, administration of medicinal products, meal situations, withhold the truth to keep the calm, technical monitoring, communication. Conclusion: Within the healthcare of people with dementia it occurs several dilemmas. The healthcare professionals are facing the choice between the individuals right to autonomy and integrity or provide against injury by acting against the patients individual will.

Psykisk ohälsa hos unga vuxna ökar och behovet av vårdinsatser blir större. Anhöriga ses numer som en resurs i dessa vårdinsatser. Trots detta visar tidigare forskning att samhällets insatser för att främja anhörigkontakterna delvis är undermålig. Kommunikation och samarbete mellan anhöriga och vårdpersonal är ett område som lyfts fram som ett av problemområdena. Syftet med denna studie var att undersöka och skapa en djupare förståelse om föräldraskap till barn med långvarig psykisk sjukdom. Detta genom att beskriva hur vårdpersonalen upplever mötet med föräldrar till barn med psykisk sjukdom.          Studien utfördes med intervjuer av fyra personer som arbetade inom olika vårdinrättningar som kom i kontakt med föräldrar till vuxna barn med psykisk sjukdom och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultaten redovisades med tre teman: Vårdpersonalens perspektiv, Förälders perspektiv och Framtid. Resultatet visade på problematiken kring föräldrarnas misstro gentemot vårdinsatser men jämfört med tidigare forskning framkom att alla fyra intervjupersoner upplevde till största delen bra möten med dessa föräldrar. Återkommande faktorer som skulle kunna förbättra eventuella problem framkommer där tid, information och kunskaper är viktiga komponenter. Resultaten visade även betydelsen av bra arbetsmiljö och vikten av en professionell chef. / Abstract Mental illness amongst young adults is increasing and the need for care interventions becomes greater. Relatives are now seen as a resource in these care interventions. In spite of this, previous research shows that society's efforts to promote contacts with relatives are partly substandard. Communication and cooperation between relatives and healthcare professionals is an area highlighted as one of the problem areas. The purpose of this study was to investigate and create a deeper understanding about parenting to children with long-term mental illness. This is by describing how health professionals experience the meeting with parents of children with mental illness.           The study was conducted with interviews of four people working in different health care institutions that met parents of adult children with mental illness and were analyzed through qualitative content analysis. The results were reported with three themes: Healthcare professionals ' perspective, Parent's perspective and future. The result showed the problem of parental distrust in care, but was in relation to previous research relatively positive, that all four respondents experienced mostly good meetings with these parents. Recurring factors that could improve potential problems arise where time, information and knowledge are important components. The results also showed the importance of a good working environment and the importance of a professional manager.

Smärta är en vanlig orsak till att människor söker akutmottagningar och patienter med smärta blir ofta undermåligt smärtlindrade. Smärtan är en subjektiv upplevelse som även präglas av tidigare erfarenheter i livet. Genom att identifiera faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse med smärtlindringen kan vårdpersonal ge en mer optimal vård och undvika ett vårdlidande för patienten. Litteraturstudien är baserad på 11 st kvantitativa internationella artiklar med kvalitativa inslag. Granskning av artiklarna visar att det finns faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse. Den mest återkommande är kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Övriga faktorer som kan påverka tillfredsställelsen med smärtlindringen är förväntningar, ålder, etnicitet, ångest, tid, utbildning och rutiner. / Program: Fristående kurs

Förkortningen HIV står för humant immunbristvirus. Viruset bryter ner immunförsvaret och leder på sikt till AIDS som är samlingsnamnet för de följdsjukdomar som HIV orsakar. Idag lever ungefär 40 miljoner människor med HIV/AIDS. Syftet med denna studie var att beskriva hur stigmatiseringen av HIV smittade patienter tas i uttryck i sjukvården. Den valda metoden var analys av kvalitativa artiklar, då intentionen var att lyfta fram patienters upplevelser av denna stigmatisering. Stigmatisering av HIV smittade i sjukvården tas i uttryck på olika sätt. Patienterna i de analyserade artiklarna upplevde känslor av skam, diskriminering, förakt och avståndstagande. De berättade även om upplevelser av att vägras vård. Från vårdpersonalens sida förekom beteenden som ilska, rädsla, föraktfullt bemötande samt avsikt att skrämmas.Det är viktigt att genom reflektion och eftertanke skapa en medvetenhet hos vårdpersonal som möter denna patientgrupp, för att minska onödigt vårdlidande och möjliggöra en kvalitativ vård. För detta krävs även en hög kunskapsnivå hos vårdpersonalen, samt att möjlighet ges till givande och mellanmänskliga möten med dessa patienter. Sjuksköterskan och övrig vårdpersonal måste också se och bekräfta patienten i hans eller hennes lidande, och se som sin främsta uppgift att lindra detta. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Psykisk ohälsa är ett viktigt hälsoproblem och då framförallt hos barn och ungdom. Vid sidan av dessa barn finns föräldrar som fortfarande inte får ett tillräckligt bra bemötande av vårdpersonal, trots att deras deltagande anses som viktigt. Syftet med den här studien är att beskriva de upplevelser föräldrar till barn med psykisk ohälsa har i mötet med vårdpersonal. Uppsatsen grundas på åtta kvalitativa artiklar som analyserats och delats in olika teman. I resultatet presenteras dessa som tre huvudteman: att bjudas in, behov av att bli bekräftad och att lägga sitt barn i någon annans händer. Under huvudtemana är totalt sju subteman presenterade. Resultatet visar att föräldrar behöver få känna sig delaktiga men upplever att deras föräldraroll blir underminerad. Föräldrar har också ett stort behov av information som inte tillgodoses samtidigt som de blir skuldbelagda av sig själva och av vårdpersonal. Diskussionen jämför resultatet mot bakgrunden och praktiska implikationer föreslås. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Antalet anhörigvårdare i Sverige är många. För att de anhöriga ska orka vårda sina närstående 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan behöver det finnas ett stöd. De anhörigstöd som finns varierar från kommun till kommun. Ett anhörigstöd som har utarbetats för att underlätta insatsbehovet är COAT- Carers Outcome Agreement Tool som syftar till att kartlägga anhörigas behov, planera och följa upp anhörigstöd. COAT har en grund i partnerskapsmodellen och i modellen ses den anhörige som experten på situationen runt den närstående. De studier som är gjorda med anhöriga har mycket positiva resultat. Det är få studier gjorda utifrån personalperspektivet därför avsåg vi att undersöka deras individuella erfarenheter utav att använda COAT. Tio stycken kvalitativa intervjuer med personal är utförda i studien och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Fem kategorier trädde fram i analysen och presenteras i resultatet. I kategorierna beskriver vi det som personalen berättat i intervjuerna. Personalen är uteslutande positiva till instrumentet och de anser att det bör användas i större utsträckning. Diskussionen är formad utifrån våra forskningsfrågor och diskuteras med stöd av tidigare forskning. Vi diskuterar olika begrepp och relaterar dem ur personalens synvinkel gentemot den anhörige och dennes familj. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhälls- och folkhälsoproblem och något som har förekommit under en lång tid i Sverige. Det har konstaterats att kvinnomisshandel leder till stor fysisk och psykisk ohälsa och ett enormt lidande för den utsatta kvinnan. Som sjuksköterska kan man komma i kontakt med dessa kvinnor då det är vanligt att de söker sig till vården. Sjuksköterskan har då en viktig roll i arbetet med att upptäcka våldet bakom kvinnornas ohälsa, tyvärr är våldet i många fall ett dolt problem som kan vara svårt att uppmärksamma. För att som sjuksköterska lättare kunna uppmärksamma kvinnors utsatta situation är det därför viktigt att ha en inblick i deras livsvärld och i kvinnornas upplevelse av mötet med vården. Syftet med uppsatsen var således att belysa den våldsutsatta kvinnans upplevelse av mötet med vårdpersonal, genom att göra en litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar har granskats. I resultatet framkom tre huvudteman: Att möta de vårdande, Att vara patienten som blivit utsatt för våld och Att våga berätta. Resultatet visade att vårdpersonalen genom sitt bemötande både kunde möjliggöra och hindra att kvinnan berättade om sin utsatta situation, men även hur dessa hinder och möjligheter kunde vara relaterade till kvinnornas egna känslor och tankar om sig själv. Att ha en god relation till vårdpersonalen och hur denna kunde påverka kvinnan var något som beskrevs som väsentligt och betydande. Många delar i resultatet stärktes av tidigare genomförda studier och annan litteratur. Avslutningsvis diskuterades och reflekterades resultatet och praktiska implikationer formulerades. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Invandringen till Sverige har ökat det senaste året, vilket medfört att antalet individer som har svårigheter att förstå och tala det svenska språket ökat inom vården. Forskning visar att patienter till följd av språkbarriärer är mindre nöjda med vården. Eftersom kommunikationen utgör en viktig del av vårdpersonals arbete, behövs kunskap om vårdpersonals upplevelser av språkbarriärer och hur de hanterar dem. Syftet med studien är att beskriva vårdpersonals upplevelser av språkbarriärer. Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa artiklar. I resultatet beskrivs att vårdpersonal upplever oro över att inte förstå vad patienten säger och för att patienter inte ska förstå sin diagnos, prognos och behandling. Vårdpersonal känner även besvikelse över att de inte får den hjälp de behöver för att kunna hantera språkbarriärer, frustration och oro över att information kan modifieras när en tolk används, upprördhet över att den hjälp som finns att tillgå för att hantera språkbarriärer inte alltid fungerar, besvikelse över att förutsättningarna för en givande kommunikation försämras när tolken är oengagerad och har ett opassande beteende samt att de inte räcker till eftersom de bland annat upplever att för lite tid spenderas hos dessa patienter. Trots detta upplever vårdpersonal att språkbarriärer ibland går att hantera. I diskussionen framkommer det att vårdpersonal och professionella tolkar behöver träning tillsammans för att kunna samarbeta bättre och arbeta mer effektivt tillsammans. Även debriefing och reflektion efter känslomässiga och svåra situationer kan förbättra samarbetet och leda till att kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter förbättras. När samma professionella tolk används under hela vårdperioden påverkas vårdrelationen positivt. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

I och med den utvecklade tekniska utrustningen överlever allt fler patienter som drabbats av trauma. Därför är det stor sannolikhet att vårdpersonal under sitt arbete kommer i kontakt med dessa patienter. När vårdpersonalen är i kontakt med patienter som drabbats av trauma är det många gånger omöjligt att själv bli påverkad. Detta kan leda till att vårdpersonalen själva får liknande symptom som patienten. För att undvika framtida obehag är det av överordnad betydelse att vårdpersonalen har kunskap om att omhändertagande av traumatiska patientfall på arbetsplatsen kan komma att påverka vårdpersonalens egen kropp och psyke samt hur vårdpersonalen kan lära sig uppmärksamma dessa symptom. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av Evans (2003) metod för att analysera kvalitativa artiklar beskriva vårdpersonalens upplevelser av att utsättas för traumatiska händelser på arbetet. Resultatet består av tre huvudteman. Den första behandlar upplevelser av att vara i kaos, med underteman: upplevelser av triggers som utlöser stress, upplevelser av att känna moralisk plikt, upplevelser av övergivenhet samt upplevelser av att inte räcka till. Tema två berör att reagera på den traumatiska händelsen och behandlar att märka av somatiska och psykiska symptom, upplevelser av att bli alltför personligt involverad, upplevelser av skam och skuld samt att distansera sig. Tredje temat berör att bemästra den traumatiska händelsen och handlar om strävan att upprätthålla balans i livet. Resultatet visar att vårdpersonalens upplevelser stämde bra överens med aktuell forskning, att det finns ett stort behov av att bearbeta traumatiska händelser samt arbetsgivarens möjlighet att fånga upp vårdpersonalen innan de mår alltför dåligt. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>