Intensivvårdspatientens utsatthet är väldokumenterad. Deras livsvärld präglas bland annat av stress, maktlöshet, brist på kunskap och kommunikation, sårbarhet och inre kaos. Patienter som vårdas på intensivvården befinner sig i ett rum där det finns mycket avancerad teknisk apparatur och många stimuli från omgivningen. Detta kan upplevas som en trygghet men också som skrämmande och livshotande. Vårdpersonalen har olika arbetsuppgifter och vad de gör i periferin uppmärksammas av patienten, därför är det av intresse att undersöka vad vårdpersonalen arbetar med inne på patientrummet vid icke patientnära kontakt samt hur de arbetar. Delvis deltagande, öppna observationer användes för att få svar på forskningsfrågan och sex observationer fördelat på förmiddag, kväll och nattpass gjordes. Det patientnära arbetet såsom beröring och kommunikation med patienten dvs. den patientnära kontakten observerades inte. Alla yrkeskategorier som arbetade på patientrummet inkluderades i studien. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och ur analysen framsteg sex olika kategorier som visar vad vårdpersonalen arbetar med vid icke patientnära kontakt. Dessa var; främjar patientsäkerhet, samarbetar, analyserar och observerar, utför rutinarbete, prioriterar och omprioriterar, aktivt reflekterar och agerar. Beroende på vad vårdpersonalen arbetar med inne på patientrummet samt hur de utför sitt arbete kan det innebära att de arbetar på ett patientorienterat sätt eller på ett icke patientorienterat sätt. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

När patienter får diagnosen amyotrofisk lateralskleros (ALS) ställs hela tillvaron på sin spets. Då ALS är en kronisk sjukdom kommer döden närmare för varje dag. Hela sjukdomsförloppet innebär en förändrad livsvärd och ett outhärdligt lidande för patienten och dennes anhöriga. Fastställande av diagnos tar oftast lång tid och väntan är lång för patienten vilket kan resultera i kunskapssökande på annat håll. Vissa patienter har redan en misstanke om vilken sjukdom de drabbats av innan läkaren fastställt diagnosen. Som sjuksköterska är det viktigt att möta patienten i lidande och visa medkänsla i vårdandet. Syftet med studien är att belysa den ALS sjuka patientens vård och hur det upplevs att bli vårdad. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys och baseras på tre självbiografier vilka utgår från upplevelsen att leva med ALS. I resultatet beskrivs upplevelsen av vården och att bli vårdad ur patientens perspektiv. Metoddiskussionen beskriver för- och nackdelar med metodvalet, där vi även kritiskt granskat oss själva. Resultatdiskussionen belyser upplevelser och områden som framkommer i resultatet, där vi reflekterar över sjuksköterskans arbete och hur det ser ut i verkligheten samt knyter an med vårdvetenskaplig forskning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Den psykiska ohälsan ökar i samhället samtidigt som grundutbildningen till sjuksköterska och läkare innefattar relativt lite utbildning om psykiska sjukdomar. Personer med psykisk ohälsa stöter på fördomar i samhället som även kan kallas stigmatisering. Tidigare studier har bekräftat att det råder en negativ syn på psykisk ohälsa i samhället. Det finns få studier som omfattar både vårdpersonalens och patienternas perspektiv i detta ämne. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors, läkares, läkarstudenters och undersköterskors syn på psykisk ohälsa samt hur patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta. Studien är en litteraturöversikt som innefattar både kvalitativ och kvantitativ data. Litteraturöversikten utgår från tio artiklar som tillsammans belyser både patientens och vårdpersonalens perspektiv. Personer med psykisk ohälsa upplever att de behandlas annorlunda i samhället och inom vården samt att de utsätts för diskriminering. Vårdpersonalen tycker det är svårt att vårda dessa patienter och det finns en rädsla för att skada både sig själv och andra. Brist på kunskap och utbildning leder till en känsla av otrygghet hos vårdpersonalen. För att minska fördomar och diskriminering av personer med psykisk ohälsa behöver attityder i samhället förändras. Om sjuksköterskeutbildningen innefattade mer psykiatriutbildning skulle det kunna bidra till bättre bemötande från personalen och patienterna skulle kunna få en ökad chans att känna sig förstådda och bättre omhändertagna i vården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom som kräver livslång behandling och medicinering. Den kräver även livsstilsförändringar och har en påverkan på det dagliga livet. Vid hjärtsvikt uppkommer symtom som begränsar patienten i vardagen. Att drabbas av hjärtsvikt kan upplevas som en stor omställning för patienten men även för de närstående. Som vårdpersonal kan det vara viktigt att ha förståelse för vad sjukdomen innebär för patienten och vilken påverkan sjukdomen har på det dagliga livet. Syftet är att belysa patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Examensarbetet bygger på en litteraturstudie där författarna analyserat 11 artiklar som svarar mot syftet. Under analysen framkom nyckelbegrepp ur varje artikel som bildade vårt resultat. Resultatet visar att patienter med hjärtsvikt upplever en förändrad livsvärld och använder sig av olika strategier för att kunna hantera livssituationen och vardagen. Patienter beskriver hur vårdpersonal finns tillgängliga och visar sitt stöd. Dock visar resultatet att många patienter upplever en bristande tillit till vårdpersonal. Patienter upplever en bristande information om sjukdomen och dess behandling, vilket upplevs bero på vårdpersonalens tidsbrist. Patienterna är medvetna om att hjärtsvikt har en dålig prognos. De beskriver känslan av en oviss framtid och ägnar en stor del av sin tid till att tänka på döden. Trots detta beskriver deltagare hur de genom olika strategier kan se på framtiden som ljus och uppleva hopp. Subteman som framkom efter analysprocessen var: Livet med en fotboja, Finna rätt nyckel till låset, En räddande ängel… eller?, De livsbärande vingarna, En dimmig morgondag och Med döden som skugga. Följande subteman diskuterades då de förvånat eller väckte ett ökat intresse hos oss: Finna rätt nyckel till låset, En räddande ängel… eller? och Med döden som skugga. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt problem med stora effekter på kvinnors hälsa. Tidigare forskning visar att våldsutsatta kvinnor upplever brister i det bemötande de fått av vårdpersonal. Akutmottagningen är ofta våldsutsatta kvinnors första, och ibland enda, kontakt med hälso- och sjukvård. Vårdpersonal på akutmottagning har därmed goda förutsättningar att uppmärksamma och vårda denna patientgrupp.   Syfte: Studien syftar till att beskriva vilka erfarenheter kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer har av mötet med vårdpersonal på akutmottagning.   Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av sex kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod utifrån vilka tre kategorier identifierades.   Resultat: Kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer har både negativa och positiva erfarenheter av mötet med vårdpersonal när de söker vård på akutmottagning. Bristande bemötande visade sig genom att kvinnorna kände sig skuldbelagda och att vårdpersonalen uppvisade bristande empati och inte såg bortom kvinnornas fysiska skador. I motsats till detta har en del kvinnor upplevt tillfredsställande bemötande som visade sig genom att vårdpersonalen upplevdes som hjälpsamma och medlidande med en attityd som var empatisk och förstående.   Slutsats: För att främja ett gott bemötande från vårdpersonal gentemot den utsatta kvinnan, visade det sig finnas ett behov av kunskap och utbildning kring våldsutsatta kvinnors situation och vilka vårdbehov de kan ha. Ett gott bemötande ökar patientens känsla av delaktighet, lindrar lidande och motverkar att lidande uppkommer till följd av vård.

Bakgrund: Demenssjukdom är en global sjukdom som ökar i antal insjuknade för varje år. Fysiska och kognitiva förmågor försämras ständigt under sjukdomsförloppet. Det är vanligt att person och/eller personer med demenssjukdom (PMD) drabbas av malnutrition eftersom de glömmer av att äta och hur de ska äta. Vårdpersonalen behöver därför kunskap om hur måltidssituationer för PMD kan anpassas efter de behov som finns och hur matintaget kan ökas. Syfte: Att belysa aspekter av vårdpersonals kunskap kring måltidssituationer för personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod: En litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Elva artiklar var av kvalitativdesign och fyra artiklar var av mixad design. Databaserna som användes vid artikelsökning var CINAHL och PubMed. Resultat: Ett huvudresultat visade att vårdpersonalen behövde mer kunskap vid måltidssituationer för att bidra med ökat matintag hos PMD. Genom att vårdpersonalen anpassade måltidssituationer i enlighet med PMD förmågor kunde behoven lättare tillfredsställas. Vårdpersonalen tog hänsyn till bland annat möblering, ljud, ljus och servering för att minska oönskade stimuli vid måltidssituationer för PMD. Slutsats: Vårdpersonalen hade kunskap men inte tillräcklig för att kunna utföra en optimal omvårdnad till PMD. Behoven bland PMD är många och kunskapsbrist hos vårdpersonalen råder. Kunskapsbristen hos vårdpersonalen om måltidssituationer blir tydliga då PMD inte har tillräckligt matintag för att upprätthålla en god nutritionsstatus. / Background: Dementia is a global disease that increases for every year. Physical and psychological abilities reduce continuously during the disease course. It is usual that people with dementia is affected by malnutrition since they forget how and when to eat. Healthcare professionals’ need more knowledge about mealtime situations for people with dementia and how to customize their needs about increasing food intake. Aim: To illustrate aspect of healthcare professional’s knowledge about mealtime situations for people with dementia in nursing homes. Method: A literature review based on 15 research articles. Eleven articles were qualitative design and four were mixed design. Used databases were CINAHL and PubMed. Results: A main result showed that healthcare professionals needed more knowledge about mealtime situations and how to provide increased food intake. Healthcare professionals adjust mealtime situations according to the abilities that people with dementia had. Healthcare professionals did consideration about different kind of arrangement to reduce stimuli in mealtime situations for people living with dementia. Conclusion: Healthcare professionals had knowledge about nursing for people with dementia but not enough. The needs among people living with dementia are many and the lack of knowledge in healthcare professionals' work is not approval. In mealtime situations the lack of knowledge about optimal nutrition status among people with dementia and surrounded by healthcare professionals' is not clearly to sustain.

Bakgrund: Barns övervikt ökar i Sverige, vilket är en trend som behöver brytas. Vårdpersonal upplever att det är svårt att samtala om ämnet med föräldrar. Syfte: Undersöka och öka förståelsen för föräldrarnas perspektiv av samtalen med vårdpersonal gällande barns övervik samt identifiera barriärer inom kommunikationen. Metod: Arbetet är en allmän litteraturöversikt som visar på det sammanfattade kunskapsläge som råder. Resultat: Fyra kategorier samt 11 subkategorier har framkommit i resultatet. Föräldrar anser att bemötandet och relationen med vårdpersonal är viktig. Vissa ordval bör undvikas och föräldrarna bör mötas med respekt och inte skuldbeläggas. Familjecentrerad vård föredras. Föräldrar kan ha ett annat synsätt på vad som är mest motiverande för att genomföra en livsstilsförändring. Ett område som delade gruppen föräldrar är huruvida barnet ska närvara vid övervikssamtal. Rädsla att barnet ska ta skada uppgavs vara orsaken. Rådgivningen som ges kritiseras generellt. Föräldrars oro för barnets övervikt behöver tas på större allvar. Barriärer som okunskap, tidsbrist, övervikt och omedvetenhet hos föräldrar samt kulturella skillnader har också identifierats. Slutsats: Arbetet visar på att övervikt ska behandlas som vilket annat sjukdomstillstånd som helst. Familjecentrerad vård föredras där hela familjen involveras. Familjen ska mötas med respekt och inte skuldbeläggas. Kunskapsnivån och motivation till förändring kan förbättras av vårdpersonal. Negligera inte oro för övervikt. Barriärer inom området kräver eftertanke från vårdpersonalens sida. / Background: Overweight among children in Sweden increases, this trend needs to change. Health care professionals find it difficult to talk about the subject with parents. Aim: Increase the understanding of parents’ perspective on conversations with health care professionals regarding their child’s overweight and identify barriers in communication. Methods: General literature review. Result: Four categories and 11 subcategories have emerged. Parents consider the relationship with health care professionals to be important. Certain choices of words should be avoided and parents should be treated with respect and not guilt. Family-centered care is preferred. Parents may have another approach to what’s most motivating to make a change in their lifestyle. One area that divides the group of parents’ is whether or not the child should be present during the meeting about overweight. The cause of this is fear that the child should be harmed. Counseling given today is generally criticized. Parents concearns about the childs overweight should be taken seriously. Barriers such as ignorance, lack of time, overweight in parents, unawareness of parents and cultural differences have been identified. Conclusion: Overweight should be treated as any other health condition. Family-centered care is preffered where the whole family is involved. The family should be treated with respect and not be subject to guilt. Knowledge and motivation for change can be improved by health care professionals. Do not neglect concerns about overweight. Barriers in this area require consideration from the health care professionals.

Vårdpersonalens låga följsamhet av riktlinjer för handhygien är ett globalt problem och en av orsakerna till vårdrelaterade infektioner (VRI). Att förmedla säker vård och arbeta förebyggande så att vårdskador undviks är en av vårdpersonalens kärnkompetenser. Syftet var att belysa vad som kan påverka vårdpersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien inom hälso- och sjukvården. Examensarbetet utfördes som en allmän litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar fördes till resultatet, vilket visade att följsamheten påverkas av både arbetsmiljö och mänskliga faktorer. Arbetsmiljö innefattade Fysisk miljö; Organisatorisk och Social arbetsmiljö; Teknik. I de mänskliga faktorerna ingick Individ; Vårdteam; Kunskap och Utbildning. Två huvudresultat lyftes till diskussion. I den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sågs tidsbrist och ett tydligt ledarskap ha en påverkan på vårdpersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien. I vårdteamet kunde patientinvolvering och fler medarbetare i personalens närhet, samt positiva eller negativa förebilder påverka vårdpersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien. Vidare forskning behövs om vad som kan leda till ökad och mer bestående följsamhet av riktlinjer för handhygien. Ny teknik kan komma att skapa nya förutsättningar för vårdpersonalen att öka följsamheten till riktlinjer för handhygien. / Healthcare workers´ (HCW) low adherence to guidelines on hand hygiene is a global challenge and one of the causes of healthcare associated infections (HCAI). HCW are to provide safe care and take precautions as not to harm the patient. Safe care is one of the core competences for HCW. The aim was to illustrate factors that can have an impact on HCW adherence to guidelines on hand hygiene in a healthcare setting. The thesis was carried out as a general literature study, where 18 articles were included in the result. The result showed that both the work environment and human factors have an impact on HCW adherence to guidelines on hand hygiene. Work environmental factors included the Physical environment; the Organizational and Social work environment; Technical equipment. Human factors included the Individual; the Nursing team; Knowledge and Education. Two main findings were lifted for discussion from the result; in regards of the organizational work environment, lack of time and a clear leadership was found to have an effect on HCW adherence to guidelines on hand hygiene. In regards of the nursing team; involvement of the patient reminding about hand hygiene, more coworkers in near proximity and positive or negative role models, affected adherence to guidelines on hand hygiene. Further research is required as to what can lead to increased and sustained adherence to guidelines on hand hygiene. New technical equipment may become important in the future and create new ways for HCW to follow the guidelines on hand hygiene.

<p>Sexuellt överförda infektioner (STI) har ökat sedan mitten på 1990-talet, framförallt klamydia. Unga är en utsatt grupp i detta avseende och behovet av preventiva åtgärder är stort. Ungdomsmottagningar bland andra vårdinrättningar är en viktig kanal för de preventiva insatserna. Det finns dock inga nationella riktlinjer för hur samtal om STI ska gå till som vårdpersonalen på ungdomsmottagningarna kan följa. Forskningen om hur arbetet ser ut idag är även mycket begränsad. Den här studien syftade till att undersöka hur vårdpersonalen, som arbetar på ungdomsmottagningar i Västra Götaland, tänker kring de samtal om STI som de har med sina patienter. Materialet samlades in med en enkät som skickades till samtliga ungdomsmottagningar i Västra Götaland. Enkäten bestod av enbart öppna frågor som på olika sätt behandlade innehållet i och utförandet av STI-samtal. Endast två frågor i enkäten analyserades i föreliggande studie. Den ena frågan behandlade vilket syfte vårdpersonalen anser att samtal om STI har. Den andra frågan undersökte om personalen använder någon medveten strategi under samtalen. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på en stor spridning bland svaren vilket går hand i hand med att det inte finns några nationella riktlinjer för vårdpersonalen att följa. Vårdpersonalen utryckte även önskemål om vidare utbildning och mera kunskaper om djupare rådgivning. Resultaten som redovisas i denna studie är en möjlig utgångspunkt för fortsatt forskning kring STI-samtal ur vårdgivares perspektiv. Att mer forskning inom området behövs blir mycket tydligt.</p>

<p>I den aktuella kommun där studien genomförts har stora satsningar gjorts på att fortbilda vårdpersonal i demensvård under många år. Trots detta har det visat sig att det finns svårigheter för vårdarna att omsätta kunskaperna i det vardagliga arbetet. Under 2005-2008 pågår Kompetensstegen, en stor nationell satsning för att förbättra vården och omsorgens inre kvalitet i äldreomsorgen. Jag ville därför med mitt examensarbete undersöka effekterna av en så stor utbildningssatsning. Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattningar av lärandet och de nya kunskaper som de fått genom Kompetensstegens demensutbildningar och vilka möjligheter eller hinder som finns för ett fortsatt lärande efter utbildningen. Som undersökningsmetod användes en allmän kvalitativ ansats och jag valde att göra intervjuer med öppna frågor i fokusgrupper. Resultatet visade att kunskapen om demensvård och förståelsen för personer med demensjukdom ökat, men för att kunskaperna skall implementeras i vardagen och ge ett fortsatt lärande behöver vården struktureras på ett bra sätt och forum för handledning och reflektion måste finnas. Nyckelord Demensvård, vårdpersonal, reflektion, uppfattning, lärande, Kompetensstegen, utbildning i arbetslivet</p><p>The municipality where the study has taken place has under a large number of years concentrated on educating their caregivers in dementia care. In spite of this, the caregivers have had difficulties in putting into practice the knowledge that they have acquired. During the years 2005-2008 there has been, and is, a large national campaign to improve the inner quality of care within the elder care system. I wanted therefore with my examinations paper to study the effects of such a large educational drive. The purpose of the paper was to examine the caregiver’s perception of the teaching and the new knowledge that they acquired through the “Kompetensstegens” dementia education, and the possibilities or impediments for further learning after the educations ended. The examination method that was used was a general quality approach where I chose to interview with open questions in focus groups. The results showed that the knowledge of dementia care and understanding for people with dementia had increased, but that the care system must be structurised in such a way that leaves scope for guidance and reflection. This is important so that knowledge can be implemented in everyday use and give further learning. Keewords Dementia care, caregivers, reflection, perception, teaching, “Kompetensstegen”, education in working life.</p>