<p>Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande ålder ökar risken för att få denna sjukdom. Att få en demenssjukdom innebär att språket, tankeförmågan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna är nedsatta. Målet i omvårdnaden är att vårdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. Vårdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva hur vårdpersonalen upplever omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt som grundade sig på tolv kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som söktes fram via elektroniska databaser och som därefter granskades och analyserades. Resultat: Resultatet visade att kunskap och utbildning saknades, att det var svårt att kommunicera med vårdtagare med demenssjukdom samt att vårdpersonalen gav vårdtagarna lugnande läkemedel för att hinna med sitt arbete. Diskussion: Att ha kunskap och utbildning om demenssjukdomar och hur omvårdnaden påverkar vårdtagaren kan leda till att kommunikationen förbättras och en positiv atmosfär erhålls med mycket humor och skratt mellan vårdtagare och vårdpersonal. Dessutom kan vårdtagarnas läkemedelsintag av lugnande mediciner minskas. En slutsats av denna litteraturstudie är att utbildning och kunskap är en viktig del i omvårdnaden av personer med demenssjukdom och att arbetsgivaren bör tillhandahålla kontinuerlig utbildning till vårdpersonalen.</p> / <p>Background: Dementia is becoming more common and the risk of developing this disease increases with age. Dementia impairs the language, thinking abilities as well asmore general cognitive and intellectual functions. Nursing aims to make life as good as possible despite the effects of the disease. Nurses have felt that they need more skills inorder to ensure that dementia patients get proper nursing. Purpose: The report describes how nurses perceive the care given to dementia patients. Method: The report is based on a literature review of twelve qualitative and quantitative scientific papers. The papers were selected through searches in electronicdatabases, and they are examined and analyzed. Results: Findings indicated that knowledge and training are missing, difficult to communicate with dementia patients. Nurses giving the patients sedatives so they couldwork in tranquility. Discussion: Knowledge and training in the dementia disease and in how the care influence the dementia patient can lead to several positive aspects: the communication between the nurses and the patient can improve, the atmosphere can become more beneficial with increased warmth and laughter, and the dosage of sedatives can be decreased. We conclude that knowledge and training are crucial in the care of dementia patients and that the employer should continuously provide training opportunities to the nurses.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens inställning till djur samt upplevelsen hos vårdpersonal av delaktighet och inflytande när djur introduceras på särskilda äldreboenden. Metoden var deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Enkätstudie besvarades av 102 vårdpersonal på elva särskilda äldreboenden. Resultat visade att 74 %vårdpersonalen ansåg att djur på särskilt äldreboende är mycket bra och om upplevelsen av sin hälsa i relation till djur på avdelningen beskrevs av ett fåtal som att hälsan har försämrats, majoriteten svarade att hälsan inte hade försämrats. Studien visar att förekomsten och frekvensen av besök av djur och längden på besöken är hög.  Nästan hälften (47 %) av vårdpersonalen har varit med om att djur introducerats under deras anställningstid och djuret / djuren sköts främst av vårdpersonalen. Upplevelsen av skötsel av djur är att det är trevligt och stimulerande. Om avdelningsbyte svarade 9 % av vårdpersonalen att de hade haft en kollega som bytt avdelning p g a djur och deras beskrivning av upplevelsen var att det var tråkigt, någon svarade att det var självvalt av den som bytte. Vid beslut om att införa djur i verksamheten upplevde de flesta att det var positivt.</p> / <p>The purpose of this study was to examine nursing staff´s attitudes towards pets and the experience of involvement and influence when animals are introduced at the homes for older people. It was a survey studie which was answered by 102 nursing assistents and nurses. The method was descriptive and comparative study with quantitative approach with qualitative elements. Results showed that 74% of the nursing staff felt that pets at homes for older people are very good and the experience of their health in relation to animals in the ward were described by a few as to health has deteriorated, the majority responded that health had not deteriorated. The study shows that the occurrence and frequency of visits by pets and length of visits is high. Almost half (47%) of nursing staff has experienced pets introduced during their employment period and the pet /pets are primarily looked after by the nursing staff. The experience of care of pets is that it's fun and stimulating. 9 % of the nursing staff that they had had a colleague who changed ward because of pets and their description of the experience was that it was boring, someone replied that it was the choice of the one who changed ward. In deciding whether to include pets in the home for older people experienced most of the staff that it was positive.</p>

<p><strong>Sammanfattning </strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>Att följa de basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Vårdpersonal måste arbeta för att förbättra och upprätthålla följsamheten för att minska risken att sprida VRI eftersom det ger onödigt lidande för patienten. Det leder till förlängda vårdtider, ökade samhällskostnader samt bidrar till en förhöjd mortalitet.</p><p><strong>Syftet: </strong>Syftet med studien var att undersöka om och hur väl de basala hygienrutinerna följs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka om det fanns någon skillnad mellan avdelningarna valdes en avdelning som deltagit i projektet ”vårdrelaterade infektioner ska stoppas- VRISS” på sjukhuset samt en avdelning som valt att avstå deltagande.</p><p><strong>Metod: </strong>En kvantitativ jämförande observationsstudie valdes som metod där vårdpersonal observerades utifrån en mall angående de basala hygienrutinerna. Totalt observerades 15 vårdpersonal från respektive avdelning. Data analyserades med Chi2- test och deskriptiv statistik</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien visade en bättre följsamhet vid avdelningen där undervisning och pågående förbättringsarbete bedrivs inom vårdhygien, än vid avdelningen som inte deltagit i VRISS- projektet. Båda avdelningarna hade god följsamhet till klädreglerna. Båda avdelningarna hade en låg följsamhet vid desinfektion av händer före användandet av handskar.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Trots skillnader mellan avdelningarna krävs mer omfattande studier för att slutsatser kring VRISS- projektets betydelse ska kunna dras. Detta eftersom denna studie är relativt liten och endast omfattar två avdelningar på sjukhuset.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Background:</strong> Compliance to basic hygiene guidelines is the most important way to prevent</p><p>health care- associated infections (HAIs). The healthcare staff must work to improve</p><p>and maintain compliance to reduce the risk of spreading HAI since it causes</p><p>unnecessary suffering to patients. It leads to prolonged hospitalization, increased mortality and costs for society.</p><p><strong>Aim:</strong> The aim of the study was to investigate if and how well the basic hygiene guidelines are followed at Akademiska University Hospital in Uppsala, Sweden. To see whether there</p><p>were any differences between care units, one unit that had participated in a project</p><p>called “nosocominal infections shall be stopped- VRISS” was chosen and one unit that had chosen not to participate in the project.</p><p><strong>Method: </strong>A quantitative comparative observational study approach were chosen where healthcare staff  were observed based on a template regarding basic hygiene guidelines. Altogether 15 healthcare staffs were observed on respective care unit. Data were analyzed with Chi2- test and descriptive statistic.</p><p><strong>Results: </strong>The study showed a better compliance at the unit where education and improvement work with healthcare hygiene had been done, than at the unit that had not participated in the VRISS- project. Both care units had good compliance regarding dress code. At both care units the disinfection of hands before using gloves had poor compliance.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Even though there are differences between the care units, further research must be done in order to draw conclusions about the impact of the VRISS-project, since this study is comparatively small and only include two care units at the hospital.</p>

No description available.

No description available.

Background: Pain can be a constant problem in many older people's daily life, associated with particular physical and social disability, depression and poor quality of life. Dementia diseases are often associated with old age. Communication difficulties are one of the consequences of the disease, which clarifies the role of nursing staff in detecting and assessing pain. Objective: The aim was to compile knowledge about how nursing staff can identify pain in people with dementia. Method: A systematic literature review, where data were collected through manual and database searches. Databases Cinahl, Pubmed and electronic journal Health in the Nordic countries were used. Results: The results showed that pain-identification can be improved by knowing how the pain is reflected in different forms through physical and psychological reactions. Nursing staff knowledge and beliefs were essential for reliable pain assessment. It was also important to be able to see the relationship between cognitive function and pain perception, and to have access to pain assessment tools adapted to individual conditions. Conclusion: Living with constant pain can lead to unnecessary suffering and reduced quality of life. It’s important to be alert to changes in behaviours and habits of daily life. To provide good care, requires knowledge and engagement in caring for people with dementia. / Bakgrund: Smärta som kan vara ett ständigt problem i många äldres dagliga liv, förenad medbland annat fysiska och sociala handikapp, depression samt dålig livskvalitet.Demenssjukdom innefattar skador i hjärnan som ofta är förknippade med hög ålder.Kommunikationssvårighet är en av sjukdomens konsekvenser, vilket tydliggörvårdpersonalens roll i att upptäcka och bedöma smärta. Syfte: Syftet var att sammanställakunskap om hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos personer med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie, där datainsamling genomfördes via manuella ochdatabassökningar. Databaser Cinahl, Pubmed och elektronisk tidskriften Vård i Nordenanvändes. Resultat: Resultatet visade att smärtidentifiering kan förbättras genom att kännatill hur smärta speglar sig i olika uttryck genom fysiska och psykosociala reaktioner.Vårdpersonalens kunskap och förståelse var grundläggande förutsättningar för att uppnåadekvat bedömning och behandling av smärta. Viktigt var det också att kunna se sambandmellan kognitiv funktion och smärtupplevelse samt att ha tillgång tillsmärtskattningsinstrument som är anpassade efter individers behov och möjligheter.Slutsats: Att leva med ständig smärta kan leda till onödigt lidande och försämrad livskvalitet.Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar i beteende, vanor och mönster i detdagliga livet. För att kunna ge en god omvårdnad, krävs det kunskap samt engagemang ivårdande av personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i partnerrelationer är ett stort samhällsproblem och varje år dör ungefär 17 kvinnor till följd av våldet. När kvinnorna besöker hälso- och sjukvården kan en unik möjlighet ges att upptäcka partnervåldet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor som blivit våldsutsatta av en manlig partner upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes som baserades på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnorna upplevde att vårdpersonalen inte vågade ställa frågan om partnervåld, dock hade de flesta positiva upplevelser av att vårdpersonalen satt ner och lyssnade på dem. Upplevelser av att integriteten och autonomin inte respekterades förkom och även att fokus låg på de fysiska skadorna och att det psykiska välbefinnandet glömdes bort. Diskussion: Diskussionen belyser fyra centrala fynd; att vårdpersonalen inte vågade ställa frågan, positiva bemötanden gällande att vårdpersonalen var närvarande och lyssnade på kvinnorna, att kvinnorna inte blev respekterade och tagna på allvar samt att kvinnornas psykiska välbefinnande glömdes bort. Slutsats: De flesta kvinnor som blivit utsatta för partnervåld upplevde att vårdpersonalen inte bemötte dem på det sätt de önskade och kvinnorna fick därmed inte den hjälp de var i behov av. / Introduction: Intimate partner violence (IPV) against women is a big public health problem and every year about 17 women die in Sweden as a consequence of this. When the women seek healthcare, there can be a unique opportunity to discover IPV. Aim: The aim was to describe how women subjected to IPV experience how they were handled by healthcare professionals (HCP). Method: An overview based on 14 scientific articles was made. Result: The women experienced that the HCP did not have the courage to question about IPV but they had positive experiences regarding that the HCP sat down and listened. The result also showed a lack of respect for the integrity and autonomy and that the HCP often only treated the injuries and forgot about their psychological well-being. Discussion: Four central findings were highlighted; the HCP do not have the courage to ask about IPV, positive handling regarding the HCP were presence and listened, the lack of respect and not to be taken seriously and that the psychological well-being was forgotten. Conclusion: Most of the women experienced that the HCP did not handle them in the way they wanted, which resulted in the women not getting the help they needed.

Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande ålder ökar risken för att få denna sjukdom. Att få en demenssjukdom innebär att språket, tankeförmågan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna är nedsatta. Målet i omvårdnaden är att vårdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. Vårdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva hur vårdpersonalen upplever omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt som grundade sig på tolv kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som söktes fram via elektroniska databaser och som därefter granskades och analyserades. Resultat: Resultatet visade att kunskap och utbildning saknades, att det var svårt att kommunicera med vårdtagare med demenssjukdom samt att vårdpersonalen gav vårdtagarna lugnande läkemedel för att hinna med sitt arbete. Diskussion: Att ha kunskap och utbildning om demenssjukdomar och hur omvårdnaden påverkar vårdtagaren kan leda till att kommunikationen förbättras och en positiv atmosfär erhålls med mycket humor och skratt mellan vårdtagare och vårdpersonal. Dessutom kan vårdtagarnas läkemedelsintag av lugnande mediciner minskas. En slutsats av denna litteraturstudie är att utbildning och kunskap är en viktig del i omvårdnaden av personer med demenssjukdom och att arbetsgivaren bör tillhandahålla kontinuerlig utbildning till vårdpersonalen. / Background: Dementia is becoming more common and the risk of developing this disease increases with age. Dementia impairs the language, thinking abilities as well asmore general cognitive and intellectual functions. Nursing aims to make life as good as possible despite the effects of the disease. Nurses have felt that they need more skills inorder to ensure that dementia patients get proper nursing. Purpose: The report describes how nurses perceive the care given to dementia patients. Method: The report is based on a literature review of twelve qualitative and quantitative scientific papers. The papers were selected through searches in electronicdatabases, and they are examined and analyzed. Results: Findings indicated that knowledge and training are missing, difficult to communicate with dementia patients. Nurses giving the patients sedatives so they couldwork in tranquility. Discussion: Knowledge and training in the dementia disease and in how the care influence the dementia patient can lead to several positive aspects: the communication between the nurses and the patient can improve, the atmosphere can become more beneficial with increased warmth and laughter, and the dosage of sedatives can be decreased. We conclude that knowledge and training are crucial in the care of dementia patients and that the employer should continuously provide training opportunities to the nurses.

No description available.

Men abuse women every day. It has become a Health Problem which we affects all of us. Help is available for those women who have the strength to seek it. Health care personnel are often these women’s only contact with the surrounding world. As professionals, health care personnel need the right knowledge and resources in order to help abused women. Our aim with this study was to describe abused women’s experiences when they seek health care, and also to document health care experiences and attitudes towards these women. A literary review of 14 scientific articles was conducted. The result was then divided into two sections: women’s perspectives and health care personnel’s perspectives. Abused women felt a lack of confidence with the health care personnel. They had been violated, and felt that the health care personnel did not listen. The health care personnel felt that they needed more training and resources in order to work with abused women and help them. The lack of health care personnel’s ability to create a safe and confident environment where women feel that they can open up and ask for help is a major social problem. In order to correct these flaws, people need to take a stand in the matter. / Dagligen misshandlas kvinnor av män. Det är ett folkhälsoproblem som alla har ansvar för att lösa. Hjälp finns att få för de kvinnor som har styrkan att söka den. Oftast är vården enda kontakten som kvinnorna har med omvärlden. Vårdpersonal möter dessa kvinnor i sin yrkesroll och de behöver ha den rätta kunskapen och de rätta verktygen för att kunna hjälpa kvinnorna. Syftet med studien var att med aktuell litteratur beskriva hur kvinnor som blivit misshandlade av sin partner upplever mötet med vården, samt vårdpersonalens erfarenheter och inställningar till mötet med misshandlade kvinnor. 14 internationellt vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes sedan i två delar . I den ena fokuseras på kvinnornas perspektiv och i den andra vårdpersonalens. Misshandlade kvinnor upplevde att de hade lågt förtroende för vårdpersonalen. De kände sig kränkta och inte hörda. Vårdpersonalen å sin sida kände att de inte hade adekvat utbildning, resurser och verktyg för att kunna möta misshandlade kvinnor. Det finns brister hos vårdpersonalens kompetens för att skapa en trygg och förtrolig plats där kvinnorna upplever att de kan söka stöd och råd. För att häva dessa brister krävs det att alla människor tar ställning i frågan om kvinnomisshandel.