Titel: Kunskap – nyckeln för att se och vårda personen bakom suicidförsöket Bakgrund: Suicidförsök är en personlig tragedi inte bara för patienten utan också för de närstående och har likaså en stor inverkan på personalen. Därför är det viktigt att personalen har en positiv attityd till denna patientgrupp för att ge en så trygg och personcentrerad omvårdnad som möjligt. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder till patienter som behöver sjukhusvård till följd av suicidförsök. Metod: En litteraturstudie innehållande 10 kvantitativa artiklar genomfördes. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes i ett resultat. Resultat: Vårdpersonalens attityder till patienter som gjort suicidförsök var övervägande positiva. Faktorer som bidrog till positiva attityder var bland annat högre utbildningsnivå och längre erfarenhet inom yrket. Faktorer som bidrog till negativa attityder var bland annat liten erfarenhet av patientgruppen och mindre utbildning i att vårda patienter som gjort suicidförsök. Konklusion: Resultatet visar att vårdpersonalens attityder är övervägande positiva men att ytterligare utbildning krävs för att ytterligare förbättra attityderna och skapa en mer personcentrerad och tryggare vårdmiljö för denna patientgrupp. Nyckelord: attityd, patient, sjukhus, suicidförsök, vårdpersonal / Title: Knowledge – the key to see and care for the person behind the suicide attempt Background: Attempted suicide is a personal tragedy not only for the patient but also the family and likewise has a major impact on the health care personnel. Therefore, it is important that the personnel have a positive attitude to this patient group to provide as safe and person-centered care as possible. Aim: The purpose of this study was to investigate the factors that contribute to the attitudes of the health care personnel to the patients who need hospitalised care following a suicide attempt. Methods: A literature study containing 10 quantitative articles was conducted. The articles were examined, analyzed and compiled in a result.  Results: The attitudes of health care personnel to the patients who have made suicide attempt were mainly positive, contributing factors as to why it was satisfactory included higher level of education and longer experience in the profession. Contributing factors to the opposite attitude included little experience of this patient group and less education in caring for patients who have made suicide attempt. Conclusion: The results show that the attitude amongst health care personnel to patients who have made suicide attempt is mainly good but more education in caring for this patient group is essential to create a safer and more person-centered nursing environment. Keywords: attitudes, attempted suicide, health care personnel, hospital, patient

Genom semistrukturerade intervjuer med tre kvinnor arbetande som vårdpersonal på grupp- eller serviceboende för personer med funktionsnedsättning, undersöks utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv dessas föreställningar kring våld kopplat till personer med funktionsnedsättning. Studien synliggör hur inblandade aktörers roller kan associeras med föreställningar som uttrycks kring ämnet samt till vad som ses som ”lämpligt” agerande. Det framkom att rollen hos den aktör som utförde en potentiellt våldsam handling var avgörande för hur händelsen betraktades samt hur detta tänktes hanteras. Aktörernas kön uttrycks ej inverka, dock fanns indikationer på vissa tänkta skillnader. Då intervjupersonerna resonerar kring ”lämpligt agerande” förhöll de sig dels till plikter men även en känsla av ”rätt” enligt vad vi tolkar som konsekvensetiskt/utilitaristiskt perspektiv. Då en kollega var inblandad blev lojalitet märkbart relevant. Makt beaktas genomgående och komplexiteten i begreppet våld och hur det kan förstås olika beroende på kontext, inblandade aktörer och perspektiv diskuteras. / Through semi-structured interviews with three women working as care personnel in group or service homes for persons with disabilities, perceptions regarding violence as linked to persons with disabilities is studied from a social-constructionist point of view. The study explores how the roles of actors involved can be associated with notions and interpretations expressed, and with what the interviewees regard as “appropriate” action to handle the situation. The role of the aggressor proved crucial. Gender of the actors was not expressed as important but indications existed pointing to perceived differences. When discussing appropriate action, the interviewees related to both a sense of “duty” and the “right” thing to do from a utilitarian perspective. When involving a colleague, loyalty became relevant. Throughout the study the dimension of power and the complexity of violence is considered and its different understandings depending on context, actors and perspective.

<p>Men abuse women every day. It has become a Health Problem which we affects all of us. Help is available for those women who have the strength to seek it. Health care personnel are often these women’s only contact with the surrounding world. As professionals, health care personnel need the right knowledge and resources in order to help abused women. Our aim with this study was to describe abused women’s experiences when they seek health care, and also to document health care experiences and attitudes towards these women. A literary review of 14 scientific articles was conducted. The result was then divided into two sections: women’s perspectives and health care personnel’s perspectives. Abused women felt a lack of confidence with the health care personnel. They had been violated, and felt that the health care personnel did not listen. The health care personnel felt that they needed more training and resources in order to work with abused women and help them. The lack of health care personnel’s ability to create a safe and confident environment where women feel that they can open up and ask for help is a major social problem. In order to correct these flaws, people need to take a stand in the matter.</p> / <p>Dagligen misshandlas kvinnor av män. Det är ett folkhälsoproblem som alla har ansvar för att lösa. Hjälp finns att få för de kvinnor som har styrkan att söka den. Oftast är vården enda kontakten som kvinnorna har med omvärlden. Vårdpersonal möter dessa kvinnor i sin yrkesroll och de behöver ha den rätta kunskapen och de rätta verktygen för att kunna hjälpa kvinnorna. Syftet med studien var att med aktuell litteratur beskriva hur kvinnor som blivit misshandlade av sin partner upplever mötet med vården, samt vårdpersonalens erfarenheter och inställningar till mötet med misshandlade kvinnor. 14 internationellt vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes sedan i två delar . I den ena fokuseras på kvinnornas perspektiv och i den andra vårdpersonalens. Misshandlade kvinnor upplevde att de hade lågt förtroende för vårdpersonalen. De kände sig kränkta och inte hörda. Vårdpersonalen å sin sida kände att de inte hade adekvat utbildning, resurser och verktyg för att kunna möta misshandlade kvinnor. Det finns brister hos vårdpersonalens kompetens för att skapa en trygg och förtrolig plats där kvinnorna upplever att de kan söka stöd och råd. För att häva dessa brister krävs det att alla människor tar ställning i frågan om kvinnomisshandel.</p>

<p>Many organizational changes have been accomplished in elder care since the 1980's and many of those have been influenced by market mechanisms. The purpose of this study is to examine how the implementation of these market mechanisms has affected three important aspects in the work situation for personnel. These aspects are, demand, control and support. To attain the purpose of this study, five qualitative interviews with home care personnel have been carried out. The interview material has been analyzed and structured with the help of Karasek and Theorells demand-control-support model. The study shows that the demands on personnel has increased, the prospect of personnel to control their work situation has both decreased and increased in different regards, finally, that support has improved after the implementation of market mechanisms in the municipality where the study was done. This implies that the personnel's prerequisites for self development, teaching and motivation in some regards seem to have improved. Although, at the same time, the increased demands of cost efficiency adhered to time pressure seems to hinder personnel from using their skills and to make work related decisions. This also means that they in their work situation are at a greater risk of suffering illness.</p>

<p>Syftet med arbetet var att belysa omvårdnadspersonalens upplevelser av patienter med självskadande beteende samt vården av dem. Arbetet hade en beskrivande design, 21 sjuksköterskor och skötare/undersköterskor från somatisk och psykiatrisk akutmottagning deltog i arbetet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i form av tre kategorier som bildades utifrån följande koder. Kategorin ”emotionella problem” bildades utifrån koderna frustration, irritation, sympati, manipulation, vanmakt över onåbara patienter, maktlöshet, oro och beskriver omvårdnadspersonalens upplevelser av patienter med självskadande beteende. Patienter med självskadande beteende väcker mycket emotioner, både positiva och negativa. I arbetet framkom mest negativa emotioner omkring den här patientkategorin. Kategorin ”omvårdnadsproblem” framkom ur koderna hjälplöshet angående vården, tidsbrist, resursbrist, patienten vill inte ha hjälp, kroniskt beteende och beskriver upplevelsen av vården av patienter med självskadande beteende. Vården av en självskadande patient beskrivs av omvårdnadspersonalen som krävande och otillräcklig. Kategorin ”kompetensbrist” har växt fram ur koderna behov av riktlinjer och strikta ramar, förståelse för patienten, otillräcklig kunskap, negativa attityder, splittring inom arbetsgruppen och beskriver också vården av patienter med självskadande beteende. Omvårdnadspersonalen berättade att de saknar tillräcklig kunskap för att ge en optimal vård. På grund av kunskapsbrist uppstår många problem och oförståelse för patientens beteende som även påverkar vården av dem.</p> / <p>The aim of this study was to describe the experiences of psychiatric healthcare workers in regards to their meeting and treatment of patients with self-destructive behavior. This study had a descriptive design and 21 registered nurses and practical nurses participated, from both somatic and psychiatric emergency wards. Data was collected via semi-structured interviews and analyzed from a qualitative content analysis. The results are presented from the categories that were formed by fallowing codes. The category “emotional difficulties” come from the codes: frustration, irritation, sympathy, manipulation, powerlessness over uncommunicative patients, powerlessness, anxiety, and describes the healthcare workers’ experiences of these selfdestructive patients. Self-destructive patients elicit very strong emotions amongst others, both positive and negative. The predominant feeling shown in this study concerning this category of patient was negative. The category “nursing difficulties” was drawn from the codes: helplessness in regards to the care, lack of time, lack of resources, the patient not wanting help, chronic behavior, and describes the experiences of caring for self-destructive patients. Caring for self-destructive patients is described by healthcare personnel as demanding and inadequate. The category “lack of skills” has emerged from the codes: the need for guidelines and strict rules, understanding the patient, inadequate knowledge, negative attitudes, divisions in the workgroup, and describes the care of self-destructive patients. Healthcare personnel said that they lacked the necessary training needed to give optimal care. Many problems and misunderstandings of self-destructive patients’ behavior arise on account of this lack of education/information and this affects the quality of care that they receive.</p>

Men abuse women every day. It has become a Health Problem which we affects all of us. Help is available for those women who have the strength to seek it. Health care personnel are often these women’s only contact with the surrounding world. As professionals, health care personnel need the right knowledge and resources in order to help abused women. Our aim with this study was to describe abused women’s experiences when they seek health care, and also to document health care experiences and attitudes towards these women. A literary review of 14 scientific articles was conducted. The result was then divided into two sections: women’s perspectives and health care personnel’s perspectives. Abused women felt a lack of confidence with the health care personnel. They had been violated, and felt that the health care personnel did not listen. The health care personnel felt that they needed more training and resources in order to work with abused women and help them. The lack of health care personnel’s ability to create a safe and confident environment where women feel that they can open up and ask for help is a major social problem. In order to correct these flaws, people need to take a stand in the matter. / Dagligen misshandlas kvinnor av män. Det är ett folkhälsoproblem som alla har ansvar för att lösa. Hjälp finns att få för de kvinnor som har styrkan att söka den. Oftast är vården enda kontakten som kvinnorna har med omvärlden. Vårdpersonal möter dessa kvinnor i sin yrkesroll och de behöver ha den rätta kunskapen och de rätta verktygen för att kunna hjälpa kvinnorna. Syftet med studien var att med aktuell litteratur beskriva hur kvinnor som blivit misshandlade av sin partner upplever mötet med vården, samt vårdpersonalens erfarenheter och inställningar till mötet med misshandlade kvinnor. 14 internationellt vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes sedan i två delar . I den ena fokuseras på kvinnornas perspektiv och i den andra vårdpersonalens. Misshandlade kvinnor upplevde att de hade lågt förtroende för vårdpersonalen. De kände sig kränkta och inte hörda. Vårdpersonalen å sin sida kände att de inte hade adekvat utbildning, resurser och verktyg för att kunna möta misshandlade kvinnor. Det finns brister hos vårdpersonalens kompetens för att skapa en trygg och förtrolig plats där kvinnorna upplever att de kan söka stöd och råd. För att häva dessa brister krävs det att alla människor tar ställning i frågan om kvinnomisshandel.

Syftet med arbetet var att belysa omvårdnadspersonalens upplevelser av patienter med självskadande beteende samt vården av dem. Arbetet hade en beskrivande design, 21 sjuksköterskor och skötare/undersköterskor från somatisk och psykiatrisk akutmottagning deltog i arbetet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i form av tre kategorier som bildades utifrån följande koder. Kategorin ”emotionella problem” bildades utifrån koderna frustration, irritation, sympati, manipulation, vanmakt över onåbara patienter, maktlöshet, oro och beskriver omvårdnadspersonalens upplevelser av patienter med självskadande beteende. Patienter med självskadande beteende väcker mycket emotioner, både positiva och negativa. I arbetet framkom mest negativa emotioner omkring den här patientkategorin. Kategorin ”omvårdnadsproblem” framkom ur koderna hjälplöshet angående vården, tidsbrist, resursbrist, patienten vill inte ha hjälp, kroniskt beteende och beskriver upplevelsen av vården av patienter med självskadande beteende. Vården av en självskadande patient beskrivs av omvårdnadspersonalen som krävande och otillräcklig. Kategorin ”kompetensbrist” har växt fram ur koderna behov av riktlinjer och strikta ramar, förståelse för patienten, otillräcklig kunskap, negativa attityder, splittring inom arbetsgruppen och beskriver också vården av patienter med självskadande beteende. Omvårdnadspersonalen berättade att de saknar tillräcklig kunskap för att ge en optimal vård. På grund av kunskapsbrist uppstår många problem och oförståelse för patientens beteende som även påverkar vården av dem. / The aim of this study was to describe the experiences of psychiatric healthcare workers in regards to their meeting and treatment of patients with self-destructive behavior. This study had a descriptive design and 21 registered nurses and practical nurses participated, from both somatic and psychiatric emergency wards. Data was collected via semi-structured interviews and analyzed from a qualitative content analysis. The results are presented from the categories that were formed by fallowing codes. The category “emotional difficulties” come from the codes: frustration, irritation, sympathy, manipulation, powerlessness over uncommunicative patients, powerlessness, anxiety, and describes the healthcare workers’ experiences of these selfdestructive patients. Self-destructive patients elicit very strong emotions amongst others, both positive and negative. The predominant feeling shown in this study concerning this category of patient was negative. The category “nursing difficulties” was drawn from the codes: helplessness in regards to the care, lack of time, lack of resources, the patient not wanting help, chronic behavior, and describes the experiences of caring for self-destructive patients. Caring for self-destructive patients is described by healthcare personnel as demanding and inadequate. The category “lack of skills” has emerged from the codes: the need for guidelines and strict rules, understanding the patient, inadequate knowledge, negative attitudes, divisions in the workgroup, and describes the care of self-destructive patients. Healthcare personnel said that they lacked the necessary training needed to give optimal care. Many problems and misunderstandings of self-destructive patients’ behavior arise on account of this lack of education/information and this affects the quality of care that they receive.

Many organizational changes have been accomplished in elder care since the 1980's and many of those have been influenced by market mechanisms. The purpose of this study is to examine how the implementation of these market mechanisms has affected three important aspects in the work situation for personnel. These aspects are, demand, control and support. To attain the purpose of this study, five qualitative interviews with home care personnel have been carried out. The interview material has been analyzed and structured with the help of Karasek and Theorells demand-control-support model. The study shows that the demands on personnel has increased, the prospect of personnel to control their work situation has both decreased and increased in different regards, finally, that support has improved after the implementation of market mechanisms in the municipality where the study was done. This implies that the personnel's prerequisites for self development, teaching and motivation in some regards seem to have improved. Although, at the same time, the increased demands of cost efficiency adhered to time pressure seems to hinder personnel from using their skills and to make work related decisions. This also means that they in their work situation are at a greater risk of suffering illness.

No description available.

Research shows that supportive conversations with elderly who are living in nursing homes isrequested among care personnel, this to satisfy both older people's mental health and socialhealth. The care personnel try to offer the elderly supportive conversation to the extent theyare able to, but they are experiencing obstacles in terms of shortage of time, ignorance and aperceived ambiguity in their profession. The purpose of present study is to describe andanalyze the phenomenon of supportive conversation with elderly living in nursing homes,based on care personnel’s perspective. The study is based on qualitative interviews with thecare personnel working in special housing. The result is analyzed from a phenomenologicalperspective with the lifeworld theory and domain theory as basis. Further on, research is usedto describe and analyze the phenomenon. The results show that care personnel feel that thereis a need for supportive conversation for older people in special housing. However, they don’thave the opportunities to offer this because of shortage of time, lack of knowledge andambiguity about what is included in their work as care personnel. This contributes to theexperienced stress among care personnel and the feeling of inadequacy in their professionalcapacity, which results in a sense of not having the ability to give the elderly a good care. / Tidigare forskning visar att samtal för äldre på särskilda boenden är något som omsorgspersonal efterfrågar, för att tillgodose de äldres psykiska och sociala hälsa. Omsorgspersonalen försöker erbjuda de äldre samtal i den mån de kan, men de upplever hinder i form utav tidsbrist, okunskap och upplevd otydlighet beträffande dagens yrkesroll som omsorgspersonal. Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera fenomenet samtalsstöd för äldre människor på särskilt boende, sett utifrån omsorgspersonalens perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer med omsorgspersonal på särskilda boenden. Resultatet är analyserat ur ett fenomenologiskt perspektiv med utgångspunkt i livsvärldsteorin och domänteorin. Vidare används tidigare forskning för att beskriva och analysera fenomenet. Av resultatet framgår att omsorgspersonalen upplever att det finns behov av samtalsstöd för äldre på särskilt boende. De saknar dock möjligheten att erbjuda detta på grund av tidsbrist, brist på kunskap och oklarheter om vad som ingår i deras arbetsuppgifter som omsorgspersonal. Detta bidrar till att omsorgspersonalen upplever stress och känner sig otillräckliga i sin yrkesroll, vilket resulterar i en känsla av att inte ha möjligheten att ge den äldre en god omsorg.