Utförandet av munvård hos äldre är en omvårdnadsåtgärd som har betydelse för människan och dess helhet, trots vetskap om detta har munvård kommit att vara den del inom vården som ofta bortprioriteras. Därför är det av stor vikt att uppmärksamma vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård för att förstå varför munvård negligeras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård hos äldre. En litteraturstudie genomfördes där resultatet grundas på 11 vetenskapliga artiklar som svarar mot syftet. Resultatet beskrivs i fem olika teman: Upplevelser av rädsla och känslor av obehag, komplex omvårdnadsåtgärd som väcker etiska dilemman, upplevelser av rutiner och ansvarsområden, en lågt prioriterad omvårdnadsåtgärd och vårdpersonalens behov av kunskap. Resultatet visar vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård i sammanhang som färgas av vårdmiljö, kompetens och attityder. Resultatet belyser bland annat vårdpersonalens egen tandvårdsrädsla som påverkar munvården de erbjuder. Utförandet av munvård ansågs som en komplex uppgift, så vida att omvårdnadsåtgärder som involverade inkontinensskydd föredrogs. Om vårdpersonal erhåller mer tid och kunskap kring utförandet av munvård kan upplevelsen av omvårdnadsåtgärden förändras. Därför bör ytterligare forskning kring upplevelser och utbildning appliceras inom vårdområdet. / The execution of oral care amongst seniors is a care action which carries great importance for the person and its being. Despite aforementioned knowledge, oral care is often neglected within the health sector. Therefore it is of utmost importance to highlight the experiences of health care professionals conducting oral care, in order to further discern the nature of its neglect. The literature review attempts to explain the prevailing experiences of health care professionals in regards to oral care. The literature review was conducted on the basis of 11 articles of scientific nature interpreting the formulated question. The outcome formed five categories: the experience of fear or discomfort, complex care that provokes ethical dilemmas, responsibilities and routines, an overlooked care act, knowledge requirements. The result illustrates health care personnel and their experience of oral care in the context of care environment, competence and attitudes. Furthermore, it exposes dental phobia as a factor affecting the available and recommended care. The execution of oral care proves to be a complex task, to the extent that aid for incontinence was preferred. If health care personnel had further training of oral care execution the experience of providing this type of care could change. There is a discrepancy between theory and practice when it comes to providing oral care. Consequently, additional research of experiences and education ought to be conducted within this field of health care.

Bakgrund: Suicid är den vanligaste yttre dödsorsaken i Sverige. Årligen avlider ca 1100 personer i Sverige och ca 800 000 personer över hela världen på grund av suicid. De största riskfaktorerna för suicid är cancerbesked, tidigare suicidförsök, traumatisk huvudskada, epilepsi, kronisk sjukdom eller smärta samt vissa psykiska sjukdomar och tillstånd. Patienter med suicidproblematik beskriver att relationen med vårdpersonal har betydelse och skamkänslor inför vårdpersonal förekommer. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av och attityder till att vårda patienter med suicidproblematik i sjukhusmiljö. Syftet har även varit att granska de datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade artiklarna. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design grundad på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. PubMed och Cinahl har använts vid databassökningarna. Artiklarna har lästs i sin helhet av båda författarna med fokus på resultat och metod. Huvudresultat: Litteraturstudien visar att vårdpersonalens känslomässiga upplevelser var likartade. Vårdpersonal som inte har utbildning inom psykiatri kan ha sämre attityder mot patienter än vårdpersonal med utbildning inom psykiatri. Eventuella skillnader i attityder kan finnas hos personal med annan trosuppfattning. Vårdpersonalen har behov av att prata om samt förstå situationen när en patient har suiciderat. Dokumentation ses som en belastning då det tar upp tid som kan läggas på patienten. Slutsatser: Majoriteten upplevde en känslomässig belastning vid vårdandet av patienter med suicidproblematik. Vårdpersonal som saknar utbildning inom psykiatrin visar skillnader i attityder gentemot patienter jämfört med vårdpersonal som har utbildning i psykiatri. Detta bör uppmärksammas för att tydliggöra utvecklingsområden inom vården av patienter med suicidproblematik. / Background: The most common external cause of death in Sweden is suicide. Approximately 1100 people in Sweden and 800 000 worldwide annually commits suicide. The main risk factors for suicide is cancer diagnosis, previous suicide attempts, traumatic head injury, epilepsy, chronic disease or pain, as well as certain mental illnesses and conditions. Patients with suicidal problems describe that the relationship with healthcare professionals is important and that there is a sense of shame in front of them. Aim: The aim of this study was to describe experiences and attitudes of health care personnel towards working with suicidal patients in a hospital setting as well as examine the data-collection methods used in the included articles. Method: Literature review with descriptive design based on ten scientific articles with qualitative approach. The databases PubMed and Cinahl has been used to gather the articles included in this study. The articles has been read in their entirety by both authors with focus on the result and method to determine the eligibility för this study. Main Result: The literature study shows that the emotional experiences of healthcare professionals were similar. Healthcare professionals who do not have education in psychiatry may have lesser attitudes towards patients than healthcare professionals with psychiatric education. Some differences in attitudes can be found in staff with different beliefs. Healthcare staff need to talk about and understand the situation when a patient has committed a suicide act. Documentation is seen as a load since it takes a lot of time from nursing work with the patient. Conclusion: The majority of the population experienced an emotional endeavor while caring for suicidal patients. Healthcare professionals who lacks education in psychiatry shows disparities in attitudes towards patients compared to healthcare professionals who have an education in psychiatry.

Forskningen visar att språket är viktig när det kommer till vård. Denna studie syftar till att undersöka hur vårdgivare inom hemtjänsten hanterar och uppfattar språksvårigheter med äldre invandrare som inte kan svenska. För att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts med sex stycken vårdpersonal inom hemtjänsten. Resultatet visar att språksvårigheter är vanligt förekommande men att det inte alltid behöver vara ett problem. För att hantera språkskillnaderna användes bland annat teckenspråk, kroppsspråk, ögonkontakt samt beröring. Utförliga besöksplaner, kontaktmannaskap och kontinuitet användes som arbetsredskap för att förebygga missförstånd och underlätta kommunikationen. Det rådde olika meningar huruvida de äldre invandrarna var ensamma och isolerade. Personalen upplevde att de äldre upplevde språksvårigheterna som jobbiga, blev ledsna, arga och kände hopplöshet. Skapandet av goda relationer påverkades inte av språksvårigheterna ansåg fyra av sex intervjupersoner. Antaganden användes inte för att underlätta språksvårigheterna då de behandlade alla individuellt. Tillmötesgående, förtroendeingivande, sunt förnuft och vänlighet var ord som förknippades med positivt bemötande. / Research shows that language is important when it comes to healthcare. This study aims to investigate how caregivers in home care handle and understand language difficulties with older immigrants who don’t speak Swedish. To answer the question qualitative, semi-structured interviews were conducted with six health workers in home care. The result shows that language difficulties are common but not always need to be a problem. To deal with the different languages following were used; sign language, body language, eye contact and touch. Detailed visit plans, contact persons and continuity were used as tools to prevent misunderstandings and to facilitate communication. There was a difference of opinion whether the older immigrants were alone and isolated. The staff felt that the older experienced language difficulties hard, that they were sad, angry and felt hopelessness. Four interview persons thought that the establishment of good relations were not affected by language difficulties. Assumptions were not used to facilitate language difficulties since they treated everyone individually. Accommodating, trustworthy, good sense and kindness were words that were associated with positive reception.

Bakgrund: Delegering från sjuksköterska till övrig omvårdnadspersonal utgör en stor del av det dagliga arbetet och är en komplex uppgift som potentiellt kan komma att utgöra en patientsäkerhetsrisk. Tidigare studier visar att sjuksköterskor upplever delegering som en belastande del av sitt arbete, utmaningarna ligger främst i att säkerställa god vård när mycket av omvårdnaden måste delegeras. Sjuksköterskor beskriver vidare att de hade önskat mer utbildning i delegering under sin grundutbildning. De ser det som en utmaning att “kontrollera” andras arbete, och känner sig inte bekväma i den arbetsledande rollen. Syfte: Att genom en litteraturstudie sammanställa och återge uppfattningar och erfarenheter som beskrivs kring risker som kan uppkomma i samband med delegering av omvårdnadsuppgifter från sjuksköterska till övrig omvårdnadspersonal. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio studier med kvalitativ ansats genomfördes efter databassökning i PubMed och CINAHL. Granskningen genomfördes med Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik (2014). Studierna analyserades med Fribergs analyssteg, samtliga studier föll under huvudkategorin patientsäker delegering och data med liknande innehåll delades in i två underkategorier. Resultat: Resultatanalysen identifierade en huvudkategori följt av två underkategorier; samverkan och kommunikation som vidare delades in i sju rubriker. Konklusion: Delegeringsprocessen är komplex och förutsätter god kommunikation och samverkan för att undvika risker för patientsäkerheten. Vidare måste sjuksköterskan ha god förståelse för vilka omvårdnadsuppgifter som är lämpliga att delegera, samt ta ansvar för uppföljning och säkerställande i syfte att värna patientsäkerheten. / Background: Delegation from a nurse to other nursing staff constitutes a large part of the daily work and is a complexed task that could potentially constitute a patient safety risk. Previous studies show that nurses experience delegation as a burdensome part of their work, the challenges lie mainly in ensuring good care when much of the nursing must be delegated. Nurses further describe that they would have liked more training in delegation during their undergraduate education. They see it as a challenge to have to “control” the work of others, and do not feel comfortable in the managerial role. Aim:To compile and reproduce perceptions and experiences that are described about the risks that may arise in connection with the delegation of nursing tasks from a nurse to other nursing staff through a literature study. Method: General literature study based onten studies with a qualitative approach was conducted after database search in PubMed and CINAHL. Review was conducted with the Swedish Agency of Medical and Social Evaluation (SBU) template for quality review of studies with qualitative research methodology (2014). The studies were analysed with Friberg’s analysis steps, all studies fell under the main category patient-safe delegation and data with similar content were the divided into two subcategories. Results: The results analysis identified a main category followed by two subcategories; collaboration and communication which was further divided into seven headings. Conclusion: The delegation process is complex and requires good communication and teamwork to avoid risks to patient safety. Furthermore, the nurse must have a good understanding of which nursing tasks are suitable to delegate and take responsibility for follow-up and ensuring in order to safeguard patient safety.

Bakgrund  Sexuellt våld är ett utbrett samhällsproblem med kort- och långsiktiga effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Hälsokonsekvenserna är många men innefattar bland annat depression, trauma, oönskad graviditet och sexuellt överförbara infektioner. Sjukvårdspersonal har en betydande roll, dock är ofta kunskap och erfarenhet för att identifiera och bemöta sexuellt utsatta kvinnor bristfälliga.  Syfte  Syftet var att beskriva hur den sexuellt våldsutsatta kvinnan upplever vårdmötet med vårdpersonal samt vad hon har för vårdbehov efter övergrepp.  Metod  I denna icke-systematiska litteraturöversikt ingår 19 vetenskapliga originalartiklar av både kvantitiv och kvalitativ design. De har hämtats från databaserna PubMed och CINAHL, genom ett flertal sökordskombinationer. Artiklarna har kvalitetsgranskas utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. De har sedan analyserats med stöd av en integrerad analys.  Resultat  Viktiga aspekter i vårdpersonalens bemötande med sexuellt våldsutsatta kvinnor, för att främja läkning, är respekt, integritet, bekräftelse och att värna kvinnans självbestämmande. Sexuellt våldsutsatta kvinnor sårbarhet i vården relaterar till normer och lagar, samt hur hon förhåller sig till förövaren. Det finns behov av specialiserad vård. Resultatet är indelat i tre huvudkategorier, nämligen Upplevelsen av att söka och få vård, Den sexuellt drabbade kvinnans sårbarhet i vården och Behov att bli tagen på allvar.  Slutsats  Resultatet visar att vårdpersonal har en betydande roll för att främja läkning när de möter sexuellt våldsutsatta i vården. Positiva upplevelser kan lägga ett fundament till återhämtning samtidigt som negativa upplevelser istället kan leda till återupplevelse av trauma samt fördröjd eller utebliven vård. Bemötandet i vården kräver närvaro och känslighet för att vården ska upplevas respektfull och medkännande. Resultatet visar också att sexuellt våldsutsatta kvinnor efterfrågar, och har övervägande positiva upplever av, specialiserad vård. / Background  Sexual violence is a common problem in today’s society followed by physical and psychological health effects both short- and long term. The health consequences are many but include depression, trauma, unwanted pregnancy and sexually transmitted infections. Healthcare professionals play a significant role, however, they often lack the knowledge and experience to identify and respond to sexually vulnerable women.  Aim  The purpose of this study was to describe how the sexually abused woman experiences the encounter with health professionals and her care needs following abuse.  Method  This non-systematic literature review includes 19 original scientific articles of both quantitative and qualitative design. These have been retrieved from the databases PubMed and CINAHL, by several keyword combinations. All articles have been quality reviewed on the basis of Sophiahemmet University's assessment data. They have been analyzed with an integrated analysis.  Result  Important aspects of the care staff's interaction with sexually abused women, in order for it to increase healing, are respect, integrity, confirmation and safeguarding the woman's self- determination. Sexually abused women are particularly vulnerable because of aspects regarding norms and lawsystems, as well as how she relates to the perpetrator. There is a need for specialized care. The results are divided into three main categories, namely The experience of seeking and receiving care, The sexually abused woman's vulnerability in health care and The need to be taken seriously.  Conclusion  The results show that healthcare professionals have a significant role in facilitating healing when encountering sexually abused people in healthcare. Positive experiences can lay a foundation for recovery at the same time as negative experiences can lead to revictimization as well as delayed or absent care. The interaction requires presence and sensitivity for the care to be experienced as respectful and compassionate. The results also show that sexually abused women demand, and have positive experiences of, specialized care.

Bakgrund Substansbrukssyndrom [SBS] är ett globalt och nationellt folkhälsoproblem, detta till trots är studier med fokus på att förmedla de erfarenheter personer som lever med SBS har av bemötande från vårdpersonal få till antalet. Då nästan sju procent av den vuxna befolkningen i Sverige har ett SBS är sannolikheten stor att en sjuksköterska, oberoende verksamhetsområde, någon gång kommer att ha omvårdnadsansvar för en person med SBS. Genom att belysa deras erfarenheter önskar författarna bidra till en bättre förståelse för det positiva förhållningssätt som redan finns och hur det kan säkras, men även att belysa förbättringsmöjligheter i bemötande och omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med substansbrukssyndrom upplever bemötandet av vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes och resultatet bygger på 17 vetenskapliga artiklar. Dessa inhämtades genom sökning i databaserna PubMed, CINAHL, PsycInfo samt genom manuell sökning. Alla inkluderade artiklar granskades utifrån det av Sophiahemmets Högskolas bestämda bedömningsunderlag gällande kvalitetsgranskning. En integrerad analys användes för att bearbeta resultatet och detta resulterade i huvudkategorier och subkategorier. Resultat Resultaten presenterades i två huvudkategorier som sedan delades upp i fyra underkategorier: nedprioriterad och misstänkliggjord, misstro och skepsis, skuldbeläggande och förakt samt partnerskap och medmänsklighet. Vårdpersonalens attityder gentemot patienterna med SBS verkade utgöra ett hinder för ett professionellt och empatiskt bemötande, något alla patienter upplevt åtminstone en gång. Resultaten var dock inte entydigt negativa då många patienter även upplevt bemötande från vårdpersonal som uppfattades som positivt och professionellt. Slutsats Studiens resultat visade att det finns kunskapsluckor gällande de levda erfarenheter personer med SBS har. Vidare visade resultatet att ytterligare forskning och utbildning krävs för att klarlägga varför hinder föreligger för omvårdnad i relationen mellan patient och sjuksköterska samt vad som kan göras för att förhindra stigmatisering och ytterligare lidande för personer med SBS. / Background Substance use disorder [SUD] is a global and national public health issue. However, there are few testimonies that focus on the experience of people living with SUD in their encounters with health-care personnel. As nearly seven percent of Sweden’s adult population has a SUD, there is a high probability that a nurse, regardless of field of practice, at some point, will have nursing responsibility for a person with a SUD. By highlighting the experience of the persons living with SUD the authors’ hope to contribute to a better understanding of positive attitudes and behaviour from health-care personnel that needs reinforcement but also what can be done to improve approach and nursing care. Aim The aim of this study was to describe how people with substance use disorder experience the attitudes of the staff in the health care system. Method A non-systematic literature review was conducted, based on 17 scientific articles of both qualitative and quantitative study design. The database searches were performed in PubMed, CINAHL and PsycInfo using appropriate keywords. The chosen articles were subjected to a quality assessment using an assessment basis provided by Sophiahemmet University. The content was then analysed and subsequently grouped into main categories and subcategories. Results The findings were divided into two main categories and subsequently into four subcategories: demoted and suspected, distrust and scepticism, blame and contempt, partnership and compassion. The attitudes of health care personnel were perceived as a barrier to professional and compassionate care, which all of the patients had experienced at least once. However, the results were not unequivocally negative as many patients had also experienced encounters with health-care personnel that were perceived as positive and professional. Conclusions The literature review revealed that there are still knowledge gaps in the lived experience perspective of people with SUD. Furthermore, the literature review showed that extended research and education is needed to elucidate why there are barriers for a caring nurse- patient relationship and what can be done to prevent stigmatization and further suffering for people with SUD.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem och i Sverige är våld i nära relation ett stort samhällsproblem. Då sjukvården ofta träffar våldsutsatta kvinnor i det akuta skedet är det av största vikt att de har kunskap om våld i nära relationer och vet hur de ska agera. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av mötet med vårdpersonal efter att ha blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Analysen genomfördes med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem underkategorier. Kategorierna var “Inte tas på allvar” och “Bemötas med respekt”. Konklusion: Kvinnor utsatta för våld i nära relation hade ofta negativa erfarenheter av möten med vårdpersonal. De kände sig ignorerade, skuldbelagda och upplevde att vårdpersonalen inte tog sig tid för dem. Vidare forskning behövs om kvinnor utsatt för våld i nära relationers upplevelser av vårdmötet för att synliggöra bristerna. / Background: Violence against women is a global issue and in Sweden is intimate partner violence a major social problem. Healthcare personnel often meet women exposed to violence in the acute stage, therefore it is important that they have knowledge of intimate partner violence and know how to act. Aim: The aim of this study was to illuminate women's experiences of encounters with health care personnel after being exposed to intimate partner violence. Methods: A literature study based on nine qualitative studies. Database searches were conducted in PubMed, Cinahl and PsycInfo. The analysis was conducted using Fribergs five-step model. Results: The analysis resulted in two categories and five subcategories. The categories were “Not taken seriously” and “Treated with respect”. Conclusion: Women exposed to intimate partner violence often had negative experiences in encounters with healthcare personnel. They felt ignored, burdened with guilt and felt that the healthcare personnel did not take time for them. Further research is needed on the experiences of the encounters with healthcare personnel among women exposed to intimate partner violence to expose the shortcomings.

Bakgrund: I Sverige uppskattas att närmare 38 000 flickor och kvinnor varit utsatta för någon typ av kvinnlig könsstympning. Av dem tros 7000 vara flickor under 18 år. Andelen flickor som befinner sig i riskzonen för könsstympning är oklar. Tidigare forskning visar att flickor i riskzonen är de vars mödrar är könsstympade samt familjens attityd till traditionen. Betydelse för att hamna i riskzon för det beror även på hur länge de bott i Sverige samt integrationen. Barnhälsovårdspersonal har till uppgift att främja hälsa på lika villkor genom att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Samverkan mellan barnavårdscentral och socialtjänst genom utökat hembesöksprogram är ett arbetssätt som bygger på förtroende mellan personal och föräldrar. Ett ökat föräldrastöd och kortare vägar till hjälp hos socialtjänsten. Barnhälsovårdspersonalen som kommer att börja arbeta med ett utökat hembesöksprogram ska kunna känna sig trygga i att de kan möta barnfamiljer med flickor i riskzonen för könsstympning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnhälsovårdspersonalens förhållningssätt i arbetet med flickor i riskzonen för könsstympning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare inom barnhälsovården. Urvalet var strategiskt och intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i temat ojämlikt bemötande och påvisade att personalen inom barnhälsovården bemöter flickor i riskzonen för könsstympning olika. Resultatet visar att det finns olikheter i förhållningssättet med att bemöta flickor i riskzonen för könsstympning och även hur hälsovårdspersonalen inom barnhälsovården hanterar att det finns flickor i riskzonen för könsstympning. Deltagarna hade utvecklat olika strategier eller inga strategier alls för att hantera frågan. Slutsats: Det råder ett ojämlikt bemötande av flickor i riskzonen för könsstympning inom barnhälsovården och det behöver utvecklas en mer jämlik barnhälsovård i socioekonomiskt utsatta områden. En god samverkan innebär hållbarhet både på kort och lång sikt. / Background: In Sweden, it is estimated that nearly 38,000 girls and women have been exposed to some type of female genital mutilation. Of those, 7000 are believed to be girls under 18 years of age. The proportion of girls in risk zone is unclear. Previous research shows that girls at risk are those whose mothers are genital mutilated and how the family´s attitude to the tradition. Significance for ending in a risk zone depends on how long they lived in Sweden as well as integration. Child health care staff have an important role to promote health on equal terms by identifying and initiating early action on problems in children´s health, development and growth environment. The interaction between child health care and social services in expanded home visit programs means a way of providing increased resources. It is a way of working based on trust between personal and parents. Increased parental support and shorter ways to assist in social services. The staff in the child health care who will start this model should be able to feel conscious and confident that they can meet families with girls at risk of genital mutilation. Aim: The aim of the study was to investigate the attitude of the child health care staff in the work of girls at risk of genital mutilation. Method: A qualitative interview study with eight participants in child health care was done. The selection was strategic and the interviews were recorded, transcribed and analyzed by a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the theme unequal treatment and shows that the child health care personnel treats girls at risk of genital mutilation differently. There are differences in the approach of responding to girls at risk of genital mutilation and also how child health care personnel handle there are girls at risk of genital mutilation. The participants had developed different strategies or no strategies at all to handle the issue. Conclusion: The results show different approaches to the work of girls at risk of genital mutilation in child health care and it reinforces the picture of the importance of a more equal child health care in socio-economically vulnerable areas. Good cooperation means sustainability in the short and long term.

In this study the focus is on Batho Pele (a Sotho translation for 'people first'), an initiative to get people that work in the public services to be service orientated and to strive for excellence towards continuous service delivery improvement (SA, 2004a:8). Batho Pele consist of a framework with two primary functions that apply to this study; service delivery to people as the customers (patients in this study) and the possibility to hold individual public servants (health care personnel in this study) accountable for poor service delivery. This, in fact, implies that poor performance lead to poor service delivery; thus, compliance with the Batho Pele principles plays a pivotal role to improve quality health care service delivery. The purpose of the study was to make recommendations to enhance the current compliance with the Batho Pele principles in a Primary Health Care (PHC) context that would positively improve quality care and patient satisfaction. A non–experimental, quantitative, descriptive study was undertaken within the philosophical framework of the Batho Pele principles as well as the Patients‘ Right Charter. All participants completed a structured questionnaire to determine the level of compliance with the Batho Pele principles as experienced by the patients and viewed by the health care personnel in a PHC context. The data collected, was analysed using descriptive statistics. Four PHC clinics were involved, situated at Umzinyathi District Health in the Kwazulu Natal (KZN) Province of South Africa. The study included two patient–population samples, based on convenience; the participants that visited the clinics (n=132) and the participants visited by the researcher at home (n=101). Fifty– six (n=56) health care personnel who voluntary agreed to participate in the study were an all–inclusive sample. The findings revealed that the patients in the study felt more secure to answer the questions on their experiences regarding compliances with the Batho Pele principles at home and this could be an important consideration when conducting patient satisfaction surveys. It was also clear that patients were more dissatisfied than health care personnel in most questions asked regarding their experience on the compliance with the Batho Pele principles in a PHC context. Recommendations were made in the light of what was contained in the study that can serve as a starting point to address identified shortcomings in nursing practice, nursing education and nursing research. / Thesis (M.Cur.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2011.

In this study the focus is on Batho Pele (a Sotho translation for 'people first'), an initiative to get people that work in the public services to be service orientated and to strive for excellence towards continuous service delivery improvement (SA, 2004a:8). Batho Pele consist of a framework with two primary functions that apply to this study; service delivery to people as the customers (patients in this study) and the possibility to hold individual public servants (health care personnel in this study) accountable for poor service delivery. This, in fact, implies that poor performance lead to poor service delivery; thus, compliance with the Batho Pele principles plays a pivotal role to improve quality health care service delivery. The purpose of the study was to make recommendations to enhance the current compliance with the Batho Pele principles in a Primary Health Care (PHC) context that would positively improve quality care and patient satisfaction. A non–experimental, quantitative, descriptive study was undertaken within the philosophical framework of the Batho Pele principles as well as the Patients‘ Right Charter. All participants completed a structured questionnaire to determine the level of compliance with the Batho Pele principles as experienced by the patients and viewed by the health care personnel in a PHC context. The data collected, was analysed using descriptive statistics. Four PHC clinics were involved, situated at Umzinyathi District Health in the Kwazulu Natal (KZN) Province of South Africa. The study included two patient–population samples, based on convenience; the participants that visited the clinics (n=132) and the participants visited by the researcher at home (n=101). Fifty– six (n=56) health care personnel who voluntary agreed to participate in the study were an all–inclusive sample. The findings revealed that the patients in the study felt more secure to answer the questions on their experiences regarding compliances with the Batho Pele principles at home and this could be an important consideration when conducting patient satisfaction surveys. It was also clear that patients were more dissatisfied than health care personnel in most questions asked regarding their experience on the compliance with the Batho Pele principles in a PHC context. Recommendations were made in the light of what was contained in the study that can serve as a starting point to address identified shortcomings in nursing practice, nursing education and nursing research. / Thesis (M.Cur.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2011.