Sammanfattning Bakgrund: Homosexualitet har bevittnats länge genom historien. Patienter med homosexuell läggning kan vårdpersonal och vårdstudenter ha kontakt med i arbetet och i praktiken varje dag. Det förekommer diskriminering mot dessa patienter i svensk sjukvård, vilket strider mot svensk lag. Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som är associerade med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna är etiskt granskade och har även kvalitetsgranskats utifrån en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008). Resultat: Resultatet beskriver faktorer som associeras med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning. Faktorerna påverkar både positivt och negativt på attityderna. Faktorerna identifierades under fem teman: Ålder och kön, Bekantskap, Exponering, Utbildning och kunskap samt Religion, kultur och trosföreställningar. Slutsats: Mer utbildning och information till vårdpersonal och vårdstudenter, för att medvetengöra dessa faktorer som påverkar attityderna och på så sätt undvika att diskriminera dessa patienter.

Spridning av blodöverförda infektioner inom sjukvården beror på bristande följsamhet till befintliga säkerhetsrutiner samt på att vårdpersonalen exponeras för blod via skadad hud, blodstänk i ögon, mun eller näsa samt genom stick- och skärskador. Sjuksköterskans roll som ledare i omvårdnadsarbetet innebär att han/hon ska utarbeta standarder för omvårdnad och en arbetsmiljö som främjar säkerhet och vårdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till säkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet baserades på 13 vetenskapliga artiklar, med antingen kvantitativ eller kvalitativ ansats. Det analyserade materialet bildade två huvudkategorier: individuella faktorer och organisatoriska faktorer. De individuella faktorerna utgjordes av demografiska faktorer, attityder och riskbedömning, medan de organisatoriska faktorerna delades in i kunskap, säkerhetsklimat och arbetshinder. Vårdpersonalen kunde ha god kunskap utan att uppvisa god följsamhet. Träning och utbildning kunde i viss mån öka graden av följsamhet bl.a. beroende på hur ofta träningen utfördes. Ett gott säkerhetsklimat kunde associeras till ökad följsamhet. Säkerhetsklimatet påverkades av ledningens och medarbetarnas prioritering av säkerheten, hur välorganiserad avdelningen var och förekomsten av patienter med blodsmitta. Arbetshinder på arbetsplatsen, t.ex. hög arbetsbelastning, tidsbrist, dålig tillgänglighet av skyddsutrustning och ineffektiv skyddsutrustning, kunde associeras till dålig följsamhet.

Under senare år har den psykiska ohälsan i arbetslivet tilltagit och inom vården är psykisk ohälsa ett vanligt problem. För att främja den psykiska hälsan hos vårdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö eftersträvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvården påverkar den psykiska hälsan hos vårdpersonalen samt hur vårdpersonalen hanterade de krav som de ställdes inför på arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar. Teman som framkom under analysen var ”När kraven blir för stora”, ”Att hantera kraven” och ”Samspelet på vårdavdelningen”. Resultatet visade att stress var vanligt förekommande inom vården och hög arbetsbelastning var den största stressfaktorn. Vårdpersonalen hanterade kraven genom att använda sig av olika strategier, som till exempel positiv omvärdering och planerad problemlösning. Även arbetsplatsens ledning och samarbetet mellan kollegor spelade en stor roll för den psykosociala arbetsmiljön och för vårdpersonalens psykiska hälsa. Den perfekta arbetsplatsen är svår att uppnå i verkligheten men under litteraturstudiens gång har det framkommit faktorer som kan påverka den psykiska hälsan i positiv riktning. Faktorer som kan påverka den psykiska hälsan i positiv riktning är socialt stöd från kollegor och arbetsledning.

Tidigare studier om hjärttransplantation har handlat om den medicinska behandlingen. Därför var syftet med den här litteraturstudien att belysa patienters uppfattning om livskvalitet efter hjärttransplantation samt deras uppfattning om omvårdnadens betydelse i samband med och efter hjärttransplantation. Metoden som användes var innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar av dem var sex kvantitativa, två kvalitativa och två var mixad design. Det framkom i resultatet att en stor del av patienterna blev bättre efter genomförd hjärttransplantation. Efter hjärttransplantationen var det dock vanligt att patienter drabbades av fysiska, psykiska och sociala problem t.ex. fatique, depression och reducerat socialt nätverk relaterade till hjärttransplantationen. I resultatet framkom det även att tiden hade en stor betydelse för patienterna gällande att dessa symtom upptäcktes. Desto snabbare symtomen upptäcktes av vårdpersonalen ju lättare blev de att behandla, vilket ökade patienternas livskvalitet. Resultatet visade att vårdpersonalen har stor betydelse för hjärttransplanterade patienter för att främja deras livskvalitet. Sjuksköterskan bör ge en individuellt anpassad vård och omvårdnad för att stärka hjärttransplanterade patienters livskvalitet.

Forskning har visat en stegrande ökning av HIV, AIDS och cancer i Afrika, söder om Sahara. Den palliativa vården har börjat att utvecklats, men många hinder måste överbryggas innan god vård förväntas kunna ges. Syftet var att belysa den palliativa vården i Afrika söder om Sahara. Litteraturöversikten baserades på nio originalartiklar, varav fyra kvalitativa, fyra kvantitativa och en med mixad design. Dessa hittades genom sökningar i databaserna PubMed, Cinahl och SAMJ. Ett strategiskt urval gjordes för att få fram artiklarna och för analysen användes en manifest innehållsanalys. Fyra huvudkategorier framkom: Organisation - ett potentiellt hinder för palliativ vård, symtomlindring vid palliativ vård i Afrika, omvårdnadshandlingar vid palliativ vård i Afrika, samt information om en livsbegränsad sjukdom. Resursbrister framkom inom vårdorganisationen i Afrika söder om Sahara, vilket innebar att många sjuka inte fått adekvat vård. Otillräckliga kunskaper bland vårdpersonalen gjorde att det brast i symtomlindring, omvårdnad och information till patienterna. Många delar av den palliativa vården i Afrika var vid en jämförelse likställt med Sverige. Dock fanns brister inom vårdorganisationen i Afrika såsom smärtlindring, ekonomiska aspekter och information som behövde förbättras. För att motverka dessa brister krävs politiska resursförändringar och utbildning av vårdpersonalen.

Bakgrund: 40 % av allmänheten har upplevt ett dåligt bemötande av sjukvården i Sverige. I Europa har 46 % av homo-eller bisexuella upplevt sig diskriminerade på grund av sin sexuella läggning. Enligt FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna har alla rätt till en jämlik vård. Syfte: Att beskriva hur HBT-personer upplever sig bli bemötta av vårdpersonal i kontakt med sjukvården. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning om hur HBT-personer upplevde sjukvården. Friberg (2012b) användes som inspiration under den beskrivande analysprocessen. Resultat: Tre teman, Upplevelsen av en begränsande vård, Upplevelsen av ett kränkande bemötande och Upplevelsen av den goda vården, arbetades fram som berör hur HBT-personer upplevde bemötandet i vården. Det framkom att många upplevde heteronormativa begränsningar och ett bemötande som ledde till att en del undvek att söka kontakt med vården. Det framkom även att vissa erfarit ett gott bemötande som upplevdes inkluderande vilket skapade en god vårdrelation. Slutsats: HBT-personer upplever heteronormativitet som en begränsning i vården och identifierar okunskap hos vårdpersonalen de möter. Resultaten visar på en stor okunskap och omedvetenhet hos vårdpersonalen om deras heteronormativa värderingar. Därav ses ett behov av att medvetandegöra vårdpersonal om heteronormativa värderingar och bemötandets betydelse i mötet med HBT-personer.

Bakgrund: Begreppet hemlöshet innefattar flera situationer. Det är svårt att veta hur många hemlösa personer som befinner sig i Sverige då hemlöshet även innefattar de som lever utan uppehållstillstånd, papperslösa och asylsökande. Hemlösa personer löper en högre risk av att drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa och dåliga erfarenheter av vården kombinerat med en begränsad ekonomi och oklarheter vart i vården de ska vända sig kan göra att hemlösa inte uppsöker vården. Sedan 2013 har både asylsökande och papperslösa rätt till vård som inte kan anstå och enligt hälso-sjukvårds lagen ska vården ges med respekt på lika villkor. Trots detta sker det att papperlösa och asylsökande nekas vård. Syfte: Att beskriva sjukvårdspersonals upplevelse av att vårda patienter som lever i hemlöshet. Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar som valdes ut från databasen Cinahl Complete, Swepub, Pubmed, PsycINFO och Academic Search Complete. Åtta var av kvalitativ karaktär och en använde kvantitativ metod. Dessa analyserades och sammanställdes till tre huvudkategorier och fem underkategorier. Resultat: Litteraturöversikten innefattar följande kategorier: Vårdpersonalens känslor inför hemlösa patienter, Utmaningar av att vårda hemlösa patienter, Hinder i vårdandet, Hinder vid kommunikation och dokumentation, Hinder och utmaningar inför hantering av komplexa vårdbehov, Förhållningsätt i mötet med hemlösa patienter, Ett öppet sinne och en vilja att vårda och Att skapa en vårdrelation med hemlösa patienter. Resultatet visar att vårdpersonalen kan ha både positiva och negativa känslor inför den hemlösa patienten och att det uppkommer hinder i vården av hemlösa. Vårdpersonalen förhållningsätt i vården av hemlösa och skapandet av en vårdrelation kan vara svårt men anses viktigt.  Diskussion: Här diskuteras delar av alla kategorier ifrån resultatet i relation till forskning och Katie Erikssons teori om att ansa, leka och lära och konsensusbegreppet vårdande.

Mäns våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt samhällsproblem och en vardagsverklighet för många kvinnor. En del våldsutsatta kvinnor blir placerade på skyddade boenden för att få skydd, stöd och hjälp. Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka föreställningar hos personal på skyddat boende gällande placerade våldsutsatta kvinnor.  Frågeställningar som ställts är: Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas bakgrund och situation? Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig på boendet? Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter kvinnorna? Sex semistrukturerade intervjuer med personal på ett skyddat boende har utförts. Resultatet visar att det inte går att beskriva våldsutsatta kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade kvinnorna har en utländsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nätverk samt att dessa kvinnor är mindre integrerade i samhället vilket medför fler problem. Det framkommer även att de placerade kvinnorna har ett behov att få hjälp med krisbearbetning samt med praktisk hjälp. Resultatet visar även att det är väldigt olika hur bemötandet från olika aktörer ser ut gentemot kvinnorna och att det är av stor vikt hur kunskaperna om våldet och kvinnornas situation ser ut samt hur det personliga engagemanget ser ut hos dessa då det påverkar vilket stöd kvinnorna kommer att få. Resultatet belyser jag med hjälp av Cullbergs kristeori då det framkommer i empirin att många kvinnor som kommer till det skyddade boendet befinner sig i kris och att det är av stor vikt att olika aktörer har kunskap om detta och vilka symptom som kan yttra sig. Krisbearbetning med kvinnorna är även en viktig del av arbetet på det skyddade boendet. Det framkommer även i litteraturen att professionella aktörer som möter våldsutsatta kvinnor behöver ha ett reflekterande över det egna förhållningssättet gentemot kvinnorna, deras situation och sitt eget arbete för att kunna bemöta kvinnorna på ett professionellt sätt. Därför har Ulla Holms perspektiv på det professionella förhållningssättet använts för att analysera resultatet. Jag har sedan använt den tidigare forskningen och jämfört denna med mitt resultat.

Självmedkänsla ett relativt nytt begrepp och anses vara en viktig faktor för psykisk hälsa och för ett hälsosamt beteende och kan tänkas utgöra ett skydd mot empatitrötthet och utbrändhet. Människor i vård- och omsorgsyrken anses utsatta och man talar mycket om vikten att vårda sig själv. Självmedkänsla är en förmåga man kan ”öva upp” vilket gör det ytterligare intressant. Syftet med denna studie var att undersöka självmedkänsla hos vårdpersonal inom psykiatrisk öppenvård och att få mer kunskap om hur behandlare hanterar misslyckanden och svårigheter. Studien har haft både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. En enkät (42 svarande) baserad på en översättning av Self-compassion Scale, som mäter självmedkänsla och tre intervjuer har bearbetats. I resultatet framkommer att det med avseende på självmedkänsla var fördelaktigt att vara man, äldre, att ha antigen kort eller lång erfarenhet i yrket eller att ha steg ett-utbildning. Det framkom i den kvalitativa analysen en rad copingstrategier som individer använder sig av för att hantera misslyckande. Dessa sorterades in under följande teman: att hämta kraft från andra, att hämta kraft inifrån, att ta hand om sig samt att luta sig mot sina livserfarenheter. Självmedkänsla är inte ett självgående lokomotiv utan behöver bränsle, från andra, inifrån individen själv och från livserfarenheterna.

Bakgrund: Politiker och forskare har börjat uppmärksamma övergrepp mot äldre på äldreboende som ett globalt problem. Studier visar att övergrepp sker internationellt som nationellt. Syfte: Denna studie syftar till att uppmärksamma övergrepp av vårdpersonal mot äldre på äldreboende, att ta reda på om det finns några faktorer som bidrar till dessa övergrepp, samt att ta reda på hur detta problem kan hanteras och helst undvikas. Metod: Två fokusgrupper deltog i studien, där ena gruppen bestod av fem undersköterskor och den andra av fem vårdbiträden. Ett snöbollsurval användes för att finna de relevanta personerna. En halvstrukturerad intervjuguide användes i intervjuerna. Resultat: Nästan alla deltagare hade sett kollegor ta till övergrepp mot äldre på äldreboendet, några specifika faktorer som verkade mer bidragande till övergreppen än andra, var framför allt stress, tidsbrist samt dåligt tålamod. Vårdpersonalen ansåg att utbildningar, extra personal och att anpassa sig efter kundens önskemål var åtgärder som skulle minska övergreppen på äldreboendet. Fler och bredare studier behövs för den här typen av ämne. Att lära sig mer om faktorerna som bidrar till övergreppen, kan ett förebyggande arbete påbörjas och en minskning av övergreppen ske. / Background: Politicians and researchers have become to pay more attention to abuse against elderly in retirement home and it has become a global problem. Aim: Therefore was the aim of this study to investigate abuse against elderly by staff in retirement home and it was also to investigate if there were any possible risk factors which contributes the abuse and how to deal with it. Method: Focus group interviews was used, one group consisted of five nurses and the other by five nursing assistants. A snowball selection was used to find the relevant selection. Results: The results showed that almost all participants had witnessed abuse against elderly. It appeared that some risk factors may be more contributory to abuse than others, including stress, lack of time and poor patient. Education, more staff and adaptation to the elderly requirements would reduce the abuse. More and wider studies are relevant and needed for this type of topic. By learning more about the factors that contributes the abuse, it might reduce or learns how to work preventive against this problem.