<p>Att leva med långvarig smärta är påfrestande och innebär ofta ett stort personligt lidande för den drabbade. Smärtan är subjektiv och multidimensionell, vilket gör den svår att förstå och hantera. </p><p>En av förutsättningarna för en effektiv smärthantering är att </p><p>vårdpersonalen inte har några fördomar eller förutfattade meningar, </p><p>som färgar omvårdnadshandlingarna negativt. Syftet med </p><p>litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals attityder</p><p>till patienten med långvarig smärta i rörelseapparaten samt </p><p>smärtpatientens upplevelser av omvårdnaden. Resultet baseras på </p><p>11 vetenskapliga artiklar, och presenteras i fem teman: </p><p>kommunikation, bekräftelse av smärtupplevelsen, förväntningar på </p><p>smärta och smärthantering, kunskap och teamarbetet runt </p><p>smärtpatienten. Resultatet visar att patienter ofta känner sig osedda</p><p>och misstrodda, medan vårdpersonalen upplever en stor frustration</p><p>i vårdsituationen. Utbildning påverkar attityder, tro och </p><p>förväntningar på smärta och smärthantering. Kunskap om smärta</p><p>och dess olika dimensioner anses vara en förutsättning för en </p><p>effektiv smärthantering. Ytterligare forskning krävs för att klargöra </p><p>vilka möjligheter det finns för vårdpersonal att få ökad kunskap </p><p>samt hur kunskapen kan implementeras i det dagliga omvårdnads-</p><p>arbetet. Utöver detta kan forskning av sjuksköterskans attityder </p><p>som är direkt relaterade till patientens upplevelser av omvårdnad </p><p>vara värdefull.</p>

Att leva med långvarig smärta är påfrestande och innebär ofta ett stort personligt lidande för den drabbade. Smärtan är subjektiv och multidimensionell, vilket gör den svår att förstå och hantera. En av förutsättningarna för en effektiv smärthantering är att vårdpersonalen inte har några fördomar eller förutfattade meningar, som färgar omvårdnadshandlingarna negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals attityder till patienten med långvarig smärta i rörelseapparaten samt smärtpatientens upplevelser av omvårdnaden. Resultet baseras på 11 vetenskapliga artiklar, och presenteras i fem teman: kommunikation, bekräftelse av smärtupplevelsen, förväntningar på smärta och smärthantering, kunskap och teamarbetet runt smärtpatienten. Resultatet visar att patienter ofta känner sig osedda och misstrodda, medan vårdpersonalen upplever en stor frustration i vårdsituationen. Utbildning påverkar attityder, tro och förväntningar på smärta och smärthantering. Kunskap om smärta och dess olika dimensioner anses vara en förutsättning för en effektiv smärthantering. Ytterligare forskning krävs för att klargöra vilka möjligheter det finns för vårdpersonal att få ökad kunskap samt hur kunskapen kan implementeras i det dagliga omvårdnads- arbetet. Utöver detta kan forskning av sjuksköterskans attityder som är direkt relaterade till patientens upplevelser av omvårdnad vara värdefull.

<p>Studien syftar till att undersöka hur vårdpersonalen på en vårdavdelning beskriver transsexuella patienter och mötet med dessa. Sammantaget har tolv personer från olika yrkesgrupper på Hand- och Plastikkirurgiska avdelningen (HPK) på Universitetssjukhuset i Linköping intervjuats. På HPK utförs könsbytesoperationer, och inom psykiatrin på samma sjukhus görs utredningar, som ligger till grund för könsbytet. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys. Utifrån informanternas beskrivningar framkom en mångfacetterad bild av transsexuella patienter, som i vissa stycken visade sig vara både paradoxal och komplex. Resultaten har tolkats som att de transsexuella patienterna utmanar vårdpersonalens syn på patienter utifrån det faktum att de både är annorlunda än andra patienter, och inte. Det finns en tvekan i att beskriva dem som sjuka, men samtidigt upplevs dessa patienter vara i stort behov av vård. Vidare beskrivs det specifika för patientgruppen i termer av att dessa patienter är pålästa och fokuserade. Dessutom uppfattas det inte sällan av vårdpersonalen som mycket speciellt och positivt att vara med i en process som ofta innebär en mycket stor livsomställning för patienten. Mötet mellan den transsexuella patienten och vårdpersonalen beskrivs också på en övergripande diskursiv nivå. Resultaten kan användas för att öka förståelsen för och begripliggöra mötet mellan de transsexuella patienterna och sjukvården.</p>

Studien syftar till att undersöka hur vårdpersonalen på en vårdavdelning beskriver transsexuella patienter och mötet med dessa. Sammantaget har tolv personer från olika yrkesgrupper på Hand- och Plastikkirurgiska avdelningen (HPK) på Universitetssjukhuset i Linköping intervjuats. På HPK utförs könsbytesoperationer, och inom psykiatrin på samma sjukhus görs utredningar, som ligger till grund för könsbytet. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys. Utifrån informanternas beskrivningar framkom en mångfacetterad bild av transsexuella patienter, som i vissa stycken visade sig vara både paradoxal och komplex. Resultaten har tolkats som att de transsexuella patienterna utmanar vårdpersonalens syn på patienter utifrån det faktum att de både är annorlunda än andra patienter, och inte. Det finns en tvekan i att beskriva dem som sjuka, men samtidigt upplevs dessa patienter vara i stort behov av vård. Vidare beskrivs det specifika för patientgruppen i termer av att dessa patienter är pålästa och fokuserade. Dessutom uppfattas det inte sällan av vårdpersonalen som mycket speciellt och positivt att vara med i en process som ofta innebär en mycket stor livsomställning för patienten. Mötet mellan den transsexuella patienten och vårdpersonalen beskrivs också på en övergripande diskursiv nivå. Resultaten kan användas för att öka förståelsen för och begripliggöra mötet mellan de transsexuella patienterna och sjukvården.

Bakgrund och problemformulering: Att ge palliativ vård eller vård vid livets slut är en stor och viktig utmaning för all berörd vårdpersonal. Denna vårdform skiljer sig från annan vård där avsikten är att bota. Fokus ligger istället på att lindra lidande och stödja närstående. Palliativ vård har ett större helhetsperspektiv och innefattar fler olika aktörer. Som ett steg i att förbättra den palliativa vården i södra Älvsborg har ett vårdprogram för palliativ vård i livets slut införts. Syfte: Syftet är att studera vårdpersonals upplevelser av palliativ vård i en hemsjukvårdskontext efter implementering av ett vårdprogram. Metod: En intervjustudie har genomförts med vårdpersonal inom hemsjukvård och hemtjänst i en kommundel i Borås. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet strukturerades i tre olika teman: patientvård, personal och organisation och närståendestöd. Palliativ vård ska vara stödjande och tillgänglig för alla i behov av den. Personal ger god omvårdnad anpassad till det tillstånd patienten befinner sig i. Patienten har rätt att själv bestämma över sin vård, rätt att välja smärtlindring och om de vill bo kvar hemma eller vara på sjukhus. I de fall de inte kan medverka själva kan närstående vara deras språkrör. Det palliativa teamet upplevs som en mycket viktig resurs. Det Palliativa vårdprogrammet upplevdes som något positivt och användbart men är inte integrerat i vårdpersonalens arbetsrutiner. De efterfrågar fler skriftliga rutiner och utbildning inom området. Resultatet visar på att det blivit vanligare med uppföljning och samtal inom den palliativa vården. Förändringar har också skett i synen på att ingen ska behöva dö i ensamhet. Diskussion: Handledningens betydelse i den palliativa vården diskuteras och det glapp som syns mellan en önskan att ge god palliativ vård och möjligheten att bedriva den. Om vårdprogrammet haft betydelse för förändringar av vårdpersonals upplevelser av palliativ vård är svårt att säkert veta. Det finns behov av fler studier inom palliativ vård i en hemsjukvårdskontext för att möta det växande behovet. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Den moderna informationsteknologin och ett alltmer multifunktionellt Internet bjuder på nya men framförallt lättare sätt att utföra sina vardagsangelägenheter. Många myndigheter följer med i ”informations- och kommunikationsrevolutionen” och erbjuder sina användare e-tjänster. Så även hälso- och sjukvården. De senaste åren har varit framgångsrik med framtagning av olika hälsotjänster för medborgarna online. Detta har visat sig vara omtyckt bland patienter men mindre uppskattad bland vårdpersonal. Speciellt är det läkarna som oroas av bland annat missförstånd av texter och därigenom ökad belastning med frågor till vårdenheter. Uppsala län införde tjänsten först i landet och då uppkom olika klagomål från läkarnas sida. Skåne län var andra län som införde tjänsten i mars 2014. Eftersom de flesta synpunkter handlade om läkarna i regionerna runt Uppsala län undersöks i denna studie vårdpersonals syn i Skåne län. Syftet med studien är att undersöka vårdpersonals inställning och kunskap ett år efter att patienten fått tillgång till sin journal via Internet. För att undersöka detta utfördes en kvantitativ studie med strukturerade enkäter och intervjuer bland olika vårdcentraler i Malmö stad. Resultatet av dataanalysen är att vårdpersonal är oroliga, främst för att det skall uppkomma missförstånd som orsakar onödig oro hos patienterna, men också för att vården skall bli mer belastad med oroliga patienters frågor. De tycker inte att journalen på nätet är en patientsäker tjänst även om resultatet visar att det finns bara någon som har kommit till lindrig skada vid läsning av journal på nätet. Slutsatsen är att vårdpersonal är oroliga och kritiska till tjänsten. Det som kom fram skiljer sig inte från tidigare undersökningar.

Bakgrund Sverige är idag ett mångkulturellt land där 19 % av befolkningen är utrikesfödda. Detta innebär att sjuksköterskor och vårdpersonal möter allt fler patienter med annan kulturell bakgrund med andra uppfattningar om hälsa, sjukdom och död. Detta ställer nya krav och utmaningar för vårdpersonal.   Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors och annan vårdpersonals erfarenheter av transkulturella möten i palliativ vård.   Metod Detta arbete genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar som hade både kvalitativa och kvantitativa inslag. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO, och kvalitetsgranskades och analyserades genom integrerad analysmetod.   Resultat Resultatet visade att det finns kunskapsbrister och brist på kulturell förståelse hos vårdpersonalen, kommunikationsbrister mellan vårdpersonal och patienter och att patienter behöver mer traditionsstöd. Att ha kunskaper om och förståelse för olika sedvänjor är viktiga faktorer som kan göra att vårdpersonalen blir ett traditionsstöd för patienter.   Slutsats En bra kommunikationsförmåga är en grundläggande del i att ge en likvärdig och transkulturell omvårdnad. Till detta krävs en kulturell kompetens hos vårdpersonalen. Det finns brister i kommunikation, kunskaper och i att stödja traditioner, därför behövs mer forskning i ämnet, främst i form av kvalitativa studier som undersöker sjuksköterskors och vårdpersonals erfarenheter av transkulturell palliativ vård. Detta kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskor och vårdpersonal för svårigheter som uppstår i transkulturella möten i vården.

Bakgrund: Många äldre personer drabbas av olika former av demenssjukdomar. Om personerna inte drabbas av annan dödlig sjukdom kommer demenssjukdomen i sig slutligen leda till döden. Palliativ vård är ofta förknippat med cancer- och hjärt- och kärlsjukdomar men allt mer börjar den palliativa vården introduceras även för patienter med demenssjukdom. Då demens ofta leder till kommunikationssvårigheter uppstår det problem i att ge en god personcentrerad vård i livets slutskede. Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonals erfarenheter i det palliativa vårdandet av patienter med demenssjukdom inom äldreomsorgen. Metod: En litteraturöversikt har genomförts utifrån sökningar på databaserna CINAHL complete, Pubmed och Ageline. De utvalda artiklarna bestod av åtta kvalitativa studier och två tvärsnittsstudier. Analysen genomfördes utifrån Fribergs analysmetod. Resultat: I resultatet beskrivs Tillämpning av palliativ vård för patienter med demenssjukdom, vårdpersonalens upplevelse av symtomlindring, vikten av god kommunikation och hinder och möjligheter för god palliativ vård. Det framkom att det kunde upplevas svårare att bedöma när en patient med demenssjukdom är i behov av palliativ vård än vid andra sjukdomstillstånd. Detta resulterade även i att vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal var av stor betydelse för igenkänning av symtom. Vårdpersonal upplevde att det fanns brister i det emotionella stödet efter att ha vårdat en patient med demenssjukdom palliativt. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras metodens fördelar och nackdelar, valet av artiklar och varför vissa begränsningar har utförts. I resultatdiskussionen diskuteras det framkomna resultatet i relation till den teoretiska utgångspunkten De 6 s:n. Kopplingar till personcentrerad vård belyses i resultatdiskussionen. / Background: A great amount of elderly people suffer from different forms of dementia and unless these individuals suffer from another terminal disease the dementia will by its nature lead to death of the patient. Palliative care is often associated with cancer and cardiovascular diseases, however the palliative care is beginning to see the introduction of treatment for people with dementia. Aim: The aim was to highlight nursing staffs' experiences of patients suffering from dementia within gerontological care in end of life. Method: A literature review has been done based on search results from databases CINAHL complete, Pubmed and Ageline. The selected articles consisted of eight qualitative studies and two cross-sectional studies. The authors have based the analysis on Friberg's method of analysis.   Results: In the result describes Introduction of palliative care for the people suffering from dementia, nursing staffs´experience of symptom relief, the importance of good communication as well as hindrance and possibilities for good palliative care. It was discovered that it can be perceived as harder to judge when a patient suffering from dementia is in need of palliative care compared to patients with other medical conditions. This also resulted in the caring relationship between patient and nursing staff is of high importance for the recognition of symptoms. Nursing staff perceived there were flaws in the emotional support after having nursed a patient with dementia. Discussion: In the method discussion pros and cons regarding the chosen method is discussed, as well as the choice of articles and why some restrictions have been made. In the result discussion the result in relation to the theoretical entry points 6 S:s  is discussed. Correlations to person-centered care is discussed through the discussion of the result.

Bakgrund: Diabetes drabbar allt fler människor och utgör ett hot mot folkhälsan. Följdsjukdomar som fotkomplikationer är vanliga. Fotsår resulterar i sänkt livskvalitet för personen som drabbas och ger ökade samhällskostnader. Regelbunden fotundersökning förebygger fotsår och utgör en rekommenderad intervention. Trots existerande riktlinjer är det skillnader i genomförandet av fotundersökningen vilket skapar ojämlik vård. I ett projekt har ett formulär baserat på riktlinjerna för fotundersökning utarbetats med syfte att underlätta och säkerställa en årlig fotundersökning med grund i evidens. Syfte: Att utvärdera vårdpersonals erfarenheter av att arbeta enligt ett formulär för strukturerad fotundersökning hos patienter med diabetes. Metod: Kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman. Studien är en del av ett projekt ” Optimerat omhändertagande av personer med diabetes och fotkomplikation” med Västra Götalandsregionen som forskningshuvudman. Semistrukturerade intervjuer genomför dessom fokusgruppintervjuer samt som enskilda intervjuer. Totalt inkluderades åtta informanter av olika yrkestillhörighet vilka intervjuades angående sina erfarenheter av formuläret i kliniskpraxis. Resultat: Formuläret underlättade arbetet vid fotundersökningen genom ökad tydlighet, struktur och överblick. Formuläret kunde bidra till att likrikta fotundersökningen eftersom skillnader i arbetssätt synliggjordes. Vid fotsår upplevdes riskkategorierna som motsägelsefulla. Osäkerhet framkom angående definitioner av exempelvis förhårdnader och svårläkta sår. Förhoppningarna var att ett införande i digitalt journalsystem skulle underlätta dokumentationen och synliggöra fotundersökningen, med ökad tillgänglighet för alla berörda. Slutsats: Formuläret fungerar väl som stöd och beslutsunderlag i det preventiva arbetet med fotundersökningen och kan komma att bidra till likriktning av fotundersökningen enligt gällanderiktlinjer och därmed bidra till en säkrare och mer jämlik vård. / Background: Diabetes is a growing threat to public health. Secondary diseases like footcomplications are common. Foot ulcers affect individual’s quality of life and are a great cost to society. Regular foot examination prevents foot ulcers and is a recommended intervention. Despite existing guidelines there are differences in the execution of the foot exam which causes care inequality. A structured foot exam form based on the guidelines was developed in a project. The aim was to facilitate the foot exam and contribute to a uniform execution. Aim: To assess health care workers experiences of working with a structured foot exam form for patients with diabetes Method: Qualitative content analysis based on Graneheim and Lundman. The study is part of a larger project entitled “Optimized care of persons with diabetes and foot complications” with Västra Götalands region as responsible authority. Semi structured interviews were held in a focus group and individually with eight informants of different professions who were interviewed regarding their experiences of working with the form in clinical practice. Results: Experiences of working with the form were that it simplified the foot exam by giving itan overview and clear structure. Using the form made apparent differences in work routines between individuals. It was believed that by implementing the form routinely that it would contribute to a more uniform execution. When the patient had foot ulcers the risk categories were perceived as contradictory. There was an uncertainty about the definition of for example chronic ulcers and callosities. The hope was that the future digital format would simplify documentation and elucidate the foot exam as well as contribute to accessibility for all concerned. Conclusion: The foot exam form works well as a support during the preventative foot exam, gives a basis for decision making and could contribute to a uniform, safer foot exam with more care equality that is consistent with the current guidelines.

Bakgrund: Vård i livets slut innebär en ofta svår och komplex vårdsituation med många faktorer som skall tas hänsyn till för att främja livskvalitet och en värdig död. I en globaliserad värld med ökad migration och mångkulturalism sker transkulturella möten i vården allt oftare. Detta betyder att vårdpersonal kommer möta människor från andra kulturella bakgrunder med skilda tankar om vad hälsa och sjukdom innebär. Detta ställer särskilda krav på sjuksköterskors kulturkompetens, då det ingår i det professionella ansvaret att tillgodose vård i livets slut som är personcentrerad. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av transkulturella möten vid vård i livets slut. Metod: Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inom ämnet samlades in från databaserna CINAHL Complete och PubMed, för att sedan sammanställas i en litteraturöversikt. Resultat: Fyra huvudteman och fyra subteman identifierades totalt. “Kulturell kunskap och kompetens hos vårdpersonal” innehöll två subteman: “Osäkerhet och bristande kunskap” och “Strategier och förhållningssätt”. “Kulturens betydelse vid vård i livets slut” samt “Vårdpersonals kommunikation med patienter och deras anhöriga” var enskilda huvudteman. Slutligen var det fjärde huvudtemat “Familjen- och anhörigas centrala roll”, som innehöll två subteman: “Samverkan med familj och anhöriga” och “Stöd från familj och anhöriga”. Sammanfattning: Transkulturella möten vid vård i livets slut kan innebära en utmanande vårdsituation för vårdpersonal. Hänsyn till kulturella faktorer är emellertid viktig för att bevara värdigheten för patienter som befinner sig i livets slut. Litteraturöversikten belyser ett behov av utbildning för att stärka vårdpersonals kulturkompetens samt ett behov av förbättrade verktyg som kan stödja kommunikation vid förekomst av språkbarriärer. / Background: Care at the end of life can often mean a difficult and complex care situation with many factors that must be considered to promote quality of life and a dignified death. In a globalized world with increased migration and multiculturalism, transcultural encounters in a care context will occur more often. This means that health personnel will meet people from other cultural backgrounds with different ideas about what health and illness are. This places special demands on nurses' cultural competence, as it is part of the professional responsibility to provide end-of-life care that is person-centred and culturally adapted. Aim: The aim was to describe health personnel’s experiences of transcultural encounters during care at the end of life. Method: Ten qualitative scientific articles in the subject were collected from the databases CINAHL Complete and PubMed, and then compiled in a literature review. Results: Four main themes and four sub-themes were identified. "Cultural knowledge and competence of health personnel" contained two sub-themes: "Uncertainty and lack of knowledge" and "Strategies and approaches". "The importance of culture in care at the end of life" and "Health personnel’s communication with patients and their relatives" were individual main themes. Finally, the fourth main theme was "The central role of family and relatives", which contained two sub-themes: "Cooperation with family and relatives" and "Support from family and relatives". Summary: Transcultural encounters in care at the end of life can be challenging for health personnel. Cultural consideration is however important to preserve dignity of patients at the end of life. This literature review highlights a need for education to strengthen health personnel's cultural competence as well as a need for improved tools for communication in the presence of language barriers.