<p>Denna uppsats har skrivits inom ramen för projektet ”Att hävda ett revir” i vilket några forskare söker finna gemensamma drag mellan tre ämnesföreningars arbete, knutna till det svenska skolväsendet. Svensklärarföreningen är en av dem.</p><p>Uppsatsen har studerat Modersmålslärarnas förenings/Svensklärarföreningens (MLF/SLF) argumentation i föreningens skrifter under åren 1960 till 2000. Syftet med undersökningen har varit att studera föreningens interna diskussion om svenskämnet för att se om argumentationen främst handlat om att hävda svenskämnets revir eller att förändra det. Intressant har varit att se om föreningens arbete förändrats i en förändrad kontext och i kontakten med andra aktörer på fältet svenskt skolväsende. Viktiga parametrar som varit föremål för förändring under dessa läroplansrevisioner har varit timmar till ämnenas förfogande, i ämnena ingående moment, påtalad samverkan mellan ämnen och ämnesuppfattning. Argumentationsanalysen har utgått ifrån Donald Broadys tolkning av Bourdieus fältbegrepp och ifrån Edmund Knutas tolkning av Basil Bernsteins begrepp klassifikation och inramning.</p><p>Undersökningen visar att föreningen tidvis upplever att svenskämnet i styrdokumenten tilldelas en svag klassifikation och man uttalar oro för att detta ska leda till att ämnet upplevs som vagt. Diskussionen om vilka moment som ska ingå i svenskämnet är levande under undersökningsperioden. Vid dessa tillfällen hävdar föreningen svenskämnets revir, uttalar en stark inramning av vad som, enligt dem, egentligen är svenskämnet. Argumentationen har också haft som syfte att mobilisera medlemmarna till ett utvidgande av svenskämnets revir. Svenskämnet får under undersökningsperioden fler timmar till förfogande. Under undersökningsperioden utvidgas också den grupp ur vilka man rekryterar medlemmar och den grupp som man i föreningen räknar till svensklärare. Föreningen utvecklar alltså sin bild av svenskläraren till att omfatta alla dem som undervisar i svenskämnet i hela skolan, inte bara på det teoretiska gymnasiet. Under undersökningsperioden pågår en diskussion om vilken ämnesuppfattning som ska styra svenskämnet, den föreningstraditionella synen på svenska som ett bildningsämne, eller synen på svenskämnet som ett färdighetsämne, ett kommunikationsämne eller som ett relativt ämne inriktat på individens behov. Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att betonandet av svenskämnets traditionella moment kvarstår i argumentationen under hela perioden men att bilden av svenskämnet ändå utvecklas.</p>

<p>Från det att Rosengård byggdes och fram tills idag har reportagen i massmedia främst haft en negativ prägel. Antingen har de behandlat problematiken i området eller de förebyggande insatserna mot problemen. Eftersom massmedias bild av området främst varit och ännu är negativ blev jag intresserad av att undersöka om även Malmö stad främst sänder ut en negativ bild av området. Uppsatsen fokuserar därför på att undersöka vilka åsikter Malmö stad sänder ut om Rosengård i tidskriften Vårt Malmö. Analysen har jag delat upp i sex olika avsnitt; Ekonomi, Brottslighet, Området Rosengård, Förskola och hemtjänst, Unga och skolomsorg samt Förebyggande verksamhet. Resultatet visar på att även i Vårt Malmös fall är artiklarna till stora delar negativa i den bemärkelsen att de främst behandlar antingen problematiken i Rosengård eller de förebyggande insatserna mot problemen.</p>

<p>Abstract</p><p>Title: The Red Cross paper – sender strategies used to create interest and will to sacrifice. (Röda Korsets Tidning – Sändarstrategier för att väcka intresse och offervillighet)</p><p>Number of pages: 56 (86 including enclosures)</p><p>Author: Katarina Lif Pikas</p><p>Tutor: Göran Svensson</p><p>Course: Media and Communication studies D</p><p>Period: Spring 2006</p><p>University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University</p><p>Purpose/Aim: The main purpose of the essay is to examine how the writers of the Red Cross paper try to establish a relationship to the reader. That is, what strategies language wise does the writers use to create a sense of closeness or distance, and secondly, to see if the strategies change over time A second purpose is to make a brief overview presentation over the form and the content of the paper during it’s time of existence. In content I include the function and the topics that the paper consists of.</p><p>Material/Method: For my main purpose I examined 15 articles from five different years, three articles per year. The years I chose, were spread evenly over the years between when the paper was first published until present time. Those years were 1909, 1929, 1954, 1979 and 2004. I purposely avoided the years during or close to any of the world wars. For my second purpose I looked at all the articles in the papers from the years above. To be able to see what strategies the writers used I applied Ledin and Hellspong’s theory about interpersonal structure. I also used Ledin and Hellspongs model for examining the textual form, function and content.</p><p>Main results: This study has shown that the senders during the early years appear to somewhat distance themselves to the readers, part of this can depend on the conventions of communication of the time. Over the years the senders seem to try to establish a more personal relationship to the readers. Today the regular approach is to address the reader directly by using you, as in first person singular. Social strategies are used to lessen the effects of exhortations. The content of the paper has shifted from articles about war related care of the sick to the needs of people in other types of catastrophes, and to the needs of people in Sweden that suffer from involuntarily loneliness.</p><p>Keywords: Röda Korset, Röda Korsets tidning, Vårt Röda Kors</p>

Från det att Rosengård byggdes och fram tills idag har reportagen i massmedia främst haft en negativ prägel. Antingen har de behandlat problematiken i området eller de förebyggande insatserna mot problemen. Eftersom massmedias bild av området främst varit och ännu är negativ blev jag intresserad av att undersöka om även Malmö stad främst sänder ut en negativ bild av området. Uppsatsen fokuserar därför på att undersöka vilka åsikter Malmö stad sänder ut om Rosengård i tidskriften Vårt Malmö. Analysen har jag delat upp i sex olika avsnitt; Ekonomi, Brottslighet, Området Rosengård, Förskola och hemtjänst, Unga och skolomsorg samt Förebyggande verksamhet. Resultatet visar på att även i Vårt Malmös fall är artiklarna till stora delar negativa i den bemärkelsen att de främst behandlar antingen problematiken i Rosengård eller de förebyggande insatserna mot problemen.

Abstract Title: The Red Cross paper – sender strategies used to create interest and will to sacrifice. (Röda Korsets Tidning – Sändarstrategier för att väcka intresse och offervillighet) Number of pages: 56 (86 including enclosures) Author: Katarina Lif Pikas Tutor: Göran Svensson Course: Media and Communication studies D Period: Spring 2006 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose/Aim: The main purpose of the essay is to examine how the writers of the Red Cross paper try to establish a relationship to the reader. That is, what strategies language wise does the writers use to create a sense of closeness or distance, and secondly, to see if the strategies change over time A second purpose is to make a brief overview presentation over the form and the content of the paper during it’s time of existence. In content I include the function and the topics that the paper consists of. Material/Method: For my main purpose I examined 15 articles from five different years, three articles per year. The years I chose, were spread evenly over the years between when the paper was first published until present time. Those years were 1909, 1929, 1954, 1979 and 2004. I purposely avoided the years during or close to any of the world wars. For my second purpose I looked at all the articles in the papers from the years above. To be able to see what strategies the writers used I applied Ledin and Hellspong’s theory about interpersonal structure. I also used Ledin and Hellspongs model for examining the textual form, function and content. Main results: This study has shown that the senders during the early years appear to somewhat distance themselves to the readers, part of this can depend on the conventions of communication of the time. Over the years the senders seem to try to establish a more personal relationship to the readers. Today the regular approach is to address the reader directly by using you, as in first person singular. Social strategies are used to lessen the effects of exhortations. The content of the paper has shifted from articles about war related care of the sick to the needs of people in other types of catastrophes, and to the needs of people in Sweden that suffer from involuntarily loneliness. Keywords: Röda Korset, Röda Korsets tidning, Vårt Röda Kors

Denna uppsats har skrivits inom ramen för projektet ”Att hävda ett revir” i vilket några forskare söker finna gemensamma drag mellan tre ämnesföreningars arbete, knutna till det svenska skolväsendet. Svensklärarföreningen är en av dem. Uppsatsen har studerat Modersmålslärarnas förenings/Svensklärarföreningens (MLF/SLF) argumentation i föreningens skrifter under åren 1960 till 2000. Syftet med undersökningen har varit att studera föreningens interna diskussion om svenskämnet för att se om argumentationen främst handlat om att hävda svenskämnets revir eller att förändra det. Intressant har varit att se om föreningens arbete förändrats i en förändrad kontext och i kontakten med andra aktörer på fältet svenskt skolväsende. Viktiga parametrar som varit föremål för förändring under dessa läroplansrevisioner har varit timmar till ämnenas förfogande, i ämnena ingående moment, påtalad samverkan mellan ämnen och ämnesuppfattning. Argumentationsanalysen har utgått ifrån Donald Broadys tolkning av Bourdieus fältbegrepp och ifrån Edmund Knutas tolkning av Basil Bernsteins begrepp klassifikation och inramning. Undersökningen visar att föreningen tidvis upplever att svenskämnet i styrdokumenten tilldelas en svag klassifikation och man uttalar oro för att detta ska leda till att ämnet upplevs som vagt. Diskussionen om vilka moment som ska ingå i svenskämnet är levande under undersökningsperioden. Vid dessa tillfällen hävdar föreningen svenskämnets revir, uttalar en stark inramning av vad som, enligt dem, egentligen är svenskämnet. Argumentationen har också haft som syfte att mobilisera medlemmarna till ett utvidgande av svenskämnets revir. Svenskämnet får under undersökningsperioden fler timmar till förfogande. Under undersökningsperioden utvidgas också den grupp ur vilka man rekryterar medlemmar och den grupp som man i föreningen räknar till svensklärare. Föreningen utvecklar alltså sin bild av svenskläraren till att omfatta alla dem som undervisar i svenskämnet i hela skolan, inte bara på det teoretiska gymnasiet. Under undersökningsperioden pågår en diskussion om vilken ämnesuppfattning som ska styra svenskämnet, den föreningstraditionella synen på svenska som ett bildningsämne, eller synen på svenskämnet som ett färdighetsämne, ett kommunikationsämne eller som ett relativt ämne inriktat på individens behov. Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att betonandet av svenskämnets traditionella moment kvarstår i argumentationen under hela perioden men att bilden av svenskämnet ändå utvecklas.

No description available.

This essay will explain if and how the term customer is used at the municipal level in Sweden and if the officials in the chosen municipalities thinks the term customer affect the municipality's functions. Lundquist's theoretical perspective on our public ethos has been applied to explain the use of the term customer and its impact. By using a qualitative method based on semi-structured inverviews with officials and text analysis of local government documents, the municipalities of Kalmar, Umeå and the city of Helsingborg have been studied to fulfill this essays purpose. The result of the essay concludes that the term customer is used in different ways within the municipality and externally. According to the interviewed officials the term also has an impact on the municipality's functions and services.

Abstract Den kommunala förvaltningen har de senaste decennierna varit föremål för omfattande reformer. Kommunallagen som är en ramlag, reglerar kommunernas organisation och ansvarsområden. Det innebär att kommuner tillåts i stor utsträckning fritt avgöra hur verksamheter och åtaganden ska organiseras. Kommunala aktiebolag, även kallade för hybridorganisationer är idag ett vanligt inslag i den kommunala organisationen. Forskning visar att införandet av New Public Management i offentligt förvaltning b.la. bidragit till en ökning av antalet kommunala aktiebolag. Organisationsformen innebär att betydelsefulla verksamheter positionerats mellan det offentliga och privata, vilket medför implikationer för granskning och ansvarsutkrävande. Vidare har forskningen även påvisat att NPM bidragit till att göra ekonomivärdena centrala i verksamheterna. Studien tar sin utgångspunkt från teorin om vårt offentliga etos, en uppsättning demokrati- och ekonomivärden som bör prägla varje offentlig anställd. Utvecklingen visar dock att ekonomivärdena i form av kostnadseffektivitet och produktivitet fått en mer framträdande roll i den offentliga förvaltningen, på bekostnad av demokrativärdena. Genom en enkätundersökning kommer tjänstepersoner i respektive bolag få möjlighet att besvara ett antal påståenden formulerade utifrån vårt offentliga etos. Parallellt med enkätundersökningen kommer ägardirektiv och bolagsordning för respektive bolag att vara föremål för en kvalitativ innehållsanalys. Bolagen som inkluderas i uppsatsen är verksamma i varsin kommun, den ena kommunen har oavbrutet varit borgerligt styrd sedan 1976 medan den andra kommunen varit socialistiskt styrd sedan 1976. Mot bakgrund av tidigare forskning innehåller uppsatsen en övergripande hypotes att; politiskt majoritet inte påverkar utfallet i resultatet. Resultatet av enkätundersökningen uppvisar en bredare enighet kring ekonomivärdena till skillnad mot demokrativärdena. Resultatet av innehållsanalysen är desto tydligare, den visar att demokrativärdena i båda bolagen är framträdande.