Syftet med denna uppsats är att undersöka samhällskunskapslärares demokratiuppdrag och hur detta påverkar deras undervisning i fråga om val av innehåll och arbetssätt i högstadiet. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer med fyra samhällskunskapslärare för att lyfta fram deras utsagor om studiens fenomen, alltså demokratiuppdraget och dess påverkan på deras undervisning. Min ambition med denna uppsats är att låta samhällskunskapslärares röster bli hörda angående deras demokratiuppdrag och hur det påverkar deras didaktiska val i fråga om vad- och hur- frågan, alltså innehåll och arbetssätt. Studien visar att samhällskunskapslärare i högstadiet anser att demokratiuppdraget intar en central roll i deras undervisning. Samhällskunskapslärarna har en deltagar- och deliberativ demokratisyn och eleverna får därför möjligheter att uttrycka sig i klassrummet. Av resultatet framgår också att ett bra klassrumsklimat, som tar sig uttryck i personliga relationer med eleverna och respekt för deras åsikter, är viktigt för demokratiuppdraget. Studiens resultat visar å andra sidan att elever har mycket begränsat inflytande på val av innehåll i undervisningen. Lärarna gör sin planering utan samråd med eleverna. Men elever ges dock möjligheter att i viss mån påverka arbetssättet.     Av studiens resultat framgår också att samhällskunskapslärarna som deltog i studien ser både stora möjligheter och svårigheter vad gäller lärares demokratiuppdrag. Lärarna uppfattar att elever lever å ena sidan i en fas i sitt liv som de tar till sig nya värderingar vilket ger stora möjligheter för samhällskunskapslärare att fostra elever men skolan speglar å andra sidan själv samhället mycket och elever tar med sig mycket värderingar hemifrån och det är därför samhällskunskapslärare och skolan har sina begränsningar med att ändra elevernas demokratiska attityder.

Livsmedelsindustrin är en av de största industrierna i Sverige och konsumtionen av livsmedel har under en längre tid kontinuerligt ökat. Under en tioårsperiod från 2002- 2012 har konsumtionsvolymen av varor och tjänster ökat med 25 % där livsmedel utgör den tredje största konsumtionsutgiften inom hushållen. Konkurrensen mellan butiker är således hög och enbart i Umeå finns det arton butiker som slåss om de tillgängliga konsumenterna. På Ålidhem Centrum som har en relativt liten yta finns det idag tre livsmedelsbutiker; ICA- supermarket, Coop Konsum och Lidl. På grund av denna konkurrens var det intressant att undersöka vad som avgör när en person väljer att handla på en av dessa butiker. Vi bestämde oss för att vi ville undersöka faktorer som påverkar konsumenter vid val av livsmedelsbutik och efter att ha sökt efter tidigare forskning inom området kunde vi inte finna några studier som var inriktade på hur studenter gör detta val. Således valde vi att undersöka vilka faktorer som påverkar studenters val av livsmedelsbutik. Utifrån ovanstående resonemang kom vi fram till vår problemformulering: Vilka faktorer har störst påverkan på studenter vid val av livsmedelsbutik? För att besvara vår problemformulering har vi använt en metodkombination där vi genomfört en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på studenter vid Umeå Universitet samt en kvalitativ undersökning genom personliga intervjuer med fem studenter från Umeå Universitet och personliga intervjuer med de tre butiksansvariga på Ålidhem Centrum. Vi har utgått från ett positivistiskt synsätt med ett deduktivt angreppsätt eftersom vi baserat vår undersökning på de faktorer vi funnit ur teorin och testat genom vår studie om det är samma faktorer som påverkar val av livsmedelsbutik. Den centrala tanken inom konsumentbeteende är hur individer väljer mellan olika produkter eller tjänster samt varför och var de köper dessa. För att skapa oss en förståelse inom detta ämne har vi använt ett flertal olika teorier vilka är konsumentbeteende inkluderat en människas svarta låda, köp- och beslutsprocessen, de 7 P:na, CRM och valkriterier. Med hjälp av dessa teorier samt det empiriska resultatet som framkommit från våra undersökningar har vi kommit fram till vårt resultat. Resultatet från denna uppsats har visat på fyra faktorer som har störst påverkan på studenters val av livsmedelsbutik. De fyra faktorerna är produktutbud, prisnivån, öppettider och att handla inom samma livsmedelskedja.

Mitt syfte med den hör undersökningen är att belysa faktorer som kan styra valet av högläsningsbok bland klasslärare i årskurs tre i grundskolan. Mina frågeställningar var: Vilka böcker används vid högläsning av lärare i årskurs tre i grundskolan som ingår i min studie? Hur beskriver lärarna valet av högläsningsbok? Överensstämmer de studerade lärarnas beskrivning av faktorer som påverkar valet med deras faktiska bokval?  Resultatet av min undersökning visade att det framförallt var fyra faktorer som uppkom oftare än andra. Dessa fyra mest förekommande faktorerna som påverkar lärarens val av högläsningsbok är språket i böckerna, författaren, elevernas möjlighet till igenkännande, samt lärarens tidigare bekantskap med boken. Arbetet grundar sig i fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med grundskollärare i årskurs tre.

Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på lärarstudenters syn på ämnet svenska som andraspråk eller närmare vilka faktorer som påverkade beslutet i val av ämne samt vilka orsaker var de främsta att lärarstudenter valde/inte valde att utbilda sig i svenska som andraspråk.För att få svar på mina frågeställningar har en kvalitativ enkätsundersökning använts där öppna frågor ställdes till lärarstudenter.Undersökningsresultat visar att faktorer som påverkade lärarstudenters val av ämne var intresset för ämnet, barnens ålder, flexibelt jobb, eget modersmål och intagningskravet var de mest nämnda. Resultatet visar vidare att intresset för att bli lärare i svenska som andraspråk var stort dock var lärarstudenter bara beredda på att läsa högst en termin för att bli detta. Lärarstudenter tyckte även att ämnet är viktigt och nödvändigt men att det fortfarande har låg status. Själva lärarstudenterna hade ingen eller lite kompetens i ämnet.Slutsatserna som dras är att ämnet fortfarande används som ett resursämne och därför har låg status vilket i sin tur leder till att få lärarstudenter utbildar sig i detta viktiga ämne.

Syftet med vår studie var att undersöka några lärares uppfattningar och erfarenheter av högläsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frågeställningar vi utgick från var följande: I vilka sammanhang används högläsning? Vilka texter används för högläsning? Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrån högläsning i syfte att utveckla läsförståelse och i sådana fall hur? Vi har använt en kvalitativ metod, där vi genomfört både observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lärare utifrån sin miljö. Vi valde att använda oss av både observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förståelse av hur lärarna arbetar med högläsning. Vi har i studien utgått från en sociokulturell teori som innebär att lärande sker i samspel med andra och att varje individs lärande är beroende av det sammanhang som han eller hon ingår i. Resultatet visar att samtliga deltagande lärare ser högläsningen som en stund för avkoppling, där eleverna får möjlighet att koppla av mellan de övriga skolaktiviteterna. Samtliga lärare menade att högläsningsstunden har ett pedagogiskt värde, där elevernas läsförståelse och läsintresse kan utvecklas. Samtidigt visar resultatet att de texter som läraren läst högt för eleverna sällan bearbetas och att tiden för högläsningen är knapp.

<p>Sammanfattning</p><p>Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,</p><p>Ekonomistyrning, FE3043, VT 2008</p><p>Författare: Caroline Ahlberg och Anna Bengtsson</p><p>Handledare: Ola Nilsson</p><p>Titel: Val av revisor - en enkätstudie angående vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor</p><p>Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor.</p><p>Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.</p><p>Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.</p>

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FE3043, VT 2008 Författare: Caroline Ahlberg och Anna Bengtsson Handledare: Ola Nilsson Titel: Val av revisor - en enkätstudie angående vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag. Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor. Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda. Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS. Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.

Den tredje september 2013 vann beslutet om Entré Syd laga kraft och det stod således klart att Ikea med tillhörande köpcentrum kommer att etablera sig på Söderslätts handelsområde. Detta har bidragit till att handlare och politiker i Umeå känner sig oroliga för hur övrig handel kommer att påverkas, där oron för centrumhandeln är framträdande. Historiskt sett har lokalisering varit huvudsakligt fokus för forskning inom detaljhandeln där senare forskning snarare sett andra aspekter som påverkar en konsument. Med detta som utgångspunkt har vi, på uppdrag av Visit Umeå, genomfört en studie där fokus har varit att undersöka om attributen: lokalisering, tillgänglighet, butiksutbud, service och övriga aktiviteter samt de bakomliggande faktorerna ålder, kön, inkomst, utbildning och bilinnehav påverkar en konsument i valet mellan externhandeln med tillhörande Ikea-varuhus och centrumhandeln.   Uppsatsen utgår från Falk och Julanders modell för hur kunder väljer inköpsställe. Vidare bygger den teoretiska referensramen på teorier om konsumentbeteende. Detta för att förstå vad som påverkar konsumenter. För att samla in information har vi genomfört en enkätundersökning på Bergvik köpcentrum i Karlstad genom att fråga förbipasserande. Detta för att skapa en uppfattning om hur tidigare forskning gällande hur konsumenter väljer butik stämmer överens med hur konsumenter väljer inköpsställe där Ikea tas med i beaktandet.   Studiens resultat visar att det, utöver lokalisering som inte går att förbises, finns fem kärnattribut vilka värderas högre än övriga attribut som undersökts; butikutbud, tillgängliga parkeringar, öppettider, restauranger och kaféer. Dessa används vidare i studiens slutsatser där Falk och Julanders modell modifieras för att vara applicerbar på valet mellan studiens inköpsställen. Utifrån den modifierade modellen mynnar studien ut i rekommendationer till lokala beslutsfattare och centrumkoordinatorer. Detta för att de ska kunna vidta åtgärder för att centrumhandeln i minsta möjliga mån ska påverkas negativt i och med Entré Syds etablering.

ABSTRACT - The aim of this study was to examine which aspects teachers take into consideration when selecting literature for their students. To research this question, semi-structured interviews were conducted as a qualitative method. Three upper secondary school teachers from Southern Sweden participated in the study. All participants reported on the selection process they go through when selecting literature for their students. The interviews were then transcribed and thoroughly analyzed using Burnards thematic analysis method. The results were that teachers primarily consider curricular documents when selecting literature, most likely because they are legally obliged to do so. Furthermore, the aspect of difficulty was very prominent during the interviews with a heavy emphasis on the length of a text as a decisive factor. Participants also stated that aspects such as theme, classic status, and genre had little to no influence during the selection process.

I den här uppsatsen har vi undersökt hur onoterade ägarledda företag väljer revisor och vad som påverkar valet av revisor i dessa företag. Tidigare forskning har visat att det finns ett forskningsgap inom små bolag och deras val av revisor. Vi har intervjuat sex företag i flera olika branscher. Företagen hade en omsättning på mellan fem och femtio miljoner. I de flesta fall initieras revisorn för företaget med en rekommendation. I nästa steg bokas oftast ett möte med revisorn där främst personkemin mellan företagaren och revisorn bedöms. De studerade företagarna är i majoriteten av fallen nyblivna företagare och vet då inte vad som kan förväntas av revisorn. Valet grundas ofta på rekommendationen tillsammans med utvärderingen av personkemin. Egenskaper som tillgänglighet, proaktivitet och generell kunskap är egenskaper som utvärderas med tiden av företagen. Besitter inte revisorn de efterfrågade egenskaperna finns risken att företagarna väljer att söka efter en ny revisor. Företagarna letar då mer aktivt efter en revisor som besitter egenskaperna. Beroende på interna och externa faktorer kan företagarna även efterfråga oberoende och specifika rådgivningstjänster. Det har identifierats som faktorer som är behovsanpassade till företagen.