This thesis illustrates the complexity of emotions in the entrepreneurial context. By using vignettes and in-depth interviews conducted among nine employees from entrepreneurial firms in Lithuania and nine employees from entrepreneurial firms in the Netherlands, this study offers a perspective on how emotional display of the entrepreneur influence employee’s behavior. The display of two negative (anger and fear), two positive (joy and confidence) emotions, and entrepreneurial passion are studied and the findings show that there is (a) a significant relationship between entrepreneur’s display of positive and negative emotions and employee’s behavior (e.g., motivation and decision-making); (b) the entrepreneur’s emotions have potentially positive and negative effect on the employee’s behavior and this is largely influenced by the relationship and dynamics between the employee and entrepreneur defined by the duration and intensity of the relationship, the formal/informal distance between the entrepreneur and employee, past experiences with the entrepreneur, the degree of honesty and sincerity expressed, and the level of mutual trust; (c) the reaction of the employees is partly based on the characteristics above as well as on sensitivity towards the emotions to whom they are displayed. In terms of reactions, the employees have a certain emotional balance based on the past situation, current situation, and the personal preference towards the degree and frequency of positive versus negative emotions. Each emotional display is weighed on this balance and inflicts a feeling, which results in a certain behavior. Finally, studying (d) the patterns between Dutch and Lithuanian employees in their perception of the entrepreneurs’ emotions, the results show that Dutch employees, in general, are more direct and assertive. They indicate that they greatly enjoy displays of positive emotions, passion and a degree of informalities when the relationship with the entrepreneur develops, but in negative situations they have the tendency to direct their irritation-adjusting behavior directly towards the entrepreneur. Lithuanian employees are more focused on finding solutions to negative situations together with colleagues rather than confronting the entrepreneur, and to balance on so called “blinding” effect they greatly value rationality and reason from the entrepreneur. To interpret and fully understand the specifics of the findings we use valence, appraisal, and expectancy theories. Based on this analytical approach, we provide two tentative models that, we think, both well summarize the results of this research and call for a need for a further research suggesting that there might be much more hidden behind the curtains of the emotional scene introduced by this thesis.

<p>Vi ställde oss till en början frågan om arbetsledare och anställda har liknande uppfattning gällande arbetsmotivation. Med hjälp av befintliga teorier som vi ansåg som lämpliga ville vi beskriva och utvärdera hur arbetsmotivationen förhåller sig i ett större tillverkande företag samt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan arbetsledarens uppfattning och den upplevda situationen hos de anställda.</p><p>För att ett företag som verkar på en konkurrerande marknad skall kunna överleva och bli framgångsrikt så är produktivitet och effektiv produktion en avgörande faktor. Man måste få de anställda att vilja prestera sitt bästa och motivera dem till att göra detta varje dag. Många företagare brukar ofta påstå att företagets största resurs är dess anställda. Det är svårt att hävda motsatsen då det är dessa människor som i grund och botten utför arbetet på många företag.</p><p>Vi har valt att undersöka arbetsmotivationen på det tillverkande företaget Atlas Copco i Örebro som nyligen flyttat hit tillverkningen av vissa delar av produktionen från olika delar av världen. Detta har inneburit nyanställningar och därmed ett större antal anställda. Atlas Copco i Örebro ansågs därför som ett lämpligt företag att exemplifiera denna problematik på.</p><p>Uppsatsens frågeställningar handlar om vad företagets arbetsledare har för insikt i arbetsmotivationen bland de anställda samt att påvisa likheter och skillnader mellan arbetsledarens uppfattning och de anställdas uppfattning.</p><p>För att samla in våra data valde vi att använda både en enkätundersökning och en djupintervju, således blev data insamlat av både det kvalitativa och det kvantitativa slaget. Totalt så delades 31 stycken svarsenkäter ut och lika många returnerades.</p><p>De delar som utgör den teoretiska referensramen i undersökningen är Expectancy Theory, Hertzbergs tvåfaktorsteori. Detta beskrivs i uppsatsen dels ur arbetsledarens perspektiv och dels ur de anställdas synvinkel.</p><p>Den empiriska delen av uppsatsen består av information från den intervjun som gjorts med arbetsledaren samt information hämtad från enkäter besvarade av de anställda och Atlas Copcos hemsida. De erfarenheter som inhämtats jämfördes sedan med teorin och skillnader och likheter sammanställdes i analysavsnittet.</p><p>Det vi kom fram till genom att göra denna undersökning var att arbetsledaren har bra insikt i de anställdas arbetsmotivation och likheterna i de motiverande faktorerna klart översteg skillnaderna. Vi kom dock fram till några få punkter vi anser vara bristfälliga vilket arbetsledningen bör tänka över. Dessa punkter var att de anställda inte känner att de får någon verklig belöning vid extra bra prestationer samt att förbättra feedbacken till de anställda både i positiv och negativ riktning.</p>

Vi ställde oss till en början frågan om arbetsledare och anställda har liknande uppfattning gällande arbetsmotivation. Med hjälp av befintliga teorier som vi ansåg som lämpliga ville vi beskriva och utvärdera hur arbetsmotivationen förhåller sig i ett större tillverkande företag samt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan arbetsledarens uppfattning och den upplevda situationen hos de anställda. För att ett företag som verkar på en konkurrerande marknad skall kunna överleva och bli framgångsrikt så är produktivitet och effektiv produktion en avgörande faktor. Man måste få de anställda att vilja prestera sitt bästa och motivera dem till att göra detta varje dag. Många företagare brukar ofta påstå att företagets största resurs är dess anställda. Det är svårt att hävda motsatsen då det är dessa människor som i grund och botten utför arbetet på många företag. Vi har valt att undersöka arbetsmotivationen på det tillverkande företaget Atlas Copco i Örebro som nyligen flyttat hit tillverkningen av vissa delar av produktionen från olika delar av världen. Detta har inneburit nyanställningar och därmed ett större antal anställda. Atlas Copco i Örebro ansågs därför som ett lämpligt företag att exemplifiera denna problematik på. Uppsatsens frågeställningar handlar om vad företagets arbetsledare har för insikt i arbetsmotivationen bland de anställda samt att påvisa likheter och skillnader mellan arbetsledarens uppfattning och de anställdas uppfattning. För att samla in våra data valde vi att använda både en enkätundersökning och en djupintervju, således blev data insamlat av både det kvalitativa och det kvantitativa slaget. Totalt så delades 31 stycken svarsenkäter ut och lika många returnerades. De delar som utgör den teoretiska referensramen i undersökningen är Expectancy Theory, Hertzbergs tvåfaktorsteori. Detta beskrivs i uppsatsen dels ur arbetsledarens perspektiv och dels ur de anställdas synvinkel. Den empiriska delen av uppsatsen består av information från den intervjun som gjorts med arbetsledaren samt information hämtad från enkäter besvarade av de anställda och Atlas Copcos hemsida. De erfarenheter som inhämtats jämfördes sedan med teorin och skillnader och likheter sammanställdes i analysavsnittet. Det vi kom fram till genom att göra denna undersökning var att arbetsledaren har bra insikt i de anställdas arbetsmotivation och likheterna i de motiverande faktorerna klart översteg skillnaderna. Vi kom dock fram till några få punkter vi anser vara bristfälliga vilket arbetsledningen bör tänka över. Dessa punkter var att de anställda inte känner att de får någon verklig belöning vid extra bra prestationer samt att förbättra feedbacken till de anställda både i positiv och negativ riktning.

Les westerns de l’âge d’or étasunien (1948-1962) mettent en scène un "gender trouble" en créant des personnages de femmes et d’hommes qui empruntent les uns et les autres aux caractéristiques genrées associées par la société nord-américaine et occidentale en général aux genres binaires du féminin et du masculin. Ce trouble genré se développe entre autres par la volonté de trois hommes de recréer la cellule familiale nucléaire conventionnelle dans "Red River" (1948) de Howard Hawks, par le rapport de peur et d’oppression du groupe social sur les individus dans "High Noon" (1952) de Fred Zinnemann et "Johnny Guitar" (1954) de Nicholas Ray, ainsi que par la rencontre opposant l’homme de l’Est et l’homme de l’Ouest dont les idéologies et les valeurs divergent dans "The Man Who Shot Liberty Valance" (1962) de John Ford. / Golden Age American westerns movies (1948-1962) display "gender trouble" by creating male and female characters who borrow gendered characteristics from one another. In North American and Western societies en general, these characteristics are associated with binary feminine and masculine gender constructions. For instance, "gender trouble" develops in three men's attempt to recreate a conventional nuclear family cell in Howard Hawk's "Red River" (1948), in a social group's fearful and oppressive dynamic in Fred Zinnemann's "High Noon" (1952) and Nicholas Ray's "Johnny Guitar" (1954) and in the meeting between Eastern and Western men whose ideologies and values clash in John Ford's "The Man Who Shot Liberty Valance" (1962).

Notre étude porte le western crépusculaire et cherche plus précisément à extraire le « crépusculaire » du genre. L'épithète « crépusculaire », héritée du vocabulaire critique des années 1960 et 1970, définit généralement un nombre relativement restreint d'œuvres dont le récit met en scène des cowboys vieillissants dans un style qui privilégie un réalisme esthétique et psychologique, fréquemment associé à un révisionnisme historique, voire au « western pro-indien », mais qui se démarque par sa propension à filmer des protagonistes fatigués et dépassés par la marche de l'Histoire. Par un détour sur les formes littéraires ayant comme contexte diégétique l’Ouest américain (dime-novel et romans de la frontière), nous effectuons des allers et retours entre les formes épique et romanesque, entre l’Histoire et son mythe, entre le littéraire et le filmique pour mieux saisir la relation dyadique qu’entretient le western avec l’écriture, d’une part monumentale et d’autre part critique, de l’Histoire. Moins intéressée à l’esthétique des images qu’aux aspects narratologiques du film pris comme texte, notre approche tire profit des analyses littéraires pour remettre en cause les classifications étanches qui ont marqué l’évolution du western cinématographique. Nous étudions, à partir des intuitions d’André Bazin au sujet du sur-western, les modulations narratives du western ainsi que l’émergence d’une conscience critique à partir de ses héros mythologiques (notamment le cow-boy). Notre approche est à la fois épistémologique et transhistorique en ce qu’elle cherche à dégager du western crépusculaire un genre au-delà des genres, fondé sur une incitation à la narrativisation crépusculaire de la part du spectateur. Cette dernière, concentrée par une approche deleuzienne de l’image-cristal, renvoie non plus seulement à une conception existentialiste du personnage dans l’Histoire, mais aussi à une mise en relief pointue du hors-cadre du cinéma, moment de clairvoyance à la fois pragmatique et historicisant que nous définissons comme une image-fin, une image chronogénétique relevant de la contemporanéité de ses figures et de leurs auteurs. / Our study is centered on the “Twilight western” (western crépusculaire) and is more precisely concerned with the “Twilight” aspect of the genre. The "Twilight" epithet, inherited from the French critical vocabulary of the 1960s and 1970s, encompasses a relatively restrained number of works whose stories, often associated with revisionist discourses, or as “pro-indian westerns”, are dedicated to aging cowboys with a style where aesthetical and psychological realism is put forward in favor of showing how these tired protagonists feel outdated and outmarched by History. By a turn on the literary forms that have for their diegetic background the American West (dime-novels and novels more generally contextualized at the border), our research is structured by a back and forth between the epic and romantic forms of narration, between History and its myths, and moreover between the literary form and the filmic form for a better grasp of the dyadic relationship that the West entertain with its writing of History, both with its more monumental and critical approaches. Less interested towards the aesthetic of these “Twilight” images than the narratological aspects of the film considered as text, our approach is founded on literary analysis to better challenge the classifications which have marked the evolution of the Western film. Based on the intuitions of film critic André Bazin on the “sur-western” (high western), we study the narrative modulations of the genre as much as the emergence of a critical awareness from its mythological heroes (mostly the cowboy). Our approach is epistemological as it is transhistorical since it seeks to conceptualize “Twilight western” as a genre beyond genres, not established on a collection of semantical observations, but on the incitement of a twilight narrativization that emerges from the viewer. We concentrate this narrativization alongside the deleuzian crystal-image as not only an existentialist conception of the western genre in regards to History, but also as a highlighting of cinema’s “hors-cadre” (beyond-frame) perceived as an enlightenment that is both pragmatic and historicizing. We define this precise kind of historiographical image as an “image-fin” (end-image), a chronogenetic image axed on the contemporaneity of theses mythological figures and their authors.