Följande undersökning ställer sig frågan hur män i Sverige, jämfört med kvinnor i Sverige, ändrar sina politiska preferenser i samband med en förändring i civilstånd. Med förändring i civilstånd menas att en individ går från en situation där denne delar boende och/eller ekonomi med någon annan till att leva ensam, eller en förändring åt det motsatta hållet. Frågeställningen undersöks via enkätdata om var respondenten ställer sig på en politisk vänster/höger-skala samt information om civilstånd, kön och andra bakgrundsvariabler. Metoden som används för att genomföra undersökningen är fixed effects-regression. Ingen av de olika estimeringarna som har utförts tyder på att politiska preferenser ändras i samband med förändring i civilstånd.

Den effektiva representativa demokratin bygger på ett välfungerande folkstyre där de röstberättigade interagerar med partier, deras folkvalda företrädare, som ser till att folkets röster och åsikter effektivt och sanningsenligt reflekteras i policyskapande och politiska beslut. Förståelse behöver skapas kring graden av representativitet och policykongruens mellan det svenska folket och deras representerande partier, det är en viktig grund att stå på för att bestämma legitimiteten och effektiviteten i det europeiska demokratiska systemet som Sverige medverkar i. Arbetet syftar till att undersöka och analysera hur policykongruensen skiljer sig mellan de större svenska partierna och på vilket sätt medborgarnas utbildningsnivå påverkar hur väl deras politiska ställningstaganden överensstämmer med det parti som de röstar på. Uppsatsen beskriver policykongruens i tre olika frågor samt ett sammanlagt mått uppdelat partivis framtaget genom jämförelse av expertbedömda partipositionen från CHES 2019 och attityder från partisympatisörer hämtade från en Valundersökning gjord av GU i samband med EU-valet 2019. Lägre utbildningsnivå har ett negativt samband med policykongruens och representation i socioekonomiska- och EU-integrationsfrågor men tycks inte ha ett starkt samband med representation och policykongruens i migrationsfrågor. Lågutbildade individers attityder är underrepresenterade i svenska internationella intressen på EU-nivå och de har sämre möjlighet att få sina attityder realiserade.

The purpose of this study is to empirically investigate if the gender of a political party leader affects the attitudes that male and female voters have towards him or her, with hope to contribute to the research field regarding voting behavior in parliamentary democracies. The hypothesis, which is derived from previous research on the field, is that men have a more positive attitude towards male party leaders than woman have, while women have a more positive attitude towards female party leaders than men have. To test the hypothesis, large amounts of data from a Swedish election research project (Svensk Valundersökning) is being examined. Specific data regarding male and female voters’ attitudes towards the party leaders Lars Werner (Left Party) 1991, Gudrun Schyman (Left Party) 1994, Lennart Daléus (Center Party) 1998 and Maud Olofsson (Center Party) 2002, is being analyzed through multiple regression analysis.  The findings of the study are that for the party leaders of the Left party, there is a statistically significant correlation that male voters are more positively set towards the male party leader Lars Werner, while female voters are more positively set towards the female party leader Gudrun Schyman. However, for the party leaders of the Center Party, no statistically significant correlation was found between sharing the sex of the party leader and having a more positive attitude towards him or her. This implies that the hypothesis is in need of supplementation, which is why alternative theories are brought up and discussed in the final parts of the study. This study can serve as a foundation for future research on male and female voter behavior, and the significance of the gender of a party leader.

Förekomsten av friends-and-neighbours-effekten, det vill säga när röstningsmönster är påverkade av geografisk samhörighet mellan politiker och väljare, är ännu outforskad i en svensk kontext. Denna kandidatuppsats undersöker därav förekomsten av friends-and-neighbours-effekten utifrån partiledarens geografiska uppväxtkommun. De sex kommunerna Vingåker, Nacka, Sollefteå, Kristianstad, Täby och Eskilstuna, de tre valåren 2002, 2010 och 2018, samt de två partierna Socialdemokraterna och Moderaterna utgör uppsatsens utgångspunkt. Datamaterial från Svensk valundersökning (SNES) används i logistiska regressionsanalyser för att besvara frågeställningarna om huruvida friends-and-neighbours-effekten finns närvarande i svenska väljares röstningsmönster samt om effekten skiljer sig mellan höger- och vänsterväljare. Resultatet av analyserna redovisas i form av genomsnittliga marginaleffekter (Average Marginal Effects) och tyder framför allt på förekomsten av friends-and-neighbourseffekten i Sollefteå när Stefan Löfvén var partiledare under valåret 2018. I resterande kommuner är effekten inte möjlig att urskilja eller bekräfta. Friends-and-neighbours-effekten är således mer framträdande bland socialdemokratiska än moderata väljare utifrån operationaliseringen av de aktuella variablerna.