Hur vi interagerar tillsammans i vårt hem har alltid präglats av dåtidens framsteg. Idag ser vi nya stora innovationer i hur vi interagerar med omvärlden. Denna nya epok av människans långa sociala historia kommer sätta större krav på de artefakter som vi har i det vi kallar hem. I Uppsatsen tar jag en ansats till att besvara frågeställningen: Hur kan jag skapa en sittyta i hemmet som passar framtida normer?

Följande arbete är en undersökning om specifikt vad vardagsrummet är för rum, vad innehåller det och vad har det för funktion. Hur kan detta speglas i föremål och möbler? Hur kan kunskap om hur vi människor relaterar oss till föremål utvecklas i skolan? Vardagsrummet är ett rum där de ”finare” möblerna finns. Där vi umgås när vi har besök. Undersökningsmetoden bygger på en gestaltande undersökningsmetod. Genom litteraturstudier av etnologisk och sociologisk litteratur skrivna av Åke Daun, Eva Londos, Pierre Bourdieu mfl., fotodokumentation och egna erfarenheter har jag analyserat likheter och skillnader då det gäller två generationers olika vardagsrum. Resultatet av denna undersökning är att vardagsrummet och dess föremål förstärker den man är eller vill vara. Två generationers vardagsrum kan se väldigt olika ut. Men de speglar var och en på sitt sätt två olika individer. Jag ser mitt arbete som en undersökning som man kan överföra till elevers vardag och verklighet, ett tillfälla att reflektera över sina egna rum och saker. Eleverna fick i uppgift att välja ut ett föremål att ta med till skolan för att berätta om sin relation till föremålet genom att teckna av det och berätta minnen kring det. Något som jag kom fram till är att eleverna identifierar sig med föremålen. Eleverna använder föremålen för att förstärka sin självbild.

Den här studien undersöker vad det finns för samband mellan akademikers identitet i stockholmsområdet och deras vardagsrum. Fyra intervjuer har gjorts hemma hos akademiker för att undersöka hur deras förhållande till vardagsrummet speglar synen på den egna identiteten. Fokus i uppsatsen ligger på att analysera hur vardagsrummen hjälper informanterna att visa upp sin identitet och hur de själva pratar om rummet. I uppsatsen tar jag också upp informanternas förhållande till tv och hur det hänger samman med deras identitet. Slutsatsen i min uppsats är i korthet att mina informanter verkar ha en uppfattning om vad deras egen identitet innebär och att försöker inreda sina vardagsrum så att de ska spegla denna bild både för andra och sig själva. Det kan dock ibland råda dissonans mellan hur informanten talar om rummet och hur rummet verkar användas. / This study examines what the connection is between academics identity in the Stockholm area and their living rooms. Four interviews were conducted at the home of scholars to examine how their relationship to the living room reflects their perception of one's identity. The focus of this paper is to analyze how the living rooms help informants to show off their identity and how they talk about the rooms. In the essay, I also examine the informants' relationship to television and how it relates to their identity. The conclusion of my essay is briefly that my informants appear to have an idea of what their own identity means and that they are trying to decorate their living room, so that they reflect that image both to others and themselves. However, it can sometimes be a dissonance between the way the informant are talking about the room and how the rooms are being used.

Med ett nytt perspektiv att se arkitekturens roll i staden, har jag arbetat med att utveckla och testa mig fram via olika interventioner för att se hur sociala samspel och möten kan uttryckas i den byggda miljön. Mitt examensarbete går ut på att jag tar upp Mattias Kärrholms avhandling, Arkitekturens territorialitet, där hans diskussion angående territoriell makt i förhållande till den gestaltning som finns i stadens olika offentliga rum ligger till grund för mitt arbete.Med ett fokus på hur det offentliga rummets gestaltningar kan (eller inte kan) stödja ett icke-kommersiellt anspråkstagande ur ett socialt perspektiv, skapade jag ett tillfälligt rum, ett publikt vardagsrum, för att se hur detta vardagsrum påverkade platsen och de människor som rörde sig där. Platsen för mina interventioner är Hjulhamnsgatan i Malmö. Vardagsrummet är ett resultat av mina interventioner som har grundat sig ur Kärrholms teorier, med ett extra stort fokus på vad han själv kallar för territoriella produktionsformer.Huvudfråga:Hur kan en offentlig gata som idag inte har någon tydlig och uttalad social användning, tydligare visa sina möjligheter som mötesplats för människor?Underfrågor:Vilka relationer till platsen har människorna och hur påverkar de olika relationerna varandra?Vilka brister finns på platsen och hur kan de transformeras för att förbättra möjligheterna till en mötesplats? / With a new perspective to see the role of architecture in the city, I have worked to develop and test various interventions to see how social interactions and meetings can be expressed in the built environment. My degree project is based on examining Mattias Kärrholm’s dissertation, the Territoriality of Architecture, where his discussion of territorial power in relation to the shape of the city’s various public spaces forms the basis of my work.With a focus on how the public spaces can (or can not) support a non-commercial claim from a social perspective, I created a temporary room, a public living room, to see how this living room affected the site and the people who moved with in it. The place for my interventions is Hjulhamnsgatan in Malmö, Sweden. The living room is a result of my interventions, based on Kärholm’s theories, with an extra focus on what he calls forms of territorial production.My main research question:How can a public street, which today has no clear and pronounced social use,more clearly showcase their opportunities as a meeting place for people?Second Questions:What relationships with the place do people have and how they affect the different relationshipseach other?What shortcomings are in place and how can they be transformed to improve the possibilities for a meeting place?