<p>Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhället, med fokus på hur normer om manligt och kvinnligt framstår i mina informanters berättelser om deras vardagsverklighet. Materialet består av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism.</p><p>Utgången har visat på att en avgörande faktor i informanternas liv är huruvida de bedöms utifrån kulturella föreställningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en påtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket är följden av omgivningens ständiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat på HBT- och RFSL-”världen” dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet där dominerande förståelser av manligt och kvinnligt på olika vis konstituerar verkligheten.</p>

Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhället, med fokus på hur normer om manligt och kvinnligt framstår i mina informanters berättelser om deras vardagsverklighet. Materialet består av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism. Utgången har visat på att en avgörande faktor i informanternas liv är huruvida de bedöms utifrån kulturella föreställningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en påtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket är följden av omgivningens ständiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat på HBT- och RFSL-”världen” dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet där dominerande förståelser av manligt och kvinnligt på olika vis konstituerar verkligheten.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka organisationskulturen på Getinge Sterilization AB för att se om det förekommer skillnader i grundläggande antaganden för arbetarna, tjänstemännen och ledningen d.v.s. om det skiljer sig åt avseende deras uppfattning om sin vardagsverklighet, vilka dessa skillnader är och varför de uppstår. Vi vill även förstå hur dessa skillnader kan påverka organisationers möjlighet till framgång. Vi har tillämpat en kvalitativ ansats i syfte att nå en djupare förståelse för hur informanterna uppfattar organisationskulturen på fallföretaget. För att nå en sådan förståelse har vi sammanlagt gjort 12 semistrukturerade intervjuer med elva olika personer samt tre observationer. Vi har även granskat olika interna och externa dokument. Vi har valt ett abduktivt förhållningssätt i vår undersökningsprocess. Genom hela forskningsprocessen har vi använt en kartläggningsmodell (Scheins trefaktormodell) och vid analysstadiet har denna använts som ett verktyg för att bearbeta den insamlade datan. Vi har funnit att arbetarnivån uppvisar några unika drag i organisationskulturen som till viss del delas av tjänstemannanivån medan ledningen uppvisar en relativt ordinär ledningskultur. Detta innebär att det finns tydliga skillnader i grundläggande antaganden mellan de olika nivåerna i företaget. De tydligaste skillnaderna finns mellan arbetarnivån och ledningsnivån med tjänstemannanivån ofta någonstans emellan. Skillnaderna beror troligtvis på att arbetarna, tjänstemännen och ledningen har olika vardagsverkligheter att förhålla sig till. Dessa skillnader kan medföra problem i framtida förändringsarbete när företaget behöver anpassa rådande organisationskultur till mer moderna omständigheter. Organisationskultur, vardagsverklighet, grundläggande antaganden, subgrupper, kvalitativ. / The aim of this study is to examine the organizational culture at Getinge Sterilization AB to see if there were differences in the basic assumptions for the workers, the clerical staff and the management, that is; Is there a difference regarding their everyday reality? What are these differences and why do they occur? We also want to understand how these differences affect the company’s ability to succeed. We have applied a qualitative approach in order to reach a deeper understanding of how respondents perceive the organizational culture at Getinge Sterilization AB. To reach such an understanding, we have made a total of 12 semistructured interviews with eleven different people. We have also conducted three observations. Finally we studied various internal and external documents. We have chosen an abductive approach in our research process. Throughout the research process, we used a mapping model (Schein’s three factor-model) and at the analysis stage has this been used as a tool to process the gathered data. Our findings shows that the working level exhibits some unique features in the organizational culture, which to some extent is shared by the clerical staff-level while the management show a relatively ordinary management culture. This concludes that there are clear differences in the basic assumptions between the different levels in the organization. The most obvious differences exists between the working level and the management level with the clerical staff-level somewhere in between. The differences likely occur because workers, clerical staff and management relate to different everyday realities. This differences can cause problems in future organizational change processes when the company needs to adapt the existing organizational culture to more modern circumstances. Organizational culture, everyday reality, basic assumptions, subgroups, qualitative.

Syftet med denna studie är att analysera spoken word texter för att undersöka vardagsproblem i dagens svenska förorter och vetenskapliggöra de sociala kontexterna till de olika vardagsverkligheterna som beskrivs i texterna. Vidare syfte är även att se vilken betydelse poesi och spoken word kan ha för människor i utsatta områden, samt på vilket sätt kan spoken word öka dessa människors känslor av delaktighet och erkännande. För att uppnå syfte har det genomförts narrativ metod för tolkandet av sju spoken word texter. Vid tolkning av texterna har det använts en intersektionell analys. Även en intervju har genomförts för att få djupare förståelse för studiens bakgrund. Analysen av empirin kommer att ha sin teoretiska utgångspunkt i begreppet vardagsverklighet och de olika strukturerna som formar ramarna till de olika vardagsverkligheterna. Mikropolitiska aktiviteter kommer även att analyseras som ett sätt att göra motstånd i det vardagliga livet, och för att förstå motstånd i relation till makt så har denna studie utgått ifrån Foucaults maktperspektiv. Resultatet visar att poeternas vardagsverkligheter präglas av postkoloniala samhällsstrukturer och att de jämnt bemöter fördomar från det övriga samhället. Intersektionell analys på maktstrukturer blir användbar då det visar sig att tjejerna inte känner sig hörda och sedda i förort som för killar symboliserar trygghet. Spoken word ökar inte bara självreflektion och känslan av empowerment men kan även bli ett sätt att göra motstånd mot dessa strukturer och visa en motbild till den bilden av förorter som resten av samhället har.