Träd har alltid använts inom jordbruket och de senaste åren har de spelat en viktig roll i miljö- och klimatforskningen. Att integrera träd i jordbruket kan ha en mängd fördelar, såsom förbättrad jordstruktur och ökad avkastning. Östafrika är en av regionerna där man använder och forskar inom agroforestry. Delar av regionen har problem med svår torka, varför vattentillgången är en begränsande faktor inom jordbruket. Risken finns att trädens konkurrens med grödorna inte väger upp de fördelar som ett agroforestrysystem kan medföra. Vattnet avges ur systemet genom transpiration, evaporation, dräneringsvatten och ytavrinning. Detta arbete försöker klargöra med vilka medel man kan öka den vattenhållande förmågan och minimera konkurrenssen vid vissa agroforestrysystem i Östafrika. Konturplanteringar och spridda träd i odlingen kan ge de önskade fördelarna utan för stor konkurrens. Rotationssystem och system där träden inte är en del av odlingen ger ingen konkurrens alls och lämpar sig bra i dessa områden, förutsatt att det finns mark att tillgå då detta kräver mer utrymme. Täckodling samt minimerad jordbearbetning är effektiva metoder för att öka vatteneffektiviteten, då det organiska materialet på jordytan förbättrar vattnets infiltration. Beskärning av krona och rot kan också vara effektivt att ta till då det minskar trädets transpiration. Att ha träd i odlingen kan minska evapotranspirationen genom skuggning och lövfällande arter passar bäst vid dessa förhållanden, då de konsumerar mindre vatten än städsegröna träd. Några träd som kan vara lämpade för denna regions arida och semi-arida områden är Acacia sp., Paulownina fortunei och Faidherbia albida. Förutsättningarna varierar från plats till plats och det finns ingen enkel lösning på denna fråga. Generellt måste fler resurser än bara träd tillföras till odlingen för att agroforestry ska vara hållbart i dessa områden.

Vatten är en begränsad resurs och tillgången påverkas av klimatförändringar och ökad vattenanvändning. Tidvis råder vattenbrist i Sverige och under åren från 2016 har situationen varit ansträngd i delar av landet. Turistnäringen är beroende av vatten och påverkar tillgången. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur turistnäringen hanterat vattensituationen i verksamheterna. En enkät och fyra intervjuer användes som metod för undersökningen och insamling av data gjordes genom verksamheter med logi-inriktning på Öland. Det konstaterades att det fanns en generell medvetenhet om situationen. Information om att vara sparsam med vatten gavs till gästerna i hög grad och visade att 96 % aktivt informerade gästerna om vattensituationen. Tekniska lösningar i olika omfattning hade vidtagits för anpassning till vattenbrist. Lösningar som snålspolande kranar och duschmunstycken, att samla på vatten samt snålspolande toaletter var vanligt förekommande. Förhoppningen med den här uppsatsen är att inspirera till förändringar i vattenhanteringen och att verksamheter fortsätter minska vattenanvändningen för att delta i att säkra vattentillgången. / Water is a limited resource and the access is affected by impacts of climate change and as water use is increasing. Water shortages sometimes occur in Sweden and during recent years the situation has been strained in parts of the country. The tourist industry is dependent on water and also has an impact on accessibility. The purpose of the study was to investigate how the tourist industry have adapted to the water situation. A survey and four interviews were used to collect data through accommodation oriented enterprises on Öland, south east Sweden. It was found that there was a general awareness of the situation. Information were given to the guests to a great extent and 96 % were actively informing guests about the situation. Technical solutions to varying degrees has been implemented in order to adapt to water shortages. Common solutions were low-flow taps and shower heads, water saving and low-flush toilets. The hope with this paper is to inspire changes in water management and that enterprises continue to reduce water use to participate in securing the water supply.

The scarcity of water affects many developing nations. Today, Morocco,characterized by an arid and semi-arid climate, is approaching absolute scarcityof freshwater availability of 730 m3/capita/year. The effect of the scarcity ofwater is highly evident in rural localities, which are driven to rely on wellwater and rainwater harvesting. Potability of alternative water sources isuncertain as it is not monitored by municipal treatment plants.The objective of this investigation was to study the quality and quantity ofdrinking water in rural areas of Souss Massa region. Water samples collectedfrom seven study sites were sent to private laboratories for microbiologicaland physicochemical analysis.The results of the tests revealed that the drinking water in Agadir Ouguejgal,Ben Anfar and Ait Said was unsafe for human consumption due to fecalcontamination. Concerning physicochemical examination, nitrate levels inTouamal as well as iron levels in Agadir Ouguejgal exceeded the maximumallowable concentration provided by the WHO and the Moroccan regulations.This constitutes serious health risk to its population. To prevent diseaseoutbreaks and long-term illness in these areas, anomalies to MoroccanStandards, should be addressed.The scarcity of water is highly evident in Agadir Ouguejgal, where waterconsumption is approximately 8 l/capita/day. With this amount of waterconsumption, proper sanitation cannot be assured.Statistically, a strong correlation was found between E. coli and totalcoliform. Trend analysis demonstrated a downward trend on water balance inthe Souss Massa region.To mitigate water quality issues in the Souss Massa region, a morecomprehensive investigation is mandatory which focuses on the exact sourceof the pollution and measures that is applicable to rural villages. / Brist på vatten påverkar många utvecklingsländer. I nuläget, Marocko, där vattentillgången är begränsad, närmar sig absolut vattenbrist med färskvattentillgången på 730/person/år. Effekten av brist på vatten är mycket tydlig bland rurala områden, där invånarna behöver förlita sig på alternativa vattenresurser exempelvis brunnsvatten och regnvatten.Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att studera dricksvattenkvalitén i rurala områden inom Souss Massa regionen. Målet är att utifrån kunskap bedöma om huruvida dricksvattnet från studieområdena är tjäntligt. Vattenprover från sju olika studieområde har legat till grund för samtliga analyser, mikrobiologiska, fysiska-kemiska och statistiska analyser.Resultatet av mikrobiologiska analyserna visade att dricksvattnet från Agadir Ouguejgal, Ben Anfar och Ait Said var otjänligt på grund av indikation av fekala kontaminering. När det gäller kemiska testerna överskred vattnet från Touamal högsta tillåtna nitrathalten och Agadir Ouguejgal högsta tillåtna järnhalten som fastställdes av Världshälsoorganisationen (WHO) och den marockanska myndigheten. Dessa avvikelser innebär en hälsorisk hos invånarnaNär det gäller vattenkvantitét var vattenbristen högst tydligt i Agadir Ouguejgal med vattenkonsumptionen på 8 l/person/dag. Med denna mängd vatten kan hygieniska aspekterna inte säkerställas.Den framtida prognosen för vattenbalansen i Souss massa regionen tydde på en nedåtgående trend. Detta förväntas påverka framtida vattentillgänligheten i regionen. Korrelationsanalyserna visade på en stark samband mellan E. koli och totala koliforma bakterier.För att ta itu med vattenproblematiken i regionen krävs en grundligare undersökning där fokus ligger på de exakta föroreningskällorna och de möjliga åtgärderna som går att implementera i rurala områden.

I april 2017 infördes bevattningsförbud i Halmstads och Laholms kommuner inför en hotande vattenbrist sommaren 2017. Syftet med det här arbetet är att undersöka möjligheterna att minska dricksvattenförbrukningen vid Västra Strandens reningsverk i Halmstad kommun genom att återanvända avloppsvatten i reningsverkets processer. Vattenförbrukningen i olika processer har undersökts samt möjligheterna att använda återvunnet avloppsvatten i dessa. Kvaliteten på utgående avloppsvatten vid verket har undersökts samt vilken kvalitet som kan vara nödvändig i olika processer. Vid vissa processer i verket används redan återvunnet avloppsvatten för spolning och spädning. Resultatet av undersökningen visar att polymerberedningen är en stor vattenförbrukare på reningsverket. Det kan dock vara problematiskt att frångå användningen av dricksvatten här då polymerberedningen är känslig för suspenderad substans och eventuella kloridrester i vattnet. Andra möjliga användningsområden för återvunnet avloppsvatten på reningsverket är som spolvatten, i föravvattnaren och för att späda slam.

Vatten har stor betydelse för att samhället ska vara funktionellt. Sverige har alltid haft en god vattentillgång i jämförelse med de flesta andra länderna i världen. Däremot finns det områden i Sverige som har en sämre vattentillgång och förutsättningar till att förse samhället med en tillräcklig mängd vatten. Öland är ett av de mest vattenbristdrabbade områdena i Sverige. Ölands geografiska placering resulterar i en låg nederbördsmängd och den geologiska förutsättningen att ansamla och lagra vatten är dålig. Detta har resulterat i att Öland drabbats av återkommande vattenbrister varje år under den varma sommarhalvårsperioden. Ölands kommuner, Borgholm och Mörbylånga har fram till idag genomfört och planerat en del åtgärder för att minska vattenbristsproblematiken. Men frågan kvarstår om de utförda och planerade åtgärderna är tillräckliga. Det finns förutsättningar till att vidta fler åtgärder som kan bidra till en bättre vattensituation för Öland. Trender visar att vattenförbrukningen kommer att öka och därmed finns ett större behov att öka kapaciteten till att bereda dricksvatten. Ett ökat behov ställer därför nya krav på Ölands kommuner att säkra vattenförsörjning i framtiden. Därför är det viktigt att ta reda på vilka åtgärder som kan genomföras för att minska vattenproblematiken på Öland i framtiden. I denna uppsats beskrivs två scenarion. Det första scenariot beskriver åtgärder som kommunerna Borgholm och Mörbylånga vidtagit fram tills idag och utvecklar vidare de åtgärderna i framtiden. Det andra scenariot beskriver nya förslag och fler åtgärder för att motverka vattenbristen. De båda scenariona har gemensamt att beskriva hur vattensituationen ser ut vid året 2100 och vilka åtgärder som genomförts för att komma i bukt med vattenproblematiken. Som resultat presenteras en kombination av åtgärder som bidrar till bättre vattenhushållning på Öland. Klimatförändringar och befolkningstillväxt är de allra största bidragande faktorerna till att tillgången på dricksvatten kommer försämras i framtiden på Öland. Studien visar att åtgärder som är implementerade och är planerade att implementeras i framtiden av kommunerna på Öland räcker bra för att täcka framtida behov av dricksvatten. Dessutom ger studie exempel på fler åtgärder som kan implementeras för att förbättra vattensituationen på Öland i framtiden.

Vatten är en livsnödvändig förutsättning för allt levande och förändringar i vattentillgången kan ha förödande konsekvenser. Därför är det viktigt att hitta ett hållbart sätt att konsumera och återanvända vatten på, särskilt i områden med risk för vattenbrist eller vattenkvalitetsproblem. Sandön är en skärgårdsö med speciell natur och denna studie behandlar en undersökning kring möjligheterna för implementering av regnvatteninsamling på ön för att minska grundvattenuttaget. Studien har omfattat en litteraturgenomgång, insamling, sammanställning och bearbetning av digitala data samt en fältstudie för insamling och kontroll av platsspecifika data. Resultatet av studien visar att möjligheterna för implementering av regnvatteninsamlingslösningar på Sandön är god och olika alternativa lösningar för insamling presenteras. Med den mest kostnadseffektiva lösningen blir den möjliga mängd som går att ersätta med regnvatten 26,7 % av hushållets användning under månaderna juni, juli och augusti, beroende på fastighetens storlek och utrymme för uppsamlingstank samt antalet personer. Den begränsande faktorn är inte potentialen på 23 miljoner liter vatten per år, utan uppsamlingstankens volym som är beroende av fastighetens storlek. Den beräknade optimala totala tankvolymen med avseende på nederbörd och vattenanvändning för Sandön är 3 m3. Vad studien också visar är att grundvattenuttaget på sommaren inte kan täckas upp av enbart regnvatten och att ytterligare lösningar krävs. / Water is a critical necessity for all living creatures and changes in the reservoirs may have disastrous consequences. It is important to find a sustainable way to consume and re-use water, especially in areas with a higher risk of water shortageor quality issues. Sandön is an island in the Swedish archipelago with unique nature and this study includes a survey on the possibilities for implementation of rainwater harvesting on the island in order to decrease the groundwater consumption. The study has covered a literature study on books, reports and articles, collection and processing of digital data and a field study was performed. The result of the study shows that the possibilities of implementation of rainwater harvesting solutions on Sandön is good and different system alternatives are presented. With the most cost-effective system the quantity that is possible to replace with rainwater is 26,7 % of the households use during the months of June, July and August, depending on the properties size, space for placement of tanks and the number of people. The limiting factor is not the potential of 23 millions of liters of water per year, but the volume of the storage tank which is dependent on the size of the property. The optimal total tank volume for Sandön is 3 m3. The study also concludes that the water consumption during the summer can not be covered only by the collection of rainwater and additional solutions are needed.

Due to an increased population and future risks of drought in Halmstad municipality, the pres- sure on water reservoirs increases. To address future challenges and decrease the dependency on large amounts of precipitation, Laholmsbuktens Water and Sewer as started to investigate the opportunity to re-infiltrate purified wastewater. Therefore, I studied the possibility to re- infiltrate purified wastewater into a pit and produce drinking water. To investigate the possibil- ity, I selected to conduct a literature study. I started to compile the limit values for drinking water and outflowing concentrations from Western shore wastewater treatment plant for all the substances I studied. Then I investigated the pits purification capacity, through comparing the concentration after purification of the pit with limit values I could establish which substances required further purification. The pits area requirement and suitable further purification treat- ment for the studied substances were also examined. The investigated substances are chemical oxygen demand (COD), biochemical oxygen demand (BOD), total nitrogen (tot-N), total phos- phorus (tot-P), ammonium, suspended solids, 7 heavy metals, 10 pharmaceuticals and 11 Poly- and perfluoroalkyl substances (PFAS). The results showed that COD, BOD, diklofenak, kar- bamazepin, zink and all PFAS-substances required further purification before the water entered the pit. The most suitable further purification for the studied substances established to be ultra- filtration as pre-treatment to reverse osmosis and it requires four 1.5 hectare basins to infiltrate the desired amount of water. Therefor the conclusion of this study is, that it is possible to create drinking water by infiltrating wastewater from Western shore wastewater treatment plant into the specific pit. However, the wastewater requires ultrafiltration and reverse osmosis treatment before infiltration in order to remove contamination that will not be removed by the infiltration process.

Den produktiva skogsarealen i Sverige som är grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha står på torr mark (personlig kommunikation Göran Kämpe, 2015). Problematiken i södra Sverige är att gran planteras på allt för torra marker, eftersom att tall anses för osäkert pga av betestrycket av vilt.  I undersökningen utreds om och när tillväxten avtar för granen på torrare marker i sydöstra Sverige med hjälp av bestämning av ståndortsindex (SI).  Höjdtillväxten har, med hjälp av borrning/kapning på olika trädhöjder, rekonstruerats i granbestånd för en hel omloppstid. Detta har utförts på två olika lokaler där tall hade varit det naturliga valet och där granen bedöms lida av vattenbrist. Fokusområdet är ifall höjdtillväxten och SI avtar för granen på tall/torra marker under omloppstiden, som kan ses som en indikation på granknytning. Resultatet visar att granbestånden har ett betydligt högre ståndortindex i ungskogsfasen jämfört med när beståndet är äldre.  Under omloppstiden visar det sig att ståndortindexen ändrar sig vid två tillfällen under granbeståndets livslängd, eventuell vattenbrist uppstår. Bestämning av SI visade att bestånden motsvarade en G30 i ungskogsfasen men vid slutavverkning hade det sjunkit till en G24. / Today we know that 9,5 million hectares of productive forest land in Sweden consists of Norway spruce (Skogsstyrelsen 2011), of which almost 0.2 million hectares are standing on dry land with low moisture content (personal, communication Göran Kämpe, 2015). The problem today in southern Sweden is that Norway spruce is planted on arid lands, because that pine is considered unsafe due to damage on young plants done by wild animals. The study investigates if and when growth slows down for spruce on arid lands in south-eastern of Sweden, based on determination of a site index (SI) for a whole rotation. In order to determine SI, increment cores/cutting at different tree height has been conducted. It compares the height growth of spruce stands during the rotation period, on land where the pine had been the natural choice and where the spruce likely suffers from a water deficit. The focus area of this study is if height growth and SI declines with age as an indication of water deficit in older stands. The boundaries are the economic part. The result shows that the spruce stands had a considerably higher site index at an early age, compared when it reaches older ages. During the rotation period, it turns out that site index drops twice during the rotation period, when a possible water deficit occurs. Calculations of the site index show that SI of G30 in the young stand but at time for clear-felling, it drops to a G24.

Vattenbrist är ett stort problem i många delar av världen. En lösning som tar vara på nederbörden och eventuellt kan säkerställa vattenförsörjningen lokalt är rainwater harvesting metoden. Det som denna rapporten analyserar är huruvida det finns potential att implementera rainwater harvesting system på Storsudret, på södra Gotland. Projektet inleddes med en litteraturstudie över befintliga metoder för rainwater harvesting. En sammanställning och utvärdering har gjorts för vad som lämpar sig för området. Detta tillsammans med data från lokala myndigheter, SMHI och Lantmäteriet har analyserats och sammanställts med hjälp av programmen Excel och ArcMap för att bedöma potentialen. Resultatet av rapporten visar att, utifrån de beräkningar och kartanalyser som gjorts, potential finns för rainwater harvesting metoder på Storsudret, Gotland. De bidragande faktorerna till hur stor potential metoden har är nederbördens fördelning över året, den totala mängden nederbörd samt boendesituationen som råder på Storsudret. Boendesituationen handlar främst om storleken på takytor i relation till antalet människor som är bosatta i de fem socknar som utgör området. Slutsatsen av i hur stor grad rainwater harvesting lösningar kan påverka det enskilda hushållets vattenförsörjning är individuellt, och beror på främst på hushållens förbrukning, takyta och lagringspotential. Lösningar som denna bidrar inte enbart med minskad belastning på grundvattendepåerna, utan hjälper även de hushåll där vattnet är otjänligt och/eller där det kommunala vattennätet inte är tillgängligt. Rainwater harvesting är därför en ingenjörsteknik som kan vara en del av det vattenbristproblem som råder, inte bara på Storsudret, utan även på andra platser i Sverige och världen med vattenbrist på grund av gällande hydrogeologiska förutsättningarna. / Many places around the world, including parts of Sweden, suffers from seasonal lack of water. This can be dealt with by storing precipitation in times when the availability is good. One example of such an area is Storsudret on the southernmost part of Gotland. The focus of this report was to analyze the potential of implementing rainwater harvesting methods in Storsudret. The project was initiated with a literature study of existing methods for rainwater harvesting and an evaluation was made whether or not they were suited for the area and data from SMHI and Lantmäteriet was analyzed and compiled in Excel and ArcMap to assess the potential for rainwater harvesting. What this report shows, according to the calculations and map analysis made, is that there is potential in applying rainwater harvesting methods to the area Storsudret, Gotland. The main factors include the meteorological conditions, more specifically, the general spread of precipitation over a year and to the total amount of precipitation in a year. This together with the other factors is needed to evaluate if rainwater harvesting is a viable option for water supply at Storsudret. The other factors are mainly the size of rooftops in relation to the amount of people living in this area. Depending on each households’ own conditions, mainly water usage, rooftop size and storage capacity, the extent of which rainwater harvesting can be applied, varies. These types of solutions can not only help with a less stress on the groundwater storage, but it can also help those households that doesn’t have acceptable groundwater quality or cannot be connected to the municipal water systems. What this comes to show is that rainwater harvesting is an engineering technique that could help solve problems concerning shortage of water, not only at Storsudret, but also in other places in Sweden or in the world.

Syftet med detta arbetet är att skapa en förståelse kring vattenförbrukningen på Storsudret, som är beläget på Gotland, samt hur den varierar över året. Detta för att kunna planera för en framtida hållbar vattenförsörjning i ett område där vattenbrist periodvis hotar och klimatförändringar förväntas ge betydande konsekvenser. Genom framtagning av en modell som beräknar vattenförbrukning för fyra kategorier har den totala årsförbrukningen på Storsudret sammanställts. Vattenförbrukningen kan användas som riktlinje vid dimensionering av grundvattendammar som planeras i området för att stärka lagringen av grundvatten. Modellen är skapad i programmet Excel och kategorierna består av hushåll, djurhållning, bevattning och service. Modellen innehåller ett antal parametrar som anges för de olika kategorierna samt vilka månader som antas tillhöra låg-, medel- och högsäsong. Vattenförbrukningen för respektive kategori räknas ut i kubikmeter per månad och år och redovisas i en sammanställning över året. Utöver vattenförbrukningen i dagsläget har två scenarier tagits fram och studerats där Scenario 1 är baserat på strålningsdrivningsscenariot RCP 8.5, framtaget av FN:s Klimatpanel för att bilda en uppfattning om framtidens klimat vid fortsatt höga utsläpp, samt Scenario 2 som är baserat på hur mycket åkermark som bevattnas.  Sammanställningen av vattenförbrukningen för Storsudret framgick till ett värde på 407 000 kubikmeter per år och visade på en kraftig variation över året där vattenförbrukningen var som högst under sommarmånaderna. För vattenförbrukningen i dagsläget antogs att tio procent av Storsudrets åkerareal bevattnas vilket gav det överlägset största bidraget till vattenförbrukningen. I Scenario 2.1 beräknades årsförbrukningen utan bevattning vilken resulterade i 187 000 kubikmeter. Scenario 2.2 innebar full bevattning och resulterade i en mycket stor total årsförbrukning på 2,4 miljoner kubikmeter vatten. Scenario 1 resulterade i en vattenförbrukning på 611 000 kubikmeter per år och 199 000 kubikmeter exklusive bevattning. Klimatförändringarnas förväntade effekter på vattenförbrukningen bör beaktas vid planering för en framtida hållbar vattenförsörjning. Vid dimensionering av grundvattendammar är det rimligt att bortse från bevattning förutsatt att bevattningen även fortsättningsvis sker genom bevattningsdammar och att kapacitet för detta finns. / The purpose of this work is to create a better knowledge of the water consumption at Storsudret, which is located on the island of Gotland, and how it varies over the year. This to be able to plan for a future sustainable water consumption in an area where water shortage periodically is threatening and climate changes are expected to have significant consequences. By creating a model which calculates the water consumption for four categories, the total annual consumption at Storsudret has been compiled. The total water consumption can be used as a guideline when dimensioning the groundwater dams that are planned in the area to reinforce the magazines of groundwater. The model is created in the program Excel and the categories consists of household, animal husbandry, irrigation and service. The model contains a number of parameters which is entered for the different categories and which months that belongs to off-season, mean season and peak season. The water consumption for each category is calculated in cubic meters per month and year and is presented in a compilation over the year. In addition to the water consumption at present, two scenarios have been developed and studied where Scenario 1 is based on the Representative Concentration Pathway RCP 8.5, developed by the Intergovermental Panel on Climate Change to form an opinion about the future climate if continuing a high rise of emission, and Scenario 2 is based on how much of the cropland is being irrigated.  The compilation of the water consumption at Storsudret resulted in a value of 407 000 cubic meters a year och showed a strong variation over the year, where the water consumption was at its highest during the summer months. When calculating the water consumption at present, an irrigation of ten percent of the cropland was assumed which represented the biggest addition to the water consumption. In Scenario 2.1 the total water consumption for a year was calculated without any irrigation and resulted in 187 000 cubic meters. In Scenario 2.2 the irrigation was at full-scale (when calculating the water consumption for a year) and resulted in a very large total annual consumption at 2,4 million cubic meters of water. Scenario 1 resulted in a water consumption of 611 00 cubic meters a year and 199 000 cubic meters excluding the irrigation. The climate change’s expected impacts on the water consumption should be taken into account when planning for a future sustainable water supply. It is reasonable to ignore the irrigation when dimensioning the groundwater dams hence most of the irrigation is done with the help of irrigation dams.