Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare i engelska kommunicerar med sina elever i undervisningen för att skapa en atmosfär av aktivitet och lärande. För att undersöka ovanstående syfte har vi använt oss av observationer i kombination med ljudinspelningar för att ge en klar bild av kommunikationen i klassrummet. Totalt sex lärare i högstadiet och gymnasiet deltog i undersökningen och samtliga lärare observerades vid två tillfällen. I våra resultat framkommer det att lärarna i undersökningen använder sig främst av förfrågan som verbala yttringar i sin undervisning, tätt följt av befallningar. Lärarna använder sig av ett kroppsspråk som är starkt.

Kommunikation är en förutsättning för att kunna bedriva en god och säker vård utifrån patientens egen vilja. Kommunicering innefattar all form av mellanmänskligt informationsutbyte. Hur upplever vi vårdgivare vårdmötet när den verbala kommunikationen brister? Det prehospitala vårdmötet präglas av korta möten i en ofta stressfylld miljö. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska all vård utgå ifrån patientens behov. Bristande kommunikation leder till minskad patientdelaktighet, patientsäkerhet och trygghet i vårdmötet. Syftet med denna studie är att beskriva den levda erfarenheten hos ambulanssjuksköterskor verksamma inom ambulanssjukvården att vårda patienter där de inte kan kommunicera verbalt i en prehospital vårdmiljö. Författarna till studien har valt att utgå ifrån en fenomenologisk beskrivande perspektiv med kvalitativ intervjumetodik. Åtta Ambulanssjuksköterskor med minst två års tjänstgöring inom ambulanssjukvården intervjuades enligt icke strukturell intervjumetodik och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet presenteras i tre kategorier: Att förstå patienten, Att skapa en vårdrelation och Att uppleva frustration. Dessa tre kategorier innehöll totalt åtta stycken underkategorier. Studiens styrka ansågs vara valet av intervjumetod vilket gav uttömmande och beskrivande svar. En svaghet med studien ansågs vara brist på kommunikationsvaliditet då varken informanterna möjlighet för respons av analysprocessen samt att ingen erfaren forskare konsulterades i analysen av det empiriska källmaterialet.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen ser ut mellan lärare och elever i ämnet idrott och hälsa. Frågeställning: På vilket sätt använder sig läraren av verbal kommunikation i interaktionen med eleverna? Hur ser läraren på sin kommunikation med eleverna? Hur planerar läraren sin kommunikation inför en lektion? Metod Vi har utfört en fallstudie som består av en lärarintervju och ett observationstillfälle som filmades. I filmanalysen vidareutvecklades en befintlig analysmetod för att passa syftet och frågeställningarna. Studien bestod av en lärare i Idrott och hälsa samt 27 elever. Urvalsmetoden för studien var ett bekvämlighetsurval. En av oss känner läraren i fråga vilket kan ha underlättat kontakten och ökat chansen att få komma till skolan och utföra undersökningen. Resultat Det finns ingen standardiserad mall som läraren använder sig av i sitt möte med eleverna. Läraren använder sig av kommunikation med hjälp av en mängd olika metoder och strategier som på ett diversifierat sätt anpassas efter den typ av grupp och situation som hen för tillfället ställs inför. Det framkommer även att läraren måste balansera sin auktoritära ledarroll samtidigt som hen vårdar relationen med eleverna för att de ska känna förtroende för läraren. Hen använder sig av verbal kommunikation för att få information, stämma av och styra eleverna i en särskild riktning som överensstämmer med undervisningens syfte. Vidare framkommer det att läraren, efter många år som verksam inom yrket, har utvecklat en allmän magkänsla för hur hen ska förmedla kunskapsobjektet och inte längre ägnar sig åt en exakt planering av detta utan snarare åt vad det är som ska förmedlas. Slutsats Slutsatsen av studien är att det finns en mängd olika metoder och strategier till lärarens förfogande för att kommunicera och interagera med eleverna. Det som avgör vilket förhållningssätt som är mest framgångsrikt beror på kontextuella faktorer som läraren överväger för att anpassa sin undervisning till gruppen på ett adekvat sätt. Lärarens arbetssätt visar sig stämma väl överens med slutsatserna av den forskning som vi har bearbetat oberoende av om man väljer att behandla kommunikationens strukturer i allmänhet, för skolmiljön eller specifikt på lektioner i idrott och hälsa.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskningsfältet säger om kommunikationen i matematikundervisningen mellan lärare och elever. Kan några slutsatser dras kring vad som bidrar till de kommunikationer som förekommer? Hur och i vilken utsträckning har forskningen intresserat sig för olika aspekter av kommunikation mellan lärare och elever samt vilka aspekter bidrar till en kunskapsutveckling för eleverna? Databasen Web of Science användes för artikelsökning och efter manuell granskning fick jag fram 48 artiklar som målar mitt forskningsfält. Sju artiklar representerar forskningsfältets spridning. Resultat: En knapp majoritet av artiklarna framhåller lärarens kommunikation med eleverna och att det har betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Dessa artiklar hör till den gruppering, som grundas av styrdokument eller lärandeteorier där kommunikation mellan individer anses som utvecklande. Övriga artiklar anser att lärarens kommunikation till eleverna är betydande för kunskapsutvecklingen. / The purpose of this review is to examine what the research field says about the communication between teachers and pupils. Can any conclusions be made about the communications that exists? In what way and how much has the research concerned about different aspects of communication between teachers and pupils and which aspects conduce development of the pupils´ knowledge? Web of Science were used for a database search and by manual reviewing, 48 articles present my research field. Seven of the articles represent the dispersion of the research field. Result: A small majority of the articles emphasize the teachers´ communication with the pupils and that it has importance for the development of the pupils´ knowledge. These articles belong to the group that has curriculum and a learning theory, were communication between individuals are considered developing, as its foundation. The other articles consider the teachers’ communication to the pupils as important for the knowledge development.

Det stereotypiska genusmönstret präglar vårt samhälle. Utefter detta får vi människor lära oss hurvi ska bete oss och klä oss för att passa in. Vi sätts in i fack och ett ytterligare sätt att få in oss ifack är när det sätts en klädkod av vår arbetsgivare. Klädkoder är något som många arbetsgivareanvänder flitigt och det ger en garanti på en välklädd personal. Problemet uppstår när personerinte kan vara sig själva längre. Detta kan vara för att en känner sig tvingad att följa könsnormereller att bära vissa kläder. Denna uppsats redogör hur personer inom kommunikationsbranschenställer sig till klädkoder och könsnormer kring kläder samt den icke-verbala kommunikationensom sker via kläder. För att ta reda på hur personer som jobbar inom kommunikationsbranschen ställer sig till dettaså utfördes samtalsintervjuer. Det utfördes sex intervjuer i Karlstad, och tre intervjuer iGöteborg. Intervjuerna utfördes på åtta olika kommunikationsbyråer totalt. Vi har studerattidigare forskning och teorier och där identifierades tre teorier som det sedan har utgåtts från ianalys- och resultatdelen. Fiskes (1990) definition av Lasswells modell med en ny tvist, Bourdieus(1973) habitus och Connells (2009) definition av genus. Vår forskningsfråga är därmed: Hurförhåller sig anstä llda på kommunikationsbyråer sig till klädkoder och könsnormer kring kläder? Utefter dettaställdes ytterligare underfrågor. Genom att ställa dessa frågor kom det fram till att personer påkommunikationsbyråer har outtalade klädkoder. Dessa respekteras och följs flitigt bland deanställda. Vissa klär upp sig extra inför möten för att visa respekt mot kunden och andra gör intedet. Personer på kommunikationsbyråer kommunicerar via sina kläder. Dels till kunder och delsför sig själva. Kläder är kommunikation i högsta grad och i denna studie så redogörs det hur dettautspelar sig på olika kommunikationsbyråer samt varför det är viktigt. Det finns en allmänuppfattning bland personer på kommunikationsbyråer om att de stereotypiska könsnormerna ärnågot som är förlegat. Teorin säger att det är viktigt att förhålla sig till könsnormerna för att passain. Personerna på kommunikationsbyråerna säger att det inte är det. Ett accepterande kring detsom är annorlunda finns där. Det är viktigt att förstå vilken inverkan kläder och könsnormerfaktisk kan ha. / You can see the stereotypical gender norms everywhere in our society. People get to learn how tobehave and how to dress to fit in. We are put in boxes, by society and even by our employers.One way for the employers to make sure that their employees are presentable is using a dresscode. This will make sure that the employees are well dressed. There is only a problem whenpeople can’t be who they are anymore. When someone feels forced to follow the gender normsor forced to dress in a certain way it becomes a problem. This essay shows how people workingin the communications industry feels about dress codes, gender norm regarding clothing and thenon-verbal communication that happens through clothes.We decided to start by talking to persons that work in the communication industry and ask them what they think of this. We decided to do interviews. We performed six interviews in Karlstad,and three in Gothenburg. The interviews were done on eight different communications agencies.We have researched and found three theories that we have used in our analysis and result part.Fiskes (1990) definition of Lasswell’s model with a new twist, Bourdieu (1973) habitus andConnell (2009) definition of genus. Our research question is: How do the people in communicationagencies feel about dress codes and gender norms regarding clothes? We wrote a few more questions afterthat. By asking these questions, we concluded that the people in communication agencies haveunspoken dress codes. These are respected and followed by the employees. Some people dress upfor meetings to show respect towards the customers and others do not. People atcommunications agencies communicate through their clothes. Both to customers and forthemselves. Clothing is communication in the highest degree, and in this study, we explain howthis plays out in different communication agencies, and why it is important. There is a generalperception among the people of communication agencies that the stereotypical gender norms areobsolete. The theory says that it is important to relate to gender norms to fit in. It is important toaccept the impact clothing and gender norms can have.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Det finns två olika typer av kommunikation; verbal kommunikation och icke-verbal kommunikation. Den icke verbala-kommunikationen rör allt som inte har med ord att göra exempelvis kroppsspråk, beröring och ögonkontakt. Studier visar en brist på icke-verbal kommunikation i akuta vårdsituationer samt att patienter önskar mer icke-verbal kommunikation från vårdpersonalen. Det är även viktigt att vårdpersonal ser patienter som unika individer. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva hur icke-verbal kommunikation mellan vårdpersonal och patient uttrycks i vården. Metod: Detta examensarbete är baserat på en litteraturstudie där relevant litteratur för syftet sökts i diverse databaser. Tio stycken artiklar valdes ut som alla berörde den icke-verbala kommunikationen mellan vårdpersonal och patient. Resultat: Tre teman kunde identifieras; Rädsla och osäkerhet hos vårdpersonal, Vårdpersonalens personliga förutsättningar och Beröring – en balansgång mellan genuinitet och förtryck. Studien visar att det finns en oro och rädsla hos vårdpersonal för att göra fel och att missförstånd ska uppstå genom den icke-verbala kommunikationen. För att kunna bygga en vårdrelationmåste vårdpersonalen se patienten som en unik individ samt ha kunskap om icke-verbal kommunikation. Även vårdpersonalens personlighet spelar en roll i när den icke-verbala kommunikationen används. Diskussion: Enligt omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee genomgår vårdpersonalen och patienten flera faser för att kunna skapa en människa-till-människa relation. Det är därför viktigt att identiteter får framträda både hos vårdpersonalen och patienten. Att använda sig av icke-verbal kommunikation skapar även arbetstillfredsställelse både kort- och långsiktigt hos vårdpersonalen.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med den hermeneutiska fenomenologin som vetenskapligt perspektiv. Syftet är att beskriva hur rekryterare själva upplever fenomenet första intrycket samt hur den icke verbala kommunikationen påverkar detta. Vi vill genom en situation som en anställningsintervju beskriva hur rekryterare upplever det första intrycket utifrån egna erfarenheter, samt hur handslag, kroppshållning, utseende, gester och ögonkontakt påverkar detta. Våra forskningsfrågor lyder enligt följande; Hur upplever rekryterare det första intrycket vid en anställningsintervju? Hur, fem icke verbala signaler påverkar det första intrycket under anställningsintervjun? För att besvara forskningsfrågorna har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med rekryterare som har stor erfarenhet av anställningsintervjuer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit attributionsteorin samt det fundamentala attributionsfelet där båda är grenar inom den kognitiva teorin. Även Fiskes teorier om kommunikation har legat till grund. Slutsatserna blev utifrån respondenternas upplevelser att det första intrycket har en betydelse under en anställningsintervju men är inte på något sätt avgörande. Respondenterna är således beredda på att omvärdera om ett första intryck skulle bli negativt, men det skapar bättre förutsättningar och underlättar för rekryteraren om det är ett bra sådant. De icke verbala signalerna har en påverkan genom att de är en del av en helhet som alla hjälper till för att förstärka ett helhetsintryck. Utifrån uppsatsen slutsatser har vi skapat en djupare förståelse kring första intrycket och dess betydelse under en anställningsintervju samt fått ta del av våra respondenters upplevda erfarenheter.

Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2009.