I vår undersökning har vi fokuserat på hur kommunikationen ser ut mellan elever i ämnet slöjd. Syftet med C- uppsatsen var att ta reda på om elever kommunicerar slöjdprocessen mellan varandra utifrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Våra frågesällningar var ”vad kommunicerar elever om rörande slöjdprocessen mellan varandra?” och ”hur kommunicerar eleverna slöjdprocessen?” Vår undersökning grundade sig på en elevenkät, videofilmning och deltagande observation som vi utförde i tre nioklasser på en skola inom Umeå kommun. Genom vår undersökning kom vi fram till att eleverna i stor utsträckning kommunicerar slöjdprocessen (ide, planering, genomförande och värdering) med varandra. Genom våra frågeställningar kunde vi se att eleverna dels använde sig av verbal kommunikation (språk och ljud), men även av icke verbal kommunikation (gester, miner, kroppsspråk av olika slag). Även verktyg och redskap visade sig vara vanliga inslag för att just kommunicera slöjdprocessen.

Människan har genom historien haft relationer till andra djur och har det än idag. I takt med människans och samhällets utveckling har de relationer vi har till hästen även utvecklats och förändrats. Trots att hästen idag kan förstås som en följeslagare till människan och som en signifikant annan i vissa människors självutveckling finns det fortfarande anhängare inom samhällsvetenskaperna som anser att djur andra än människan inte har någon plats inom studiefältet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hävdar att hästar och djur i allmänhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade på att hästar inte har ett verbalt språk och att de inte heller kan objektifiera sig själva och uppnå vad man kan likna vid ett själv. Eftersom hästen inte kan förmedla sig på samma sätt som människan kan vi inte heller interagera med den, ännu mindre ha meningsfulla relationer till den. Den här studien argumenterar dock för att människan kan ha meningsfulla relationer till hästar eftersom de och andra djur är en del av de relationer som människan har som är av social karaktär och därför är berättigade till en plats inom det sociologiska studiefältet. Studien syftar till att utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv förstå hur sju ridlärare i Mellansverige förstår och tolkar mellanartslig interaktion utifrån arterna häst och människa. Studien påvisar även hur gemensam artöverskridande mening kan uppstå och förstås samt att häst och människa tillsammans kan interagera symboliskt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan använder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda på vilka konfliktstilar barn och elever använder sig av och vilken konfliktstil de använder när konflikten avslutas. Det är viktigt att pedagogen tar reda på hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjälpa barn och elever att på egen hand hantera konflikterna på ett bättre sätt som gynnar båda parter. Studien bygger på observationer från en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar på att barn och elever använder både den verbala och icke-verbala kommunikaton när de kommunicerar i konfliktsituationer. Både barn och elever kombinerar den verbala och icke-verbala kommunikationen när de kommunicerar med andra. Konfliktstilen har en betydande roll för hur konflikter avslutas och i förskolan är kamp tillsammans med anpassande konfliktstil vanligast. I grundskolan är kamp och undvikande de två konfliktstilar som tillämpas mest.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur den verbala kommunikationen kan se ut i olika språkklassrum och hur lärarna själva reflekterar kring den verbala kommunikationen i sin undervisning. Det vi studerat inom verbal kommunikation är användandet av målspråket, kommunikationsstrategier och innehåll. För att uppnå syftet har vi använt oss av observationer och intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien omfattar fyra grupper och tre lärare på två gymnasieskolor i och utanför Uppsala. Resultatet av undersökningen visar att målspråket inte alltid används i den utsträckning som man kan önska och att kommunikationsstrategier snarare används av lärarna än eleverna. Den enda grupp som nästan uteslutande talar på målspråket och som i störst utsträckning använder sig av kommunikationsstrategier är den grupp analfabeter som observerats, trots att alla elever utom en i gruppen delar modersmål. Vi kan, i jämförelserna av våra intervjuer och observationer, se att det som observerats inte alltid stämmer överens med hur lärarna själva reflekterar över sin undervisning och inte heller med den språkforskning vi tagit del av. I vår slutsats har vi kommit fram till att en attitydförändring måste ske för att målspråksanvändningen ska få en större plats i språkundervisningen och att den ska användas på ett mer medvetet sätt av såväl lärare som elever.

<p>Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna. Det var lite överraskande att eleverna verkade ha så god förmåga att kunna avläsa och tolka olika icke verbala signaler. Det visar att denna ordlösa delen av kommunikationen har stor betydelse i skolan enligt eleverna, och att lärarna måste utnyttja detta kraftfulla uttrycksmedel. Det är lärarens kanske mest betydelsefulla verktyg i undervisningen.</p>

Diss. Uppsala : Univ., 2008.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

No description available.

Detta arbete har som mål att undersöka påverkan av starka glädje rörelser som återkoppling hos spelare. Arbetet centrala frågeställning har varit: ”Hur uppfattas starka glädjerörelser som återkoppling för att avklara speluppdrag där målet är att samla på sig de mest värdefulla objekten” För att undersöka frågeställningen har det skapats ett spel samt olika animationer som ska förmedla glädje. Deltagare i studien fick spela och reflektera kring dessa och sedan intervjuas för att utvinna data. Det upptäcktes att glädjeuttryck har en påverkan hos spelare men att mer forskning behövs göras till vilken grad de påverkas.

Abstract Detta examensarbete undersöker förskollärares erfarenhet och tankar om användning av icke-verbal kommunikation som verktyg för att stärka barns kommunikation och samspel i förskolan. Syftet är att få veta mer om hur väl rustade förskollärarna känner att de är när det gäller icke-verbal kommunikation. Upplever förskollärarna att de har den kunskap de behöver för att kunna använda icke-verbal kommunikation som verktyg? Vår teoretiska utgångspunkt har vi tagit i det sociokulturella perspektivet och Roger Säljös tolkningar av grundaren till den sociokulturella traditionen, Lev Vygotskij.  Materialet till undersökningen har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med  sju  utbildade förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärare efterfrågar mer kunskap inom icke-verbal kommunikation. I dagsläget upplever förskollärarna att det är ett viktigt ämne men att det saknas en medvetenhet i hur den icke-verbala kommunikationen används i förskolan.