Energiproduktionen för solpaneler har stora variationer beroende på dess monteringssätt. Målet med denna rapport är att presentera och jämföra skillnaderna i potential hos solpaneler i Sverige monterade på tak och på vertikal fasad med olika riktningar, söder, sydväst, sydöst, väst och öst, vilka presenteras i form av grafer och diagram. Genom datainsamling från en uppsamlingssida för data från solpaneler som heter Sunny Portal och simuleringsprogrammet Valentin Software PV*SOL premium kan den elektriska energi producerad av solcellerna sammanställas och presenteras. För att få en relevant jämförelse har produktionen omräknats till antalet kilowattimmar producerad per installerad effekt i kilowatt. För att besvara frågeställningen har de olika data sammanställts och jämförts i de olika årstiderna för att ge en bra bild över hur produktionen varierar mellan tak- och fasadmonterade solpaneler. Produktionen månad för månad under ett års tid behandlas också, men på grund av bristande datamängd finns endast ett år av riktig produktion. För att komplettera denna brist används simulerade värden också i jämförelsen för att undvika att förvirring uppstår från alltför stora avvikelser från normalen inte uppfattas. Trots den bristande datamängden har undersökningen tydligt lyckats visa på de karaktäristiska för- och nackdelarna hos de olika monteringsalternativen, både från anläggningsägarens och från samhällets perspektiv.

Genom en fallstudie av en organisationsförändring har vi studerat de anställdas upplevelse av kommunikation i samband med huvudmannabyte. Organisationsförändringen berör ett omvårdnadsboende för äldre som genom ett anbudsförfarande byter huvudman. Syftet med fallstudien var att beskriva och analysera kvalitativt olika uppfattningar om den förändring som organisationen genomgått. Frågeställningarna rör hur de anställda talar om hur kommunikationen på arbetsplatsen såg ut innan, under och efter byte av huvudman. Tidigare forskning pekar på vikten av att uppmärksamma både horisontell och vertikal kommunikation i en organisation samt hur en arbetsledning på bästa sätt kan få en engagerad och delaktig personal som inte upplever stress och oro. Med utgångspunkt i det har vi valt att utgå från diskursanalys. Vår avsikt var att studera hur en diskurs skapas inom den organisation fallstudien berör. Av den anledningen valde vi att använda oss av gruppintervjuer för att klargöra det som gruppen anser vara viktigt. Vad vår fallstudie ger för handen är att före den nye huvudmannens tillträde till organisationen förekom ett sätt att kommunicera. Vilket skedde i form av samtal och dialog, i vertikal- både uppifrån och ned samt horisontell form. Det respondenterna beskriver är, att de under den tiden kände sig delaktiga och ansvariga. Under övergången uppstod vad vi vill beskriva som ett diskursivt brott där kommunikationen inte nådde fram, under den tiden kom den horisontella kommunikationen att öka. Efter att den nye huvudmannen tillträtt kom kommunikationen främst att ske via dokument och papper. Det har inneburit en ökad vertikal kommunikation som främst går uppifrån och ned samt att den horisontella kommunikationen mellan de anställda har minskat. Det har för respondenterna inneburit ett bristande engagemang där de dels uttrycker en känsla av att bli idiotförklarad då de blir tilldelade arbetsuppgifter utan en dialog. Men även en avsaknad av bekräftelse, där de upplever sig som osynliga så länge de bara arbetar på.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur företag inom industrin arbetar med innovationskraft och intraprenörskap från produktionspersonal i den operativa kärnan i samband med företagsstrukturen. Genom studien skall förbättringsområden för innovationsfrämjande inom intervjuade företag läggas fram. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Totalt 6 personer deltog i tre intervjuer på större industriföretag. Slutsats: Vi har sett en stor möjlighet att öka innovationskraften i de företag som samarbetats med. Detta genom att involvera all personal till att aktivt stimulera idéskapande och ge tid och positiv uppmärksamhet för innovationsarbete. Författarna har sett att det ständigt kommer många små förbättringsförslag från personal som jobbar nära produktionsprocessen då de ges möjlighet. Större företag behöver kontroll och detta kan skapa en motsträvighet att avsätta tid för innovationsarbete då det är osäkert vad resultaten kan bli. Ofta införs tidskrävande kontroller vilket ökar kostnader för innovationsarbete. För att minska kostnad och tid för förändringsarbete behövs en miljö som tillåter idéer och är decentraliserade där personalen har mandat att välja ut idéer och implementera dessa. För att göra detta krävs att personalen har den kunskap som behövs för att göra en förbättring utan negativa konsekvenser

<p>Sammanfattning</p><p><strong>Bakgrund: </strong>Fotboll är världens största lagidrott med ca 240 miljoner utövare runtom i väldren. Av dessa 240 miljoner är ca 20 miljoner kvinnor och 80% av dessa kvinnor är ungdomar eller juniorer. Accelerationshastighet anses vara en av de viktigaste fysiska egenskaperna hos fotbollsspelare.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie var att designa, genomföra och utvärdera ett träningsprogram för unga fotbollsspelande tjejer med syfte att öka accelerationshastigheten.</p><p><strong>Metod: </strong>22 stycken tjejer (14,61 ± 1,03 år, 50,33 ± 5,05 kg, 160,16 ± 3,04 cm) tillhörande 2 olika fotbollslag delades in i 2 grupper, en testgrupp (TG) (n=8) och en kontrollgrupp (KG) (n=14). Träningsmängden för båda grupperna var 3 pass/vecka i 12 veckor. Ett pass/vecka var designat i syfte att öka accelerationshastigheten för TG. KG tränade fotboll som vanligt alla 12 veckor.</p><p><strong>Resultat: </strong>I TG sågs en tendens till ökad acceleration i sprinttestet (p=0,08) och en signifikant förbättring i hopptestet (p=0,03) efter 12 veckors träning. Accelerationsträningen visade även ge signifikanta korrelationer mellan sprint- och hopptestet i TG efter avslutad träningsperiod (p=0,02). I KG ökade tiderna på sprinttestet (p=0,02) och den vertikala hopphöjden minskade i hopptestet (p=0,12) vid utvärdering 2. Det fanns en signifikant korrelation mellan sprint- och hopptestet för KG vid både utvärdering 1 och 2 Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Ett 12 veckors träningsprogram kan öka accelerationshastigheten och den vertikala hopphöjden hos unga fotbollsspelande tjejer.</p> / <h2>Abstract</h2><p><strong>Background: </strong>Soccer is the world’s most popular team sport with over 240 million players around the world. About 20 million of the 240 million players are women and 80% of these women are adolescence or juniors. Acceleration speed is one of the most important physical qualities for a soccer player.</p><p><strong>Purpose: </strong>The aim of this study was to design, perform and evaluate a training program for young female soccer players with focus on increasing the acceleration speed.</p><p><strong>Methods: </strong>22 females (14,61 ± 1,03 years, 50,33 ± 5,05 kg, 160,16 ± 3,04 cm) from two different teams were split in 2 groups, one test group (TG) (n=8) and control group (KG) (n=14). The amount of training were 3 times/week for 12 weeks. One workout/week was designed to increase the acceleration speed for TG. KG trained soccer all 12 weeks.</p><p><strong>Results: </strong>TG showed a tendency to increased acceleration at the sprint test (p=0,08) and significant improvement at the jump test (p=0,03) after 12 weeks of training. The acceleration training also showed significant correlations between the sprint- and jump test in the TG after completed the 12 week training period (p=0,02). KG showed decreased acceleration at the sprint test (p=0,02) and the vertical jump height decreased at the jump test (p=0,12). There was a significant correlation between the sprint- and jump test in KG at both evaluation 1 and 2. There were no significant differences between the two groups.</p><p><strong>Conclusion: </strong>A 12 week training program can increase the acceleration speed and the vertical jump height on young female soccer players</p>

Sammanfattning Bakgrund: Fotboll är världens största lagidrott med ca 240 miljoner utövare runtom i väldren. Av dessa 240 miljoner är ca 20 miljoner kvinnor och 80% av dessa kvinnor är ungdomar eller juniorer. Accelerationshastighet anses vara en av de viktigaste fysiska egenskaperna hos fotbollsspelare. Syfte: Syftet med denna studie var att designa, genomföra och utvärdera ett träningsprogram för unga fotbollsspelande tjejer med syfte att öka accelerationshastigheten. Metod: 22 stycken tjejer (14,61 ± 1,03 år, 50,33 ± 5,05 kg, 160,16 ± 3,04 cm) tillhörande 2 olika fotbollslag delades in i 2 grupper, en testgrupp (TG) (n=8) och en kontrollgrupp (KG) (n=14). Träningsmängden för båda grupperna var 3 pass/vecka i 12 veckor. Ett pass/vecka var designat i syfte att öka accelerationshastigheten för TG. KG tränade fotboll som vanligt alla 12 veckor. Resultat: I TG sågs en tendens till ökad acceleration i sprinttestet (p=0,08) och en signifikant förbättring i hopptestet (p=0,03) efter 12 veckors träning. Accelerationsträningen visade även ge signifikanta korrelationer mellan sprint- och hopptestet i TG efter avslutad träningsperiod (p=0,02). I KG ökade tiderna på sprinttestet (p=0,02) och den vertikala hopphöjden minskade i hopptestet (p=0,12) vid utvärdering 2. Det fanns en signifikant korrelation mellan sprint- och hopptestet för KG vid både utvärdering 1 och 2 Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Slutsats: Ett 12 veckors träningsprogram kan öka accelerationshastigheten och den vertikala hopphöjden hos unga fotbollsspelande tjejer. / Abstract Background: Soccer is the world’s most popular team sport with over 240 million players around the world. About 20 million of the 240 million players are women and 80% of these women are adolescence or juniors. Acceleration speed is one of the most important physical qualities for a soccer player. Purpose: The aim of this study was to design, perform and evaluate a training program for young female soccer players with focus on increasing the acceleration speed. Methods: 22 females (14,61 ± 1,03 years, 50,33 ± 5,05 kg, 160,16 ± 3,04 cm) from two different teams were split in 2 groups, one test group (TG) (n=8) and control group (KG) (n=14). The amount of training were 3 times/week for 12 weeks. One workout/week was designed to increase the acceleration speed for TG. KG trained soccer all 12 weeks. Results: TG showed a tendency to increased acceleration at the sprint test (p=0,08) and significant improvement at the jump test (p=0,03) after 12 weeks of training. The acceleration training also showed significant correlations between the sprint- and jump test in the TG after completed the 12 week training period (p=0,02). KG showed decreased acceleration at the sprint test (p=0,02) and the vertical jump height decreased at the jump test (p=0,12). There was a significant correlation between the sprint- and jump test in KG at both evaluation 1 and 2. There were no significant differences between the two groups. Conclusion: A 12 week training program can increase the acceleration speed and the vertical jump height on young female soccer players

This paper deals with the subject internal communication. We received this assignment from Region Värmland, an organization formed jointly by the 16 municipalities in the county of Värmland, to take responsibility for regional development, growth issues, culture and adult education in Värmland. The organization consists of a number of geographically dispersed units with specialized working areas. In this type of organization, there are high demands on internal communication as a tool to coordinate the organization’s different units and integrate their work, in order to reach the common goals. The objective of the study is to examine how the internal communication functions, and is perceived, by the employees in Region Värmland. We have based our study on previous research on communication in relation to organizational structure, communication networks- and channels. Three main issues have been focused on to lead us to an answer to our purpose. These questions were formulated based on what can be considered core components of a functioning internal communication. How are the channels of communication used and perceived by the employees? How do the employees perceive the functions of the vertical communication in the organization? How do the employees perceive the functions of the horizontal communications between the various units of the organization? For our study we have implemented a methodological triangulation, through a questionnaire and four qualitative interviews. The study has shown that the most used communication channels among the employees are meetings and informal communication with colleagues. The employees feel that the communication with their immediate manager is well-functioning – that they feel free to express work-related opinions, and that they are involved in decision making processes. However, it turned out that there are gaps in the horizontal communication between the units, and that they are too isolated from each other. The intranet is not as widely used as desirable, and needs to be developed in terms of its communicative qualities, to gain a more significant role in communication and coordination between the units in the organization. Key words: communication channels, horizontal communication, internal communication, vertical communication

Eurokoderna som tillsammans med EKS (Boverkets konstruktionsregler), utgör svenska normer för verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet kan ibland vara svåra och tidsödande att tolka och tillämpa i konstruktionsarbetet. I bruksgränstillstånd finns oftast inte krav kvantifierade i eurokoden utan det är byggherrens eller konstruktörens ansvar att formulera dimensioneringskriterier för till exempel deformationer. Denna brist på tydliga krav och definitioner gör det svårt att få en samlad bild och tolkningar och kriterier tenderar till att bli individuella. Hur deformationsgränser och lastfall tolkas och tillämpas påverkar hur byggnadsdelar dimensioneras och utformas och därmed även materialåtgång, kostnad och miljö.   Den här studien är gjord för att effektivisera hur AFRY arbetar med eurokoderna med avseende på bruksgränstillstånd och framför allt vertikala stomdeformationer. Studien visar även hur materialanvändningen påverkas av olika deformationskriterier och lastfall. För att kunna visa detta har några vanligt förekommande konstruktionslösningar studerats.   Det som framkommit är att frånvarandet av deformationsgränser i de svenska eurokoderna är en brist som borde åtgärdas och kanske borde vi göra som andra länder som har med deformationsgränser i den generella delen av eurokoden. Eurokoderna kan även vara krångliga att läsa, och det är lätt att tappa helhetsbilden när informationen som eftersöks finns i olika stycken och eurokoder.   Det har även framkommit att materialåtgången kan vara så stor som 66 procent beroende av hur eurokoderna tolkas och vilka deformationskrav som används. Det är dock en siffra som kan ha stora variationer beroende på konstruktionslösning och material, men resultatet ger dock en fingervisning på hur det kan se ut.

Bakgrund: Ökad decentralisering och ökade krav på kostnadseffektivitet har tillsammans med andra faktorer gjort att företag med global produktionsstrategi möter nya utmaningar när det kommer till att utforma prestationsmätningssystem. Få studier har gjorts i syfte att belysa hur ett vertikalt och horisontellt styrningsperspektiv kan användas för att utforma en effektiv prestationsmätning inom företag med global produktionsstrategi. Genom att möjliggöra integrering av ett vertikalt och horisontellt styrperspektiv kring prestationsmätning görs ett försök att lösa de utmaningar som finns kring att styra företag med global produktion. Syfte: Syftet med studien är att genom kartläggning, och jämförelse av prestationsmätning inom tre företag med global produktionsstrategi identifiera aspekter för en effektiv prestationsmätning med vertikal och horisontell styrning. Aspekterna ämnar mynna ut i en empiriskt förankrad referensram gällande prestationsmätning för företag med en global produktionsstrategi. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallstudie på tre globala produktionsföretag. Teoretiskt material sammanställdes till en konceptuell modell som låg till grund för empiriinsamlingen. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med personal på fallföretagen samt interna och externa dokument. Slutsats: Värdeskapande genom standardiserade produktionssystem har identifierats som viktigt för att kunna vara kostnadseffektiv med en global produktion. Dessutom blir en nedbrytning av vision och strategi och informationsutbyte mellan enheter viktigt för att skapa en likartad struktur i prestationsmätningen. För en effektiv styrning krävs även en mix av mått som även kan användas för jämförelser. Prestationsmätningen kan visualiseras med hjälp av ett kommunikationsverktyg som sammanlänkar olika enheter och möjliggör beslutsfattande på olika nivåer. / Background: An increased amount of decentralized production and cost efficiency has together with several other factors led to that companies with a global production strategy are facing new challenges when it comes to developing a performance measurement system. There is limited research in this area regarding how a vertical and horizontal management perspective can be used in order to successfully develop a performance measurement system for companies with a global production strategy. Purpose: The purpose of the study is through mapping and comparing of performance measurement, within three companies with a global production strategy; identify aspects needed for an efficient performance measurement with vertical and horizontal management. The aspects aim to build an empirical based framework for performance measurement regarding companies with a global production strategy. Method: This study is a qualitative multiple case study on three different companies. The theoretical foundation was compiled in a conceptual model which later was used to gather the empirical data. The gathering of data has been done through interviews on the companies and by studying internal and external documents. Conclusion: Creation of value through standardisation of production systems has been identified as one important aspect in order to cost effective. Further is the breakdown of vision and strategy important to create a similar structure of the performance measurement system. In order to manage effectively, a mix of performance measure is needed which also can be used for comparison. Performance measurement can be visualized by a communication tool which connects business units and enables decision making on different levels.

I denna studie undersöks genusmedvetenhet inom tre civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet vilka har olika andel kvinnliga respektive manliga studenter. Universitetet hävdas ofta vara en könsneutral organisation, men med utgångspunkt i den låga andelen kvinnor inom tekniska utbildningar är det av betydelse att analysera dessa ur ett genusperspektiv. Fokus ligger på att analysera genuskultur inom respektive program och hur denna upplevs av olika programaktörer, för att vidare dra slutsatser kring medvetenhet om konstruktion av genus. Data har insamlats genom intervjuer med programansvarig, programstudievägledare samt kvinnliga och manliga studenter på respektive utbildningsprogram. Studien visar att genusmedvetenhet på programnivå förknippas med en jämn könsfördelning bland studenter och lärare, vilket försummar andra faktorer vilka påverkar genuskultur inom programmen. Studien visar vidare att en jämn könsfördelning inte är en tillräckligt medveten åtgärd för att uppnå en jämställd genuskultur.

Vertikal odling är en växande trend och det är trevligt att ha växter hemma, det ger en känsla av hemtrevnad. Växter bidrar till bättre luftkvalité eftersom de genom fotosyntesen suger i gifter som finns i våran inomhusluft och samtidigt producerar de syre. Växter önskar vatten och ljus för att överleva och för att fotosyntesen ska fungera.   Som designer vill jag ge vertikal odling funktion och formkvalité. Det ska inte bara vara praktiskt utan estetiskt tilltalande. Ett smycke att sätta på väggen.