This project is a case study conducted at Ericsson where a new type of learning activity has been tested. The reason for conducting this study is that Ericsson together with other companies within the technology field faces a significant challenge to acquire knowledge fast enough to keep up with new trends and technological developments. The main research questions in this study are how the participants experience these learning activities and what the most important factors are for successful learning within this context. Further, it is investigated how these learning activities are affected when they are scaled from one to many locations with interactive video conferencing rooms. Data were collected in a four-month period, and the data consisted of qualitative interviews, observations, questionnaires and impressions perceived during the time spent in Ericsson’s office. Given this collected data, the direction of the study changed during the study’s duration, since new questions arose that needed to be answered. The results indicate that the interaction changes when video conferencing tools are used, the number of interaction decreases; however, there are indications that the quality of content increases. The participants believe that interaction is an essential part of learning, and to create a safe environment for having discussions and for asking questions. Further, motivation and expectations seem to be crucial factors for successful learning activities. The analysis of these results implies that clear information, planning and a high level of structure in the implementation is required for a truly interactive learning environment to exist, in particular, if more than one location is participating. To make it possible for the participants to prior their personal development, it seems to help them to set the right expectations in prior is important. Furthermore, the social aspect regarding relations and the possibility to build personal networks seems to become the ground for motivation and attitude when it comes to participating. In conclusion, the studied activity of interactive learning seems to be a way forward for Ericsson to face technical development and new trends in the market since this is a way of creating awareness and giving a broader perspective. This activity can, with support from the theoretical perspectives, be seen as a starting point for learning, where the process for each continues afterwards. For Ericsson to continue to develop this interactive learning activity, recommendations are given at the end of this report for further improvements. / Detta är en fallstudie genomförd på Ericsson där en ny typ av lärandeaktivitet har undersökts. Anledningen till att dessa tester görs är att Ericsson och andra teknikföretag står inför en stor utmaning att kunna lära sig nya områden i samma takt som nya trender kommer och tekniken utvecklas. Huvudfrågorna i denna studie är hur deltagarna upplever det lärandekoncept som testats, samt vilka framgångsfaktorerna är och vad som händer med interaktionen när konceptet skalas upp med hjälp utav interaktiva videokonferensrum. Datainsamling gjordes löpande under fyra månaders tid och bestod utav kvalitativa intervjuer, observationer, frågeformulär och allmänna observationer och intryck under tidens gång på Ericsson. Utifrån insamlade data ändrades studiens riktning under arbetets gång för att besvara nya frågor som dykt upp. Resultaten visar på att interaktionen förändras när videokonferensverktyg används, och att mängden interaktion minskar men att kvalitén på innehållet i interaktionen kan öka. Deltagarna anser att interaktionen är en viktig del i lärandet, samt att det är ett tryggt klimat för att diskutera och ställa frågor. Motivation och förväntningar anses också vara viktiga faktorer. Analys visar på att det krävs tydlig information, planering och struktur i genomförandet för att ett interaktivt lärandeklimat ska kunna existera, särskilt när flera rum är sammankopplade. För att deltagare ska kunna prioritera sitt lärande tycks förväntningar vara centrala, och det är upp till organisatörerna att hjälpa deltagarna sätta rätt förväntningar. Den sociala aspekten gällande relationer och möjligheten att bygga kontaktnätverk verkar ligga till grund för motivation och attityd vad gäller deltagande. Sammanfattningsvis verkar denna typ av interaktiva lärandeaktiviteter vara ett sätt för Ericsson att möta den tekniska utvecklingen och de nya trender som de har framför sig, då det bidrar till förståelse och ett bredare perspektiv. Dessa aktiviteter kan, med stöd från de teoretiska perspektiven, ses som en startpunkt för lärande där processen hos varje individ fortsätter även efteråt. För att i framtiden fortsätta arbetet med att förbättra dessa lärandeaktiviteter avslutas denna rapport med ett antal rekommendationer för fortsatt utveckling.

Projektet som beskrivs i denna rapport utgör modifieringen av videokonferensprogrammet Jitsi Meet, där öppen källkod tillåter anpassning av tjänsten för videoinspelning. Den mottagna videoströmmen som utgör samtalet mellan två deltagare skall sparas till disk, för att sedan möjliggöra för utredning och analys av sessionens videokvalitet. För att uppnå behoven för denna kvalitetskontroll krävdes en inspelning av mottagen video med jämförbar klarhet och komposition till originalet. Olika tillvägagångssätt utvärderades för att fullborda videoströmmens utvinning. Av de tre ansatser som presenterade sig valdes framtagandet av en inspelningsfunktion på klientsidan, en lösning som nyttjar användarens webbläsare för att utföra uppgiften. Jitsi Meet stöds av standardiserade teknologier inom webbaserad mediahantering, vilket möjliggjorde för tillämpningen av intilliggande metoder och verktyg i inspelningsfunktionens utveckling. Den resulterande inspelningsfunktionen utgör ena parten i ett tvåsidigt system, där den modifierade webbklienten agerar mottagare för en särskild mobilapplikations videoström. Enskilda bildrutor från enheternas videoinspelningar jämfördes via dess strukturella likheter och brusanalys, där skillnader i videons kvalitet före och efter strömning uppenbarade sig genom konkreta värden. Undersökning av resulterande grafer indikerar att särskilda händelser så som förändrad bithastighet, försvunna bildrutor och andra avvikelser kan identifieras med hjälp av den framtagna mätuppställningen. Projektet har därmed uppnått målet att producera en inspelningslösning för strömmad video som kan användas i kontroll av videokvalitet. Därmed ges goda förutsättningar för fortsatt arbete med utvärdering av kvalitet för videosamtal. / The project described in this report is the modification of the video conferencing software Jitsi Meet, where its open-source code allows for customization for the purpose of video recording. The received video stream that constitutes the conversation between two participants shall be saved to disk, to then allow for the examination and analysis of the session’s video quality. To meet the needs of this quality control, a recording of the received video with comparable clarity and composition to the original was required. Various approaches were evaluated to allow for the extraction of the video stream. Of the three approaches that presented themselves, the development of a recording function on the client side was chosen, a solution that uses the user's web browser to perform the task. Jitsi Meet is based on standardized technologies in web-based media management, which enabled the use of adjacent methods and tools in the development of its recording solution. The resulting recording solution forms one part of a two-sided system, where the modified web client acts as a receiver for a particular mobile application's video stream. Individual frames from the devices' video recordings were compared via their structural similarities and noise analysis, where differences in video quality before and after streaming revealed themselves through measured values. Study of the resulting graphs indicates that special events such as changing bit rates, missing frames and other deviations can be identified with the help of this measurement setup. The project has thus achieved its goal of producing a recording solution for streamed video that can be used in video quality control. This provides good conditions for continued work with evaluation of the quality of video calls.

There has been an increased demand on the mobile infrastructure, with enhancement in technology, content delivery and regulatory changes on access and competition rules. According to Ericsson the mobile data traffic is expected to grow with 45% from 2013 until 2019. These changes have to do with the fact that the service provider’s traditional pricing schemes are distinguishing. These changes enables new business models. The main two drivers behind the growth of mobile data traffic are (1) increased number of mobile data subscribers and (2) the average volume per subscriber has increased. At the same time the revenues are growing extremely slow in comparison with data usage, the revenues from the mobile broadband are limited to just a few cents off ARPU. One of the operator looking at different solutions in order to reduce the revenue gap is Telenor. Telenor wants to incorporate in its business model is videoconference with QoE taken into account. They have therefore developed a new service called Appear.in. Appear.in is challenging the existing video conferencing market. The main goal of the thesis is to investigate how business model for videoconference services changes when quality of experience is taken into account. Furthermore what will the effect be of having QoE in the BM? The primary steps that needs to be considered in order to achieve the goal is to identify the ecosystem of videoconference solutions and analyzing the business models that can be considered to deploy videoconference systems. Several workshops and survey was conducted. Moreover two different Business Model Canvas was created with and without QoE. A comparison was made and based on these comparisons one can conclude that there is not must that differs. When QoE is considered, three out of nine building blocks in the Business Model Canvas gets affected by the addition of QoE, value proposition, customer relationship and customer segment. These building blocks gets involved with customers in one way or the other. By including QoE in the Business Model Canvas showed a way to keep the customers satisfied. Furthermore companies would have the advantage of monitoring and tracking every movement allowing for quick decisions, guaranteeing video quality by preventing the development of videos problems. A number of investigations have been done in the area of Videoconferencing from a technology point of view, but one can find very little research related to Business model. General studies in the field of business model over QoE are being carried out. This thesis is a first step towards a wider and deeper investigation in the area of Videoconferencing with QoE from a Business model point of view. / Nya paradigm i både grossist- och detaljhandel håller på att bildas och accelereras av tekniska framsteg, content delivery, och regeländringar om tillgång och konkurrensregler. Dessutom så har efterfrågan på den mobila infrastrukturen ökat drastiskt. Enligt Ericsson förväntas mobildatatrafiken öka sin årliga tillväxttakt på cirka 45 % mellan 2013 och 2019. Det finns en ökad användning av det mobila bredbandet datatrafik samt antalet abonnenter. Samtidigt växer intäkterna extremt långsam i jämförelse med dataanvändning, intäkterna från mobilt bredband är begränsade till bara några cent av ARPU. Telenor överväger att i sin affärsmodell även lägga till videokonferens med QoE i åtanke. Telenor Digital har utvecklat en ny tjänst Appear.in. Genom att använda en ny standard för realtidskommunikation är Appear.in med och utmanar den befintliga videokonferensmarknaden. Huvudsyftet med avhandlingen är att undersöka hur affärsmodellen för videokonferens tjänster förändras när man tar hänsyn till QoE. Vidare vad kommer effekterna att bli med QoE i affärsmodellen? De primära steg som måste övervägas för att uppnå målet är att identifiera ekosystemet videokonferenslösningar och analysera affärsmodeller som kan anses implementera videokonferenssystem. Ett flertal workshops, kartläggningar och enkätundersökningar genomfördes. Två olika Business Model Canvas skapades en med och en utan QoE. En jämförelse gjordes och baserat på dessa jämförelser kan man dra slutsatsen att det inte finns någon stor skillnad mellan dessa båda modeller. När man tar hänsyn till QoE, så påverkas tre av de nio byggstenarna i Business Model Canvas, värde proposition, kundrelationer och kundsegment. Dessa byggstenar blir involverad med kunder på ett eller annat sätt.Genom att inkludera QoE i sin Business Model Canvas kan man hålla sina kunder nöjda. Dessutom kan företagen ha fördelen att övervaka och spåra varje rörelse, vilket möjliggör snabba beslut, vilket garanterar bildkvalitet genom att förhindra utvecklingen av video problem. En hel del forskning har gjorts på området videokonferens från en teknik synvinkel, men man hittar mycket lite forskning relaterad till affärsmodell. Allmänna studier inom affärsmodeller över QoE har genomförs. Denna avhandling är ett första steg mot en bredare och djupare forskning inom området videokonferens med QoE från en affärsmodell synvinkel.

In Sweden today there is an increase of newcomer pupils that need to be accommodated into the school system. This paper highlights remote education as a concept to support this process. Based on previous studies on videoconferencing and blended learning approaches as well as state of the art technology current remote education was explored. Conducted interviews and observations showed how technology is used in schools today through presentations, videos and tablet usage. They also explored the aspects of education that did not utilize technology e.g. whiteboards, physical material and the teachers’ use of the physical environment. A series of experiments were designed to transform specific aspects of the present teaching approaches into remote education. The study showed that the most important factor for remote education is to redesign todays face-to-face lessons based on the educational content. Physical practices will have to be transformed to fit the new format while already digital practices need fewer modifications. Remote education has the possibility to give pupils access to education otherwise unattainable. It could e.g. increase the number of mother tongue languages available to newcomer pupils and prevent pupils having to travel for their entitled education. / Sverige har just nu en ökning av nyanlända elever som måste integreras in i skolsystemet. Denna rapport lyfter fjärrundervisning som ett koncept för att stödja denna process. Aktuella metoder för fjärrundervisning har utforskats genom tidigare studier om videokonferenser och blandade lärmiljöer (eng. blended learning) samt relevanta teknologier. Intervjuer och observationer utfördes för att studera hur teknik används i skolan idag genom till exempel presentationer, videoklipp och surfplattor. Dessa visade också vilken del av undervisningen som inte utnyttjade teknik; så som whiteboards, fysiskt material och lärarnas användning av den fysiska miljön. En serie experiment utformades för att omvandla nuvarande undervisningsmetoder för fjärrundervisning. Studien visade att det viktigaste för fjärrundervisning är att omforma dagens klassiska undervisning baserat på det pedagogiska innehållet. Fysiska metoder måste omformas så att de passar det nya formatet medan redan digitala metoder behöver färre modifieringar. Fjärrundervisning har möjligheten att ge elever tillgång till undervisning som annars vore omöjlig att få tillgång till. Det skulle till exempel kunna öka antalet tillgängliga språk i modersmålsundervisning för nyanlända elever samt förhindra att elever behöver resa för att få sin berättigade utbildning.

Bakgrund: Vi blir allt äldre och fler bor kvar i hemmet med behov av vård- och omsorgsinsatser. Då dessa personer av någon anledning vårdats på sjukhus och skall återgå till hemmet görs en vård- och omsorgsplanering för att patienten ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Med ett växande antal äldre med behov av insatser i hemmet kommer även behovet av samordnad vård- och omsorgsplanering på sjukhus att öka. En sådan planering görs allt mer via videokonferens idag. Denna form av digitala möten innebär nya utmaningar för sjuksköterskan i att skapa och upprätthålla en ömsesidighet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förutsättningar för vård- och omsorgsplanering via videokonferens och hur detta påverkar möjligheten för vårdpersonalen att kunna förstå och tolka patientens situation utifrån ett helhetsperspektiv och således utföra ett personcentrerat möte på distans. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes för att erhålla en förståelse av sjuksköterskors erfarenhet av vård- och omsorgsplanering via videokonferens. Metoden bestod av en inledande explorativ litteraturstudie samt enskilda personliga semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av totalt sju sjuksköterskor inom slutenvård, primärvård och kommunal hemsjukvård. Analysen av intervjumaterialet utfördes med en induktiv ansats inspirerad av fenomenologi. Resultat: Resultatet visar att kommunikationen påverkas och att möten via videoteknik förlorar närhet och således en del av den mänskliga kontakten. Detta kan bidra till sämre möjlighet att se varandra som personer men kan kompenseras av ett personcentrerat förhållningssätt. Tekniken kan fungera som ett medel för mänsklig interaktion dock ej ersättning för det. Huvudtemana som framkommer i resultatet är förlust av närhet kompenseras av flera vinster med tillhörande teman skärmen som barriär och vinster för vårdpersonal, patient och anhöriga samt teknik som medel för mänsklig interaktion med tillhörande teman ytterst beroende av personerna i mötet och hög kvalitet på utrustning och prestanda. Slutsats: Samordnad vård- och omsorgsplanering via videokonferens innebär utmaningar i att skapa närvaro och ett genuint intresse som kompenserar för den fysiska närhet som förloras. Denna mötesform kan göra det svårare se varandra som personer men detta hinder kan kompenseras av ett personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskan behöver vara väl förtrogen med personcentrerad vård för att kunna möta patienten trots den barriär som skärmen kan utgöra. Teknik är ett medel, inte ett självändamål i sig. Rätt nyttjad kan informations- och kommunikationsteknologi användas med stora tidsvinster för att få tillgång till varandra oavsett geografisk plats och kan bidra till en mänsklig interaktion men inte ersätta den. / Background: We are becoming older and more people remain in their home with the need for care. When these persons for some reason have been hospitalized and are to return to their homes, care planning is performed in order for the person to be able to leave the ward in a safe manner. With an increasing number of elderly persons in need of care interventions in their home, the need for coordinated care planning in hospitals will also increase. Such planning is today being performed increasingly often via video conferencing. This form of digital encounters poses new challenges for the nurse in creating and maintaining a mutuality. Aim: The aim of the study was to investigate the conditions for coordinated care planning via video conferencing and how this affects the ability of health care professionals to understand and interpret the patient’s situation from a holistic perspective, thus performing a person-centered meeting at a distance. Method: A qualitative research approach was used to gain an understanding of nurses' experience of coordinated care planning via video conferencing. The method consisted of an initial exploratory literature study and individual personal semistructured interviews. The sample consisted of a total of seven nurses in primary care, primary care and municipal home nursing. The analysis of the interview material was conducted with an inductive approach inspired by phenomenology. Result: The result shows that the communication is affected and that meetings via video technology lose proximity and thus a part of the human contact. This can disrupt the possibility of seeing each other as persons but can be compensated by a person-centered approach. The technology can act as a means of human interaction, but not as a compensation for it. The main themes found in the result are loss of proximity compensated by multiple gains with associated themes screen as a barrier and benefits for healthcare professionals, patients and relatives as well as technology as means of human interaction with associated themes decidedly dependent on the people in the meeting and high quality in equipment and performance. Conclusion: Coordinated care planning via video conferencing involves challenges in conveying presence and genuine interest that compensates for the loss of physical presence. This form of meeting can make it more difficult to see each other as persons, however this obstacle can be compensated by a person-centered approach. The nurse needs to be well acquainted with person-centered care in order to meet the patient despite the barrier that the screen may create. Technology is a means, not an end in itself. Proper use of information and communication technology can be used with great time gains to access each other regardless of geographical location and can contribute to human interaction but not replace it.

The ongoing Covid-19 pandemic has led to society being forced to switch to a digital presence, where physical meetings have been replaced by digital ones. For universities, this has meant that teaching and examinations have taken place through a special installation of the video conferencing service Zoom. Zoom is offered in a so-called on-premises installation which largely runs on private servers or instance, in Denmark. NORDUnet and Sunet are the providers of the special installation which has been given the “Sunet E-meeting”. For the service to work, personal data is processed. This data includes names and e-mail addresses, but also meeting data, gathered by the camera and audio feed, and IP-addresses. All personal data should be processed on the private instance according to the service description. To connect to the service, various options are provided, including installing a client provided by Zoom on a computer or smartphone. Another way to connect that does not require any installation is through a web client, also provided by Zoom.  One of Sweden’s universities recently discovered that a student who joined the meeting via the web client was connected to a public Zoom data center in the United States. Through network analyzes and the study below, it turns out that the web client is a form of exception in the service where traffic does not go directly to the private cloud. Instead, the traffic goes via Zoom's public cloud where traffic is at risk of going to various data centers both outside and within the European Union. This study of the service is based on the data protection legislation. Questions concerning the division of roles and responsibilities between the data controller and the processor, security concerns, the use personal data, processing, and third-country transfers has been done.  Following the Schrems II judgment, where the European Court of Justice ruled that the United States does not have an adequate level of protection regarding the protection of individuals' personal data, the possibilities of transferring personal data to the country were limited. Determining whether the usage of the cloud service means that personal data is transferred to the United States or not is therefore of great importance. This study concludes that a third country transfer has occurred at least once, which is not compatible within the data protection regulation. The study also shows the importance of knowledge of the service being used both by the controller and processor to ensure correct processing of the data.