This essay is about how the aesir are used as an ideal image of the original Nordic aspects and as a symbol of heroism and pure strength. The main subject of this essay is to look at how this ideal of masculinity is represented in the art produced during the era of romantic nationalism. The choice of focusing on this era in particular is made due to the fact that it was during this time that the modern images of the aesir and the Vikings were made. The purpose of this study is to examine how the ideal of masculinity reflects upon the artistic interpretations of the Norse mythology in a selected group of art work produced during the 1800’s. Further more research is done in order to look for the possible political messages that could be connected to these works of art. The writing of this essay has meant a search for facts in books concerning romantic nationalism, Norse mythology and interpretation of Norse mythology, and finally depiction of the Norse mythology in the romantic nationalistic art during the 19th century.  This work has been combined with analyses of a selected number of works of art produced during the 1800’s. Some limitations have been done in selecting this art, considering the year of completion and the motif. Due to these limitations, all of the selected works were made within the time of the 19th century and depict male gods of the Norse mythology. Following conclusions can be made from this study: (1) that during periods of the 19th century the aesir were seen as strong warriors with a clearly Nordic origin; (2) this ideology was expressed in different ways in the art of the time and was later on also used by the racial ideological sciences. / Detta arbete handlar om användandet av asagudarna som en idealbild för urtypen av det nordiska och som en symbol för hjältemod och råstyrka. Undersökningen är inriktad på framställningen av detta mansideal i konsten från tiden för nationalromantiken. Valet av tidsperiod beror på att det var under nationalromantiken som den moderna bilden av vikingen och asagudarna skapades. Studiens syfte är att undersöka hur de konstnärliga tolkningarna av asamyten i valda verk speglar mansidealet under 1800-talet. Vidare undersöks de möjliga politiska budskapen i dessa verk. Genomförandet har inneburit främst litteraturgranskning kring ämnena nationalromantik, nationalromantisk konst, asatro och tolkning av asatro, samt framställning av asatron inom den nationalromantiska konsten under 1800-talet. Detta har sedan kombinerats med en analys av utvalda nationalromantiska konstverk. Begränsningar som gjorts i urvalet rör verkens tillkomstperiod och motiv. Samtliga av de sex verk som valts är därför skapade inom 1800-talet och avbildar på varierande sätt främst manliga asagudar. Studiens frågeställningar har varit följande;  Hur framställs asatrons mytologi i de utvalda nationalromantiska konstverken? Vilka drag i den nordiska mytologin och religionen framhävs inom de valda nationalromantiska konstverken; vad var det som lockade med denna mytologi och vilka teman är populärast? Hur framställs det manliga i de valda verken? Stämmer den bilden med de historiska källornas bild av myten och vilka ideal presenteras i framställningarna? Vilka politiska budskap förmedlas av konstnärerna i de valda verken? Samtliga av arbetets frågeställningar har varit möjliga att besvara. Resultatet av analyserna visar att konstverkens framställningar är mer beroende av idealen hos konstnären och rådande förhållanden under tillkomstperioden, än av de historiska källornas information. Påpekas bör dock att konstnärerna i viss mån har dragit nytta av källorna i sina framställningar. Detta syns i användandet av specifika attribut för de avbildade gudomarna. Asarna har i de utvalda konstverken framställts som ett ljust krigarfolk. Med två undantag innehåller alla valda verk avbildningar av vapen och samtliga målningar visar asarna som ljushyade. Mytologin i övrigt blir genom dessa detaljer framställd som mäktig och asarna blir således en sorts maktsymboler. I två av de valda verkens motiv syns bl.a. scener tagna ur asamytologins berättelse om världens undergång. Ett tredje verk visar en av asarna i strid mot representanter för mörkrets makter. Tre verk visar asar tagna ur sina mytologiska kontexter. I tre av de valda verken syns åskguden Tor avbildad. Andra gudomar som är avbildade i mer än ett verk är Oden, Balder och Loke. Således är de populäraste motiven, med utgångspunkt från denna betraktelse, förknippade med dessa gudar. Vidare kan de avbildade händelserna ur mytologin kopplas till kampen mellan "ljus" och "mörker". Manlighet framställs i de valda verken som förknippat med styrka, mod, stridsduglighet, reslighet och handlingskraft. Utöver detta syns även skäggväxt som ett tecken på manlig mognad. I analysen framkommer även en motsatsbild till detta ideal. Denna yttrar sig i avbildandet av fienden som vekt byggd, falsk och vild. Vad gäller hur framställningarna stämmer överrens med de historiska källorna, så innehåller de valda verken en del konstnärliga friheter. Bland dessa detaljer syns frånvaron av Odens enögdhet samt tydliga influenser av de klassiska avbildningar som tidigare gjorts av grekiska gudar. I överlag tycks dock hänsyn ha tagits till de framställningar som gjorts i de historiska källorna. Detta innebär att varje as eller asynja som framställts har gjorts så med koppling till attribut eller tydliga markeringar av rollen i det valda motivet. Budskap som kan tolkas ligga i de valda verkens utföranden är av varierande art. Dessa budskap kan dock sammanfattas med ett framhävande av det nordiska folkets styrka och egenart. Vidare kan budskapen sägas göra en urskiljning av vilka folkslag som hör till de goda, respektive onda makterna, utifrån detaljer i utseendet. Följande slutsatser kan dras utifrån denna studie: (1) att asarna periodvis under 1800-talet sågs som starka krigare med tydligt nordiskt ursprung; (2) denna ideologi kom att uttryckas på varierande sätt i konsten och kom även att användas av den rasideologiska vetenskapen.

Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen. Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland. Jag undersöker bonaderna från Överhogdal och Skog och visar på att mytiska motiv var integrerade i kristna föreställningar från tidig medeltid, vilket pekar på en kontinuitetsaspekt där religion blandas samman i synkretism och ackulturation. Min frågeställning har varit: Visar Överhogdalsbonaderna och Skogbonaden på något sätt religiös kontinuitet såsom ackulturation och synkretism?