Abstract This report was undertaken at the request of the Management and maintenance department of Swedish National Road Authority (Vägverket Region Sydöst) in Jönköping. In 1992, the management and maintenance of Swedish roads were laid out on external contractors. When putting out a tender for the work, the foundation is from a national set of rules which are in constant change. This report is limited to winter road upkeep. The trend in the invitation for tenders is that it is moving from the more conventional executional demands towards the less controlling demands. The downside of functional, less controlling demands is that it is difficult to articulate how to measure them. The order authority therefore has to find ways to make sure to get what has been paid for. In connection to the invitation for tender of winter road upkeep for 2005, the new set of rules, ATB Vinter 2003 was deployed. The main purpose of this thesis is to see which the big changes in the set of rules are and how these changes affect the organisation and activities of the contractor. It is also studied how the changes in execution is perceived by road users and how it affects the possibilities of the contractor to come as a newcomer to a new area of administration. Interviews and examination of sets of rules has led to a list of a number of changes that the contractors feel affect their work in any sense. Views from road users that have come in to the order authority have been scrutinized to see how they have experienced the change. When selecting which areas of administration to examine, care was taken to ensure that one was where the same contractor secured a renewed contract for the area over the gap of changing rules and the other one was area where the contractor was a newcomer. The result shows a number of changes and how these affect both the contractors and the road users. The report describes how winter road upkeep is maintained in the south of Sweden and the cooperation between buyer and contractor.

<p>Abstract</p><p>This report was undertaken at the request of the Management and maintenance</p><p>department of Swedish National Road Authority (Vägverket Region Sydöst) in</p><p>Jönköping.</p><p>In 1992, the management and maintenance of Swedish roads were laid out on</p><p>external contractors. When putting out a tender for the work, the foundation is</p><p>from a national set of rules which are in constant change. This report is limited to</p><p>winter road upkeep.</p><p>The trend in the invitation for tenders is that it is moving from the more</p><p>conventional executional demands towards the less controlling demands. The</p><p>downside of functional, less controlling demands is that it is difficult to articulate</p><p>how to measure them. The order authority therefore has to find ways to make</p><p>sure to get what has been paid for.</p><p>In connection to the invitation for tender of winter road upkeep for 2005, the new</p><p>set of rules, ATB Vinter 2003 was deployed.</p><p>The main purpose of this thesis is to see which the big changes in the set of rules</p><p>are and how these changes affect the organisation and activities of the contractor.</p><p>It is also studied how the changes in execution is perceived by road users and how</p><p>it affects the possibilities of the contractor to come as a newcomer to a new area</p><p>of administration.</p><p>Interviews and examination of sets of rules has led to a list of a number of</p><p>changes that the contractors feel affect their work in any sense.</p><p>Views from road users that have come in to the order authority have been</p><p>scrutinized to see how they have experienced the change. When selecting which</p><p>areas of administration to examine, care was taken to ensure that one was where</p><p>the same contractor secured a renewed contract for the area over the gap of</p><p>changing rules and the other one was area where the contractor was a newcomer.</p><p>The result shows a number of changes and how these affect both the contractors</p><p>and the road users.</p><p>The report describes how winter road upkeep is maintained in the south of</p><p>Sweden and the cooperation between buyer and contractor.</p>

Gångtrafikanters singelolyckor är Stockholms i särklass vanligaste trafikolycka och bland orsakerna till olyckorna beror en majoritet på dålig snöröjning eller halkbekämpning. Kommunen antar därför att samhällskostnaderna är höga och för att kunna prioritera vinterväghållningen behöver anmälningar om halkolyckor studeras samt jämföras med olycksstatistiken. Syftet med arbetet är att beskriva ett tillvägagångssätt för att genomföra en samhällsekonomisk analys av vinterväghållning för gångtrafikanter. En kostnads-nyttoanalys illustrerar en metod för att utvärdera och analysera vinterväghållning ur ett samhällsperspektiv. Kostnads-nyttoanalysen appliceras på vinterväghållning i Stockholms stad och vidare diskuteras metodens utmaningar och möjligheter för ändamålet. Metoden är även applicerbar på andra kommuner i Sverige och organisationer som står inför likande problem och bidrar således med ett viktigt verktyg för beslutsfattare. Resultatet av kostnads-nyttoanalysen visar att gångtrafikanters situation i Stockholm sannolikt skulle gynnas av en förbättring. En generell satsning på vinterväghållning innebär en ökad nytta för gångtrafikanterna under antagandet att antal olyckor minskas. Nollalternativet visar att den samhällsekonomiska kostnaden för olyckor är betydligt högre än vinterväghållnings-kostnaderna i nuläget. Kostnads-nyttoanalysen är ett exempel på hur Stockholms stad kan lägga ett helhetsperspektiv på planering av drift och underhåll av gångytor. För att möjliggöra uppföljning och utvärdering av hur resurser används behövs mer specifikt bättre verktyg för rapportering av drift och underhåll.

Sverige behöver öka andelen hållbara resor för att minska den negativa påverkan på miljön. Två positiva effekterna med cykling är den förbättrade folkhälsan och att det är mer energieffektivt än att resa med bil. Idag är omkring 40% av alla bilresor kortare än 5km. Antalet cykelresor är färre under vintern och därför är potentialen som störst att ersätta kortare bilresor vintertid. Cyklister har en högre risk än bilister att skadas eller dödas och därför är det viktigt, i arbetet mot ökad cykling att även förbättrad säkerhet för cyklister. Studier av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) visar att fler väljer att cykla vintertid om vinterunderhållet är bra. I den traditionella vinterväg-hållningen används plogning och sand. Sopsaltmetoden har ökat i popularitet. Metoden använder en borste för att sopa bort snön och saltlösning, torrt eller befuktat salt för halkbekämpning. Det leder till barmarksförhållanden vintertid (utan sand som ökar risken för halkolyckor) ökad tillgänglighet och bättre komfort för cyklister. Metoden är dock mer resurskrävande och sprider salt till miljön. Syftet med denna studie är att undersöka hur vinterväghållningen kan utformas i Avesta kommun för att öka det hållbara resandet och få fler att cykla på vintern. Förutsättningarna för att implementera metoden i mindre kommuner diskuteras. Rekommendationerna specifika för Avesta kommun kan användas av andra kommuner som funderar på att implementera sopsaltmetoden. Genom en litteraturstudie sammanställs tillgänglig forskning och erfarenheter från kommuner som använt sopsaltmetoden. För att samla in mer erfarenhet inbjöds kommunerna att delta i en enkätstudie. Även en fallstudie genomförde där Avestas förutsättningar att implementera metoden analyserades. Tre intervjuer hölls, en med Avesta kommun, en med Katrineholms kommun som tidigare använt metoden och en med två av de ledande forskarna inom sopsaltmetoden Anna Niska och Göran Blomqvist från VTI.   19 av de 27 inbjudna kommunerna deltog i enkäten som bland annat visade att 74% av kommunerna valt att förlänga längden på de sopsaltade stråken. Främst till följd av den stora efterfrågan från kommuninvånare och den politiska viljan att prioritera cykling i kommunen. Den empiriska evidensen som samlats in via de använda metoderna användes för att besvara studiens syfte. Trots att flödesmätningar inte kunnat bevisa det i siffror till följd av det begränsade underlaget, anses implementering av sopsaltmetoden öka andelen cykelresor vintertid. Metodens största fördel är den ökade komforten och tillgängligheten som skapas för cyklister. Den högre kostnaden ska sättas i relation till samhällets kostnader för halkolyckor och vinsten i en förbättrad folkhälsa. I kombination med det förändrade klimatet som kräver mer halkbekämpning rekommenderas Avesta kommun att implementera sopsaltmetoden. Huvudcykelstråken som definieras i cykelplanen ska prioriteras i vinterväghållningen. Med de stora investeringar som planeras för Kyrkbron i åtanke, är det lämpligt att implementera sopsaltmetoden på angränsande stråk. Tanken att inkludera värme och kombinera med sopning är intressant och Avesta rekommenderas att ta med det i projekteringen av bron. Med rådande ekonomiska läget kan det förståeligt vara svårt att prioritera implementeringen av en ny, dyrare metod. Då bör metoden ses som en möjlig metod för att prioritera det hållbara resandet i framtiden. En mindre kommun har sina specifika styrkor och svagheter, bland annat är besluts- och kontaktvägar kortare. Den största svagheten är resursutmaningarna som finns i en mindre kommun. / Sweden needs to increase the proportion of sustainable travels to decrease the negative impact on the environment. Among the great effects of cycling are the positive effects on the public health and that it is more energy efficient compared to travelling by car. Today about 40% of all car journeys are shorter than 5km. Bicycle travels decrease during winter and therefor the potential in increasing sustainable travel by replacing shorter car travels is highest during winter. Since cyclists have a higher risk to get injured or killed compared to motorists it is important when working for more bicycle travels to also improve the safety for cyclists. Studies by the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) shows that more people choose to cycle during winter if the winter maintenance is good. The traditional method is to clear the snow by ploughing and skid control by using grit. The method sweepsalting has increased in popularity. A machine uses a power broom to clear the snow and spreads saline solution or pre-wetted salt for skid control. It leads to bare ground conditions during winter, with no grit that increases risk for accidents, an increased accessibility and it is more comfortable for cyclists. The method is however more resource demanding and salt is spread to the environment. The aim of this study is to investigate how winter maintenance can be designed in Avesta municipality to increase sustainable travel and get more people to cycle in the winter. A discussion of the prerequisites for implementation of the sweepsalting method in smaller municipalities is conducted. The resulting recommendations specific to Avesta can be used by other municipalities thinking of implementing the sweepsalting method. Through a literature review, available research on the sweepsalting method and experiences from other municipalities was compiled. To gather more experience municipalities were invited to participate in a survey study. A case study to analyse the possibility to include sweepsalting in Avesta was also conducted. Three interviews were held, one with Avesta municipality, one Katrineholms municipality which previously used the method and one with two of the leading researchers in sweepsalting Anna Niska and Göran Blomqvist at VTI.  19 of the 27 municipalities invited participated in the survey. For example, the survey showed that 74% of the municipalities have chosen to increase the length of the sweepsalted cycleways mainly due to the high demand from the public and from politicians wanting to prioritize cycling. The empirical evidence gathered by the methods was used to answer the aim of the study. Implementing the sweepsalting method increases bicycle travels during winter, this even though flow measurements have not been able to clearly prove this in numbers due to the insufficient basis. The biggest advantage is the increased comfort and accessibility created for cyclists. The higher cost must be placed in relation to the costs for accidents and to increased public health. This, combined with the changing climate, demanding more slip control, the implementation of sweepsalting is recommended in Avesta. The main cycle routes defined in the cycle plan should be prioritized in the winter maintenance. With the major investments planned for Kyrkbron in mind, it is suitable to combine it with implementing of the sweepsalting method on connecting cycleways. The idea of heating the bridge surface when rebuilding the bridge and combining it with sweeping of the surface is interesting and Avesta is recommended to include it in the planning. With the current economic situation, it can understandably be difficult to prioritize implementing a new, more expensive method. If so, the method should be seen as a possible future method prioritizing and facilitating sustainable travels. A smaller municipality has its strengths and its weaknesses, the decision paths and contact paths are often shorter than in bigger municipalities. The biggest drawback is the resource challenges in smaller municipalities.