Studien syftar till att undersöka hur medarbetare hos kommunikationsbyrån Åkestam Holst, uppfattar att kontorets interiör kommunicerar företagets visuella identitet. I teorin om Diskursiv-materialitet diskuterar man huruvida materia är kommunikativt. I studien undersöks den teorin i förhållande till att internt förmedla organisationens identitet genom visuell kommunikation. Detta görs genom  enkätundersökning bland Åkestams Holst medarbetare. För att kunna tolka och analysera det resultatet genomfördes även en informantintervju angående kontorets faktiska utformning.  Studiens resultat visar på att interiören är en viktig del för att kommunicera den visuella identiteten och att den uppfattats som en del av företagets identitet även om det inte är syftet. Vidare visar resultatet att interiören som en del av den visuella kommunikationen är viktig för medarbetarna ska inspireras till kreativa lösningar i sitt arbete.

Denna studie fokuserar på framtagandet av en visuell identitet för streamen AntagonistenTV på Twitch.tv som ägs av Felipe Delgado. David Sless sjustegsmetod har använts vid skapandet av identiteten. En visuell innehållsanalys har gjorts på andra streams för att få bättre förståelse inom streamingvärlden och underlätta designprocessen. Enkätundersökningar har använts för att få målgruppens perspektiv och åsikter. Enkäten visar hur tittarna påverkas av stream-designen. Slutresultatet blev en visuell identitet åt AntagonistenTV som sammanfattades i en grafisk manual. / This study focuses on developing a visual identity for the stream AntagonistenTV on Twitch.tv owned by Felipe Delgado. David Sless sevenstep method has been used in the creation of identity. A visual content analysis has been done on other streams to gain a better understanding of the streaming world and to facilitate the design process. Surveys have been used to get the target group's perspectives and opinions. The survey shows how the viewers are influenced by the stream design. The end result was a visual identity for AntagonistenTV which was summarized in a graphic manual.

Detta examensarbete innefattar både en fördjupning och en praktisk del inom ämnet grafisk profilering och visuellt identitetsskapande. Den praktiska delen av examensarbetet har utförts parallellt med reklambyrån Cabesa Communication Sweden AB, Stockholm. Fördjupningsdelen behandlar områden som branding, företagsidentitet och grafisk profil. För att skapa ett starkt varumärke på en marknad krävs välplanerade, strategiska och originella reklamkampanjer samt en stark och enhetlig visuell identitet. Med hjälp av fördjupningen så har en kunskapsgrund lagts inom ämnet grafisk profilering och det praktiska arbetet har förenklats mycket.Den praktiska delen innehåller framtagning av en grafisk profil med tillhörande manual till House of Sweden, Sveriges nya ambassad, Event Center och lägenhetsbyggnad i Washington D.C., USA. Genom en kvalitativ och enhetlig grafisk profil ska House of Sweden kunna bli ett starkt och välkänt varumärke. Den grafiska profilen bygger på ett antal huvuddelar; logotyp, typsnitt, färger och bildspråk. Utifrån dessa delar har bland annat korrespondensprogram, annonser och profilartiklar tagits fram, allt sammanställt i en omfattandegrafisk manual.

Studien visar att Hemtex visuella identitet kommunicerar det nya varumärket på ett sätt som motsvarar den ambition Hemtex satt upp. Då Hemtex har genomgått en revolutionär förändring av sitt varumärke tenderar det dock att påverka uppfattningen av den visuella identiteten. Detta innebär i sin tur att det har uppstått ett glapp mellan Hemtex identitet och image. / The study shows that Hemtex visual identity is communicating the brand in a way that satisfies Hemtex’s ambition. Since Hemtex has gone through a revolutionary rebraning of the brand it tend affect the understanding of the visual identity which show a gap between the brand identity and the image.

Föreliggande studie syftar till att genom en visuell innehållsanalys kartlägga gemensamma drag i 120 universitetslogotypers visuella utformning, samt undersöka samband mellan dessa karaktärsdrag och universitetens internationella rankningsposition.Med utgångspunkt från topprankningslistan Times Higher Education World University Rankings med 400 internationella universitet, indelade i fyra grupper i intervaller om 100 (d.v.s. rankningsposition 1–100, 101–200 etc.), valdes 30 universitet ut per grupp genom ett obundet slumpmässigt urval. Logotyperna för universiteten inhämtades främst från deras grafiska manualer.I studien presenteras förekomsten av generella drag med avseende på färg, typografi, typologi, detaljrikedom samt innehåll och form. Resultatet visade på tydliga gemensamma drag med i regel en till två dominerande karaktärsdrag per kategori. Resultaten tyder dock inte på att universitetens rakningsposition påverkar den visuella utformningen. / This study was initiated to identify common or general themes apparent among university logotypes and the correlation between these and the respective global ranking of the university.This visual content analysis was conducted across a sample of 120 university logotypes drawn from the top 400 list of Times higher education world university rankings. Thirty universities were chosen at random from each of the four groups of 100, according to rank (i.e. 1–100, 101–200 etc.).In particular in this study the categories compared were: colour, typography, typology, detail level and content/shape. The findings showed that there were strong themes present across all the universities generally. In most cases for each category of comparison, one or two dominant characteristics took form. It was concluded however that these themes did not correlate with the ranking level of the university.

The purpose of this paper is to examine the role of logotypes within the visual identity and identify possible reasons that motivate companies to change their logo. This paper should also clarify how different parts of the visual identity affect each other and how they are interconnected. The thesis research question is formulated with the purpose in mind and has led to the following question: How can a logo change contribute to enhanced visual identity?   Since we wanted to obtain a better understanding of the chosen research area with help of interviews have we chosen a qualitative method for this thesis. During the process we have let the empirical material control the chosen theories. Our gathered theories are from secondary data and the empirical material has been collected from semi-structured interviews.  In order to obtain a wider range of our research topic, we have selected the interviewed respondents from different industries and areas of work. In our work process, we have analyzed and discussed the impact of a logo and how a logo change could impact on the visual identity. Our research showed that a single logo change would not necessarily have an impact on the visual identity but would improve with a combined match of the identities other components. During our process we also identified three main ingredients that a good logo should contain. Finally, we have developed a theory that shows how visual identity components are interconnected.

Föreliggande undersökning är ett exempel på hur visuella identiteter för musikband kan skapas. Musikbandet Marigold användes som exempel. Uppsatsen grundar sig i ett problem: Bandmedlemmarna upplever att deras nuvarande identitet inte längre stämmer överens med hur de själva vill uppfattas rent visuellt och har inte utvecklats i takt med deras musik, budskap och värdeord. Syftet med studien blev då att sammanställa ett grafiskt uttryck samt ett antal artefakter som överensstämmer med ovannämnda faktorer. Målet med det grafiska uttrycket samt artefakterna är att de ska utgöra grunden för Marigolds nya visuella identitet och effektivare kommunicera med målgruppen. Undersökningen följer en design-baserad forskningsstrategi där olika metoder har valts för att lösa forskningsproblemet. Föreliggande undersökning har använts sig av visuella analyser (på Marigold och andra musikband, gruppintervjuer (med Marigold) och fokusgrupp (med målgruppen). De olika metoderna gav underlag till framtagningen av det grafiska uttrycket och de olika artefakterna som sedan skulle lösa forskningsproblemet. Från undersökningen har det fastställts att visuella element som logotyp, typsnitt, färger, bildmanér (för still- och rörligbild) var viktiga element i musikbandets grafiska uttryck. Artefakter som togs fram var: 1 albumomslag, 3 singelomslag, bildmanér till still- och rörligbild, pressbilder, annonser på sociala medier samt designförslag på webbsida. De olika artefakterna valdes och utvecklades dels utifrån vad musikbandet själva efterfrågade, dels utifrån insamlad kunskap om andra aktörer i musikbranschen samt målgruppens attityder och åsikter. Hur en visuell identitet skall konstrueras beror på det enskilda fallets behov och problem. I Marigolds fall var det viktigt att skapa ett enhetligt grafiskt uttryck som stämmer överens med musikbandets musik, budskap och värdeord och att kommunicera till den tilltänkta målgruppen. / The present research is an example of how a visual identity can be created for music bands. The research was conducted using the band Marigold as an example. The following research is based on a problem: The band members believe that their current visual identity does not align with how they perceive themselves visually and has not evolved at the same rate as their music, message and values. The purpose of the research was then to create a graphic expression and several artifacts that correspond to the elements stated above. The aim of the graphic expression and artifacts is to form the basis for Marigold's new visual identity and to more efficiently communicate with their target audience. The research follows a design-based research strategy where different methods have been chosen to solve the research problem. The following methods were used: visual analysis (Marigold and other bands), group interviews (with Marigold) and a focus group (with the intended audience). The different methods provided the basis for the development of the graphic/visual expression and the different artifacts that would then solve the research problem. From the research, it has been established that visual elements such as logo, fonts, colors, “image style” (for moving and still images) were important elements of the band's graphic expression. Artefacts created where, 1 album cover, 3 single covers, “image style for still- and motion pictures, press photos, ads for social media and design proposition for a website. The different artifacts were chosen and developed based on what the band themselves asked for, on collected knowledge of how other actors in the music industry look and the audience's attitudes and opinions. How a visual identity should be constructed depends on the needs and problems of the individual case. In Marigold’s case it was important to create a unified expression that aligns with their music, messages, values, and communicates this to the intended audience, as was the goal of this research.

I dagens medievardag blir rörlig bild allt mer vanligt. Fler satsar på att använda video och för de som producerar film blir det därför alltmer viktigt att kunna särskilja sig från sina konkurrenter med en visuell identitet. Föreliggande rapport har utförts i samarbete med Rockmotion Film HB, ett bolag som producerar filmer främst till kunder inom musik och nöjesverksamhet. Sedan starten har Rockmotion Film saknat en komplett visuell identitet vilket är nödvändigt för att upplevas som seriösa. Syftet med studien har varit att skapa en ny visuell identitet och redesigna befintlig logotyp baserat på Rockmotion Films kärnvärden och vision. Studien inleddes med en semistrukturerad intervju med vår samarbetspartner för att ta reda på nödvändig information om företaget. Vidare gjordes en visuell innehållsanalys för att få en uppfattning om konkurrenternas visuella identiteter. Genom enkätundersökningar och fokusgrupp har framtaget material testats för att få fram ett slutgiltigt förslag. Resultatet av detta examenarbete är en enkel och tilltalande visuell identitet som överensstämmer med de framtagna kärnvärdena, personligt, ungdomligt och professionalitet samt vår samarbetspartners vision kring den visuella identiteten. / The use of moving pictures has become far more common. Since more people use moving pictures it has become more important for film producers to distinguish themselves from their competitors with a visual identity. This study has been conducted in collaboration with Rockmotion Film HB, a company specialized in making videos for music and entertainment businesses. Since the beginning Rockmotion Film have been missing a complete visual identity which for a company is necessary to be seen as serious. The purpose with this study was to create a new visual identity and redesign the existing logotype based on Rockmotion Film’s core values and vision. The study began with a semi-structured interview with the company to gather necessary information about the company. In addition, a visual content analysis was made to gain perception of the competitors' visual identities. Through surveys and a focus group, the produced material has been tested to obtain a final suggestion. The result of this thesis is a simple and catching visual identity that complies with the core values, personal, youthful and professional as well as the client's vision of the visual identity.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur en logotyp för ett hållbarhetsprojekt bör utformas för att återspegla projektets värdeord och projektmål. Arbetet är en fallstudie som till största del har baserats på en kvalitativ metod. De slutgiltiga värderingarna av logotyperna har använt en kvantitativ metod för att sammanställa större kvantiteter data. Ramverket innefattar bland annat teorier om varumärkesbyggande och marknadsföring i förhållande till miljön. Värdeorden urbant, kaxigt och livligt och projektmålen stadsutveckling, hållbarhet och integration togs fram genom en förstudie som bestod av en intervju med uppdragsgivaren. Förstudien inkluderade även intervjuer med personer som ingick i målgruppen “odlingsintresserade och miljömedvetna i Östergötland” om vad de associerade med stadsodling. Designprocessen gick igenom olika faser med bland annat moodboarding, skissering och digitalisering. De framtagna logotyperna värderades av respondenter i två omgångar; av både uppdragsgivare och respondenter från målgruppen, för att se huruvida logotypen kommunicerade värdeorden och projektmålen. Slutsatserna drogs att det är gynnsamnt att frekvent använda värdeorden och projektmålen i designprocessen samt utvärdera de olika stegen för att analysera vad skisserna skapar för associationer.

Gerillamarknadsföring är en typ av marknadsföring som består utav annorlunda och nytänkande marknadsaktiviteter med syfte att nå maximalt resultat genom minimalt med resurser. Målet är att skapa en unik, engagerande och tankeväckande effekt som skapar “buzz”, det vill säga ett spritt samtalsämne och viral spridning. Denna studie har därför undersökt hur gerillamarknadsföring kan användas för att kommunicera ett företags värderingar och erbjudande. Forskning genom design mot en specifik kund har använts för att besvara studiens syfte. En förstudie samt kvantitativa och kvalitativa studier har legat till grund för designarbetet som resulterat i ett kampanjkoncept med namnet “Det regnar godsaker”. Konceptet bygger på att en grönskande oas byggs upp på oväntade platser där produkter från kunden är i fokus. Då konceptet aldrig implementeras kan man inte med säkerhet veta vilken effekt den skulle få på målgruppen. Studien är baserad på hur målgruppen tror att de skulle regera vilket innebär att kampanjkonceptet teoretiskt sätt lämpar sig väl.