Syftet med denna studie är att få fördjupade kunskaper om hur sångpedagoger med hjälp av kommunikativa resurser hanterar sin sångundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras forskning inom områdena kommunikation genom kroppsliga resurser, elevers tillägnande och förhållande till kunskap samt lärares val av undervisningsinnehåll. Vidare presenteras multimodalitet och designteori som teoretiska utgångspunkter. Undersökningen är genomförd med hjälp av stimulated recall interview och videoinspelningar. Fyra sångpedagoger som undervisar på högstadie- och gymnasienivå deltar i undersökningen. Sånglektioner har videoinspelats och sångpedagogerna har intervjuats. I resultatet beskrivs vilka hjälpmedel och resurser de använder i undervisningen samt hur de kommunicerar med eleven. Sångpedagogerna använder sig själva som förebildare för att visa olika sätt att använda rösten. Dator är ett verktyg som används frekvent för att hitta repertoar samt spela upp bakgrundskomp. En del sångpedagoger ställer frågor till eleverna för att uppmuntra dem till att reflektera över sitt lärande. Sångpedagogerna lägger ned förhållandevis lite tid på interpretation och ger istället större utrymme till teknik. Notläsning används mycket sällan under sånglektionerna. I diskussionen förs ett resonemang kring förutsättning för lärande och hur ramarna för undervisningen sätts. / The purpose of this study is to gain further insight into how voice teachers, through the help of communicative resources, address voice lessons. The background chapter presents research within the fields of communication through body language, the pupils’ acquisition and relationship to knowledge, in addition to the teachers’ choice of educational content. Furthermore, multimodality and design theory are presented as points of departure.       The study was made using stimulated recall interview and video recordings. Four voice teachers, who teach in Swedish high schools, participated in the study. Voice lessons were videotaped and the voice teachers were interviewed. In the result chapter, the means and recourses applied are described, as well as the ways through which they communicate with the pupils. As role models, the voice teachers have demonstrated various ways in using the voice.  Computers are often used during the voice lessons in choosing repertoire and backgrounds. A few voice teachers direct questions to the pupils in order to help them reflect on their own learning process. The voice teachers devoted more time on vocal techniques than interpretation. Fewer resources were spent on sight reading. In the chapter on discussion, the premises of learning and the framework for teaching are discussed.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur sånglärare erfar att de arbetar med   sceniska förberedelser i sin undervisning och även deras tolkning och syn på begreppet. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur och forskning som är relevant för studien. Bakgrundskapitlet belyser olika aspekter av sceniskt förberedelsearbete så som nervositet, förmedling av känslor, kroppskännedom, olika program och metoder för att förbättra framträdanden, uttryck med mera. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv som passar bra vid en undersökning av ett specifikt fenomen. Genom semistrukturerade intervjuer blev fyra sånglärare intervjuade kring sceniskt förberedelsearbete. Efter genomförd tematisk analys visade resultatet en viss samsyn mellan lärarnas tolkningar av begreppet. I resultatkapitlet redogörs för de intervjuade sånglärarnas tolkning av fenomenet sceniskt förberedelsearbete samt hur de erfar att de arbetar med detta. Detta presenteras bland annat genom olika metoder och hjälpmedel som lärarna erfar att de använder i sin undervisning. Här presenteras även olika delar som lärarna anser ingår i sceniskt förberedelsearbete, exempelvis scenisk framställning, tolkning och förståelse av text med mera. Resultatet belyser även vilka delar de ser som mest centrala i detta arbete. Avslutningsvis diskuteras delar av resultatet och metoden i relation till den litteratur och forskning som presenterats i bakgrundskapitlet. Här diskuteras bland annat lärarnas olika benämningar och tolkningar exempelvis utvärdering, reflektion och att ställa frågor. Därefter följer en redogörelse av arbetets betydelse och möjlig fortsatt forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to explore vocie teachers views on performance preparations and how they implement these thoughts in their work. The background chapter describes literature and previous research on performance preparations. Different aspects of performance preparations are presented, such as portraying different emotions, body awareness, various programs and methods to improve one’s performance, expression etcetera. Phenomenology was used as the theoretical framework and the method was semi-structured interviews. Following the method of thematic analysis, the result showed a certain consensus between the teachers’ interpretation of performance preparations. The result shows the informants’ interpretations of performance preparations as a phenomenon as well as how they experience they’re implementing this in their teaching. Different methods, aids etcetera are presented as well as the informants’ perceptions of performance preparations. Lastly, parts of the result and method are discussed in relation to the literature and research presented in the background chapter. Here,the teachers’ different names and interpretations of similar phenomenons such as evaluation, reflecting and asking questions are discussed. Thereafter, a statement of the importance of this study follows as well as possible further research on the subject.

Studiens syfte är att undersöka sånglärares syn på röstbenämningar och röstkvaliteter inom sångundervisning samt deras beskrivningar av arbetet med röstregisterbenämningar i undervisningen. Studiens teoretiska ramverk utgörs av diskursanalys med en diskurspsykologisk ansats. Datainsamlingsmetoden har utgjorts av fokusgruppssamtal där lärare från olika typer av sångundervisningssammanhang har samtalat om sin syn på röstregister. Samtalen skedde via videosamtal och spelades in med ljud och bild. Efter transkriptionen av samtalen analyserades materialet med diskursanalys för att urskilja diverse tolkningsrepertoarer. I resultatet framgår ett antal tolkningsrepertoarer där sånglärarnas formuleringar kring, användande av och erfarenheter kring röstregisterbenämningar lyfts. Resultatet visar att sånglärarna anpassar benämningarna beroende på elevernas förståelse, vilket pekar mot en individualisering utifrån ålder och nivå. I sånglärarnas uttalanden framgår en kontrast vad gäller sätt att arbeta med röstbenämningar i undervisningen, det vill säga som något uttalat eller som något outsagt. I resultatet framgår hur vissa av lärarna konstruerar och argumenterar för begreppen som knutna till musikaliska inriktningar. Dessutom lyfts en uppfattning att sångläraren hellre lär ut något som denne själv är väl bevandrad i, vilket tydliggör ännu en möjlig slutsats: att sångläraren lär ut inom området som denne kan, snarare än vad som eleven är mest bekväm i.I lärarnas uttalanden framgår en tolkningsrepertoar i hur sånglärarnas egna frustrationer och erfarenheter av svårigheter blivit en drivkraft för deras undervisning. I diskussionen lyfts de i resultatet mest framträdande tolkningsrepertoarerna och diskuteras i relation till det teoretiska perspektivet och tidigare presenterad relevant litteratur och forskning. / The purpose of this study is to examine voice teachers’ perspective on terms regarding voice registers and their descriptions of the work with voice registers in voice education. The theoretical framework of the study is discourse analysis with a discourse psychological approach. The method for data collection was focus groups, where voice teachers from a variety of voice educations talked about their views on voice registers. The conversations were conducted via a video call and were recorded with both audio and video. After the transcription, the material was analysed with discourse analysis to distinguish various interpretative repertoires. The result shows a number of interpretative repertoires as the voice teachers describe their constructions, uses of and experiences regarding voice registers. The result shows that the voice teachers adapt the terms depending on the understanding of the pupils, which indicates an individualization based on age and level of education. In the voice teachers’ statements a contrast is evident in ways of working with register terms, that is, as something articulated or unarticulated. The result shows how some of the educators construct and argue for the use of concepts in relation to musical genres. In addition, a view is raised that the voice educator rather teachssomething in which he or she is familiar with, which clarifies yet another possible conclusion: that the voice educator teaches in the field that he or she is mastering, rather than what the pupil is most comfortable with. In the statements of the voice teachers an interpretative repertoire appears in how the voice educators' own frustration and experience of difficulties have become a driving force for their own teaching. In the discussion, the most prominent interpretative repertoires are raised from the results and discussed in relation to the theoretical perspective and previously presented relevant literature and research.

No description available.

Syftet med denna studie är att beskriva tillvägagångssätt för att lära personer som sjunger ”falskt” att sjunga mer ”rent”. I bakgrundskapitlet presenteras olika teorier kring orsaker till tondövhet och falsksång utifrån forskning och litteratur, samt metoder som rekommenderas för det praktiska arbetet med detsamma. Vidare redogörs för det didaktiska perspektiv som studien har som teoretisk utgångspunkt. I metodkapitlet beskrivs den kvalitativa intervjun, vilken är den metod som använts för att genomföra resultatet. I resultatet sammanfattas fyra intervjupersoners beskrivningar av sina teorier kring orsakerna till tondövhet och falsksång, samt även deras metoder för arbete med personer som är tondöva/sjunger falskt. Resultatet diskuteras i relation till bakgrundskapitlet i diskussionskapitlet, där informanternas synsätt på ämnet, samt deras metoder jämförs med forskares och författares synsätt och metoder. / The purpose of this study is to describe procedures of teaching persons who sing “out of tune” to sing more “in tune”. In the background chapter different theories from research and literature for reasons behind tone deafness and poor pitch singing is presented, along with methods that are recommended for the practical work with it. Furthermore the didactic perspective that the study has as its theoretical basis is described. In the method chapter the qualitative interview method, which has been used to carry out the result, is presented. The result summarises four interviewed persons´ descriptions of their theories around the reasons behind tone deafness and poor pitch singing, along with their methods for working with persons who are tone deaf/sing out of tune. The result is discussed in relation to the background chapter in the discussion chapter, where the interviewing persons’ views on the subject, along with their methods are compared to the researchers' and authors’ views and methods.

Utifrån ett interpersonellt psykologiskt perspektiv och self determination theory har föreliggande studie som syfte att undersöka hur sånglärare samtalar om relationer mellan lärare och elev i sångundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur och forskning som belyser olika aspekter av relationer, relationskompetens och relationer i utbildning. Datamaterialet samlades in genom två fokusgruppsintervjuer där sånglärare diskuterade relationer. Den data som har genererats ur intervjuerna har bearbetats och analyserats med hjälp av ett tematiskt analyssätt. Resultatet visar att lärarna anser att relationer är viktiga för att eleven skall känna sig trygg och att det krävs en välfungerande relation för att kunna ställa krav i undervisningen. Resultatet visar också att lärarna anser att relationer kan vara svårt när de inte förstår eleven eller när eleven inte mår bra. Vidare visar resultatet att lärarna försöker hitta en bra balans i relationen till sina elever genom att ställa frågor för att visa genuint intresse. Sammanfattningsvis har lärarna svårt att definiera och beskriva vad det är som gör relationer välfungerande eller inte. I diskussionen lyfts två sammanfattade teman fram vilka är relationers betydelse och förutsättningar för relationer. / Through the lens of interpersonal psychological theory and self determination theory, this study explores how vocal teachers converse about relationships between teacher and students. The background chapter presents literature and previous research that describes different aspects of relationships, relationship competence and relationships in education. The data generated from the interviews has been collected through two focus group interviews where vocal teachers discuss relationships. The generated data was processed and analysed applying thematic analysis. The result shows that the teachers consider that relationships are important for the student to feel confident and that well-functioning relationships are needed to be able to make demands for teaching. Furthermore, the result reveals that teachers consider relations to be difficult when they experience that they don’t understand each other or when the student doesn’t feel well. Finally, the result shows that the teachers try to find a balance in the relationships to their students by asking questions to show genuine interest. In summary, the teachers find it difficult to describe and define what makes relationships effective, or lack thereof. In the discussion two concluding themes are highlighted, meaning of relationships and conditions for relationships.