Studien har utgångspunkt i att barn idag sitter mer stilla än vad de gjorde förr. Det har lett till fler överviktiga barn i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka hur stor möjlighet barn får till fysisk aktivitet i vuxenstyrda aktiviteter i förskolan, utifrån ett genusperspektiv. Vi har valt att fokusera på hur mycket fysisk aktivitet som erbjuds i de vuxenstyrda aktiviteterna för att sedan jämföra det med den nordiska rekommendationen om hur mycket barn bör vara fysiskt aktiva. Vi har även studerat om det finns någon skillnad i pedagogernas bemötande gentemot pojkar och flickor i de vuxenstyrda aktiviteterna som erbjuder fysisk aktivitet. För att kunna uppskatta den fysiska aktiviteten skickades det ut en enkät till två olika förskolor som varje dag i fyra veckor fyllde i hur mycket fysisk aktivitet som de erbjöd i de vuxenstyrda aktiviteterna. För att studera pedagogernas bemötande har vi genomfört tre observationer på den ena förskolan och två observationer på den andra förskolan. Vid observationerna har vi tagit hjälp av fältanteckningar. Studiens resultat har utgångspunkt i genusteorin som kompletterar begreppen normalitet, performativitet och rum som tillhör genusteorin. Resultatet visade att inte någon av förskolorna nådde upp till den rekommenderade tiden för fysisk aktivitet, utifrån den nordiska rekommendationen i de vuxenstyrda aktiviteterna. En utav förskolorna uppnådde en uppskattning på 50% medan den andra förskolan uppskattades uppnå 10% utav det rekommenderade. När det gäller pedagogernas bemötande visade det sig att deras deltagande och uppmuntran på båda avdelningarna hade en betydande roll för flickornas deltagande i de fysiska aktiviteterna. Det visade sig även att pedagogerna delade ut ledarrollen majoriteten av gångerna till en flicka.

Inledning: Språkutveckling är en viktig del i barns vardag eftersom språket utgör en sådan stor del i samspelet med andra människor som exempelvis att kunna lyssna, reflektera och lösa konflikter. De här delarna blir därmed viktiga för barnens kommunikation i leken där förskollärare kan ta vara på det och arbeta med språket i samband med leken. I ett vidare perspektiv kan man även se till barnens framtida förmåga att fungera väl i samhället där det exempelvis är betydande att kunna samarbeta, lyssna och lösa konflikter med andra människor. Tidigare forskning har lyft fram hur arbetet med barns språkutveckling i leken ser ut utifrån den sociala språkmiljön. Dock finns det inte lika mycket forskning som visar en helhetsbild i arbetet utifrån andra aspekter som hur utformning av miljö, val av material samt förhållningssättet tillsammans kan skapa en positiv språkutveckling hos barnen. Syfte: Syftet med den här studien är att skapa en övergripande bild på hur förskollärare resonerar om arbetet med barns språkutveckling i leken, samt hur det här arbetet beskrivs se ut med olika material och i olika miljöer. Metod: Metoden som använts är kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har skett via zoom och har spelats in och till sist transkriberats. Frågorna har formats utifrån olika teman samt skiftande följdfrågor utifrån de deltagandes svar. Fyra förskollärare har intervjuats till studien. Resultat: Resultatet visar hur den vuxenstyrda leken skapar stora möjligheter för att skapa språkstimulerande aktiviteter medan den fria leken visar hur pedagoger kan ta en mer stödjande roll i kommunikationen. Resultatet indikerar även på att det i den fria leken skapas ett mer naturligt lärande i språkutvecklingen samtidigt som det utvecklar barnens kommunikativa förmåga. Miljön har beskrivits som en stor del i verksamheterna där det betonats vikten av att skapa goda miljöer för att stimulera barnen i deras språkutveckling. Det har också lyfts fram hur pedagogerna kan använda olika material som stöd i arbetet med barns språkutveckling, exempelvis lärplattor, bildstöd och böcker.