Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över världen och många företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebär att arbetsförhållanden för många arbetstagare påverkas och konsekvenserna för dem är inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts på STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhållanden och hälsa påverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns därför ett behov av att kunna mäta eller uppskatta om någon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartläggning av metoder som använts för att göra detta.Utifrån dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanställa metoder som använts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle också testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjälp av intervjuguiden och i vilken omfattning den täckte in de områden som kommit fram i litteraturstudien. Detta gjordes genom en fallstudie på ett företag som började arbeta med lean under 2007.För att ge en förståelse för lean produktion, historik och utveckling ges inledningsvis en beskrivning av konceptets historiska utveckling fram till och med i dag, tillsammans med dess begrepp, metoder och verktyg. Den begreppsförvirring som råder beskrivs och konsekvenserna av detta tillsammans med bristerna på en enhetlig definition av lean produktion tas upp. Av detta följer en viss problematik kring att mäta/skatta en utveckling inom lean vilken också diskuteras.Litteratursökningen resulterade i tolv olika metoder som presenteras kort tillsammans med de lean-faktorer som angetts. Med lean-faktor avses det område, faktor eller indikator som i metoden använts för att fånga upp en utveckling inom lean. Den faktor som togs upp av två eller flera metoder ansågs höra till de vanligaste. Totalt kunde 43 sådana identifieras. I dessa metoder kunde också sex olika systemkomponenter identifieras som berörda vid en lean-implementering i företaget.Som ett stöd vid mätning av lean-utveckling togs en utvecklingstrappa fram. Den användes i bedömningen av fallföretaget. Med hjälp av intervjuguiden framträdde en god bild av företagets arbete inom lean inom några områden. Med utgångspunkt i resultatet av litteraturstudien bör intervjuguiden kompletteras med frågor kring leverantörssamverkan, kunder och kvalitet för att analysen av ett företags lean-utveckling skall bli mer heltäckande.

With innovation becoming the source of growth for major businesses, there has been a strong debate among the academic and the industrial fraternity relating to managing different channels of innovation. This thesis attempts to recognize the different managerial factors associated with realizing the benefits from open innovation. The research focuses on the different strategies of handling open innovation process in different organizations, trying to gain profits from innovation. A broad qualitative study has been attempted to understand the different factors playing a role in this regard and finally a set of guidelines are proposed to improve/maximize the returns from utilizing open innovation.

The majority of companies working with new product development today are using a product development process. Although very helpful, a process will not guarantee successful product development. One of the most important aspects to consider in projects and product development is communication - how project members exchange information with one another. Successful product development is hard to achieve without efficient project communication. This master thesis is based on the previously mentioned background. The questions to be answered are: What problems exist within product development projects? How are these related to communication? How can communication be improved to solve them? To answer these questions, a case study at the product development company ITT Water and Waste Water was carried out. By conducting 37 interviews, data regarding the company’s communication and development process has been collected. In addition, theories regarding project development and communication are researched. Together, theses constitute the basis for the thesis analysis. The empirical research showed that there indeed exist problems in the case company’s development process: a lack of project evaluation, too development times, a lack of market orientation, and decisions being made without sufficient information. The later two where found closely dependent on communication. Further research showed that introducing a project overview would solve these problems. As a final conclusion, a layout of the proposed project overview was introduced. Even though insufficient communication is not believed to be the only cause for the identified problems, the authors believe that the project overview would in part solve them. Since there are large similarities in how product development is carried out at different companies, the findings are most likely transferable to other organizations.

I dagens kunskapsintensiva verksamheter finns det ett växande behov av att ta tillvara, sprida och skapa kunskap och lärande mellan projekt. Samtidigt har det blivit vanligare att verksamheten bedrivs i projektform, där arbetet sker i tidsgränsade projekt mot uppställda mål. Traditionellt sätt har projekt betraktats som engångsföreteelse som inte kommer att upprepas.  Enligt den tanken finns ingen eller litet möjlighet till kunskapsspridning och lärande mellan projekten. Idag ses arbetet med kunskap och lärande mellan projekt som en möjlighet och även som en förutsättning för att verksamheten ska överleva på en alltmer konkurrensutsatt marknad. Detta konstaterande leder till uppsatsens syfte vilket är att beskriva kunskap och lärande mellan projekt och att emballera samt distribuera den vidare till framtida projekt.   Empirin bygger på kvalitativa intervjuer hos sex projektverksamheter som utförts för att få en helhetsbild av verkligheten. Empirin tillsammans med teori och litteraturstudier är underlag till uppsatsens analys, där en funktion för kunskap och lärande mellan projekt diskuteras.  I analysen beskrivs varför det behövs en funktion och hur den påverkar ledningen, projekten och verksamheten som helhet.   Slutsatsen presenterar ett projektkontor som riktar sig mot kunskap och lärande mellan projekt för användning i medelstora projektverksamheter. Projektkontoret är en central opartisk enhet mellan projekt och ledning. Medarbetarna i projektkontoret medverkar vid projektens tollgates, beslutspunkterna under projektets livscykel samt utför en projektutvärdering vid projektets avslutning. Projektkontoret ska dokumentera information och kunskap som ska användas i andra pågående eller i framtida projekt. Uppsatsen avslutas med en diskussion om rekommendationer och implementering i en projektverksamhet samt författarnas reflektioner. / In today's knowledge-intensive companies, there is a growing need to utilize, disseminate and create knowledge and learning between projects. Meanwhile, it has become common for companies to work in project basis, where the work is done in projects with time limits and against objectives. Traditionally projects have been considered as one-off exercise that will not be repeated. With that reflection there is no or little opportunity for knowledge sharing and learning between projects. Today the knowledge and learning between project works as an opportunity and also as a prerequisite for companies to survive in an increasingly competitive market. This finding leads to the thesis purpose, which is to collect the knowledge and learning between projects and to distribute it to future projects. Empirical data based on qualitative interviews with six project companies was carried out to obtain a view of reality. The empirical data together with theory and literary studies is the basis for the thesis’s analysis, in which a function of knowledge and learning between projects are discussed. It describes the need of a function and how it affects management, projects and the company as whole.   The conclusion presents a project office that is aimed to handle knowledge and learning between projects for use in medium-sized project companies. Project office should be a central impartial unit between project and management. Employees in the project office are involved in the projects' tollgates, the decision points during the projects’ life cycle and performing a project evaluation at the end of the project. The project office will document the information and knowledge to be used in other contemporary future projects. The thesis concludes with a discussion of recommendations and implementation of a project office and the writer’s reflections.

This master thesis investigates the potential use of biogas from organic residues in the area of the cities of La Paz and El Alto in Bolivia. The two cities have currently a contamination problem and biogas emerges as opportunity for both waste management and energy generation. There are approximately 274 500 tonnes/year of residue that can be used to produce biogas. This amount of residue can generate approximately 33,500,000 m3 of biogas. The advantages and disadvantages of five different digester types (the smaller tubular digester, the fixed dome digester, the floating drum digester and the bigger German AEV digester and a Swedish digester) were investigated to see if they could be an option for use in Bolivia. The German AEV digester is better when compared to the Swedish unit from Flotech in case a larger biogas digester would be implemented. Among the smaller digesters, the tubular digester already has access to the necessary resources and knowledge, and they can be operated at a cheap price. The fixed dome digester and the floating drum digester are  not used in Bolivia at present, and there is no knowledge in the country about how to implement them.  There are technical, social and economic issues related to an eventual installation of a big digester in Bolivia including transportation logistics and costs, how to motivate the population to sort out the different residues, and also the state subvention of natural gas production that lowers the price of biogas required to make it competitive. To see if it is economically viable to build a functional biogas generator for this area, economic data were compared. The analysis shows that the fixed dome and floating drum digester are much better economic investment than the tube digester. The bigger digesters are economically viable without financial aid if there is a market for the by- product fertiliser in Bolivia. The data for this analyse also shows that the conditions that exist today in Bolivia make it economically viable to invest in a bigger digester but only the fixed dome and the floating drum digester are economically viable without a market from the fertiliser / MFS

Denna uppsats behandlar hur sourcingprocessen av komplexa system på Försvarets Materielverks (FMV) kan struktureras genom att undersöka parametrar som är viktiga att beakta vid outsourcing. En del av FMV:s strategi grundar sig i att minska den interna verksamheten och att lägga större åtaganden på leverantörer av systemlösningar, för att på så sätt kunna minska behovet av interna resurser. Därför blir det viktigt att besvara huruvida systemansvar bör tas av FMV eller av en leverantör. Rapporten behandlar processen om att fatta ett beslut om make-or-buy och när och varför det är motiverat att överlåta systemansvar till leverantörer. McIvors modell om outsourcing används för att besvara frågan hur FMV bör fatta ett beslut rörande make-or-buy genom att modellen tillämpas på tre pågående projekt. Därefter används "the strategic supply wheel" för att bedöma vilka parametrar som är viktiga att uppfylla både internt och externt vid outsourcing av aktiviteter beroende på om tid, kostnad eller kvalitet är prioriterat i respektive projekt. Inköpsmodellen som används består av fem områden som berör en inköpsorganisation strategiskt. Analysen av den teoretiska modellen görs utifrån ett perspektiv av komplexa produkter och system, då gällande teorier kring handelsvaror inte alltid kan relateras till krigsmateriel, utan kräver någon form av modifiering. Det visar sig i analysen att två av modellens fem områden; organisationsstruktur samt kunskap och kompetens, inte har lika stor påverkan på beslutet rörande make-or-buy. Inom ramen för komplexa produkter och system visar det sig att strategiskt inköp utgår från att dessa två områden är anpassade efter sin industri. Det visar sig att delar av "the strategic supply wheel" inte direkt kan tillämpas på försvarsindustrin då denna skiljer sig stort från kontinuerliga inköp av mindre komplex materiel. II Analysen visar att FMV i så stor mån som möjligt bör överlåta systemansvar till industrin, så länge marknadsrisken rörande antalet leverantörer är låg. Beroende på hur de enskilda projektens prioriteringar mellan anskaffningstid och kostnader skiljer sig åt kommer olika parametrar att behöva beaktas vid outsourcing av systemansvar. Det visar sig att "the strategic supply wheel" måste anpassas för att kunna användas på ett statligt verk som utför anskaffningar på komplexa produkter och system, där beställningarna sker oregelbundet och inte kontinuerligt. Slutligen kompletteras McIvors outsourcingmodell med "the strategic supply wheel". Denna modell ger en strukturerad metod till hur sourcingprocessen av komplexa produkter och system kan genomföras på FMV. / This thesis deals with how the sourcing process of complex systems in the Swedish Defence Materiel Administration (FMV) can be structured by examining the parameters that are important to consider when outsourcing a process. FMV's strategies are based on reducing internal operations and to place greater obligations on providers of system solutions to thereby reduce the need for internal resources. Therefore an important question to answer is whether FMV or a single supplier should take the role of a systems integrator. The report deals with the process of making a make-or-buy decision and when and why it is justified to assign responsibility for systems to a single supplier. McIvors model for outsourcing is used to answer the question of how FMV can make the decision regarding make-or-buy by applying the model to three current projects. The strategic supply wheel is then used to determine which parameters are important to satisfy both internally and externally when processes are outsourced, depending on the priorities of the project. The strategic supply wheel which is used to determine these parameters consists of five areas of interest to a strategic sourcing organization. The analysis of the theoretical model is made from the perspective of complex products and systems, but current theories of consumer goods can not always be related to military equipment without requiring some sort of modification. It turns out in the analysis that two of the model's five areas, organizational structure and knowledge and competence, have less of an impact on the make-or-buy decision. In the context of complex products and systems, it appears that strategic sourcing assumes that these two areas are tailored to their industry. It turns out that some parts of the strategic supply wheel can not be directly applied to the defence industry which differs greatly from the continuous purchasing of less complex materials. III The analysis shows that FMV to the greatest extent possible, should try to transfer system responsibility to the industry, as long as the market risk relating to the number of suppliers are low. Depending on how the individual projects' priorities between acquisition time and costs differs, different parameters have to be considered when outsourcing the role of systems integrator. It turns out that the strategic supply wheel has to be adapted for use at a state institution that acquires complex products and systems, and where orders are done intermittently and not continuously. Finally, McIvors outsourcing model is combined with the analysis of the strategic supply wheel to provide a structured approach to the sourcing process of complex products and systems that can be implemented at FMV.

Due to the characteristics of software, software products have been considered products with "pure" profits which are suitable to be sold in the international market. Enterprise software is one typical type of software which is mainly sold in business market. More and more enterprise software providers are going abroad to discover opportunities for their enterprise solutions. This thesis is to try to give more suggestions on internationalization for these enterprise software providers. The empirical case is concerning the internationalization of the enterprise software provided by a Swedish software company, Company A. The case happens in the specific geographic area (China) which is far away from the domestic market, the Swedish market. Based on the business network of Company A, Software A has been successfully sold in the Chinese market. The analysis is on the basis of the empirical case and the relevant theories on internationalization. In the context of the empirical case, the nature of enterprise software has been analyzed. Enterprise software is usually tangible and customized, and the internationalization of enterprise software is more relationship-based than mass software products. The discussion about the nature of enterprise software contains the "service" nature of enterprise software, the "service" typology of enterprise software in international marketing and some features of enterprise software which are influencing the internationalization of enterprise software. By understanding the nature of enterprise software, enterprise software providers are capable of crafting international marketing strategies in their internationalization processes. For example, enterprise software providers can develop module-based software or add more self-customization functions to decrease the risks of internationalization. ii Internationalization has been discussed for a long time since the "Uppsala" model was come up in 1977. In the last thirty years, the business environment has been changing with the tendency of expanding through the network-based business relationship. The new "Uppsala" model, which was born in this new business environment, has been leaded me to analyze the success and failure in the empirical case. The internationalization of enterprise software is observed to follow the changes of the four elements in the new "Uppsala" model, in which "opportunities learning" and "trust building" are highlighted in the network-based business environment. The new "Uppsala" model is valuable for today’s internationalization to develop strategies for the more successful internationalization. From understanding the product to understanding the network, enterprise software providers can explore more international opportunities and internationalization strategies for their enterprise software instead of the traditional thinking.

Ett företags organisationskultur erkänns idag av många som en viktig faktor när det handlar om att skapa innovationer i en industriell kontext. Anledningen till detta är att organisationskulturen utgör den grund av gemensamma antaganden och värderingar som präglar beteendet i en organisation. Många författare har undersökt samspelet mellan organisationskultur och innovationsförmåga och vissa har också gjort försök att beskriva hur en organisationskultur som stödjer innovation bör se ut. (se till exempel Kanter, 1985 och Martin & Terblanche, 2004) I denna uppsats presenteras och jämförs olika parametrar, som typiskt sett sägs ingå i en organisationskultur som stödjer innovation, på tre fallföretag i en gemensam koncern. Likheter och olikheter identifieras i företagens tillvägagångssätt och dess effekt på kulturen, varpå rekommendationer lämnas angående hur företagen vidare kan agera för att öka förutsättningarna för innovation i organisationen genom kulturstyrning. Uppsatsen diskuterar också, utifrån fallföretagens situationer och medarbetarnas uppfattningar, huruvida det verkligen går att generalisera bilden av vad som är en innovationskultur på alla företag. En slutsats blir att en företagsledning måste anta en situationsanpassad inställning till sin teknokratiska och socioideologiska styrning för att skapa en lämplig innovationskultur som är anpassad till företagets strategiska inriktning. / Organizational culture is by many recognized as an important factor in managing innovation, due to its ability to influence organizational behavior through shared values and beliefs. Many scientists have investigated the interaction between organizational culture and innovativeness. Some have also attempted to describe the cultural characteristics shared by innovative companies. (See for instance Kanter, 1985 and Martin & Terblanche, 2004) In this report a number of determinants of organizational culture, which typically are claimed to promote innovation, are investigated in three case companies. Similarities and dissimilarities are identified in the different policies and processes of the companies, as well as their impact on the organizational cultures. The results of this report lead to a number of recommendations to the management teams, these concerns managerial steps aiming to develop the organizational culture to be more supportive of innovation. The report also discusses whether it is possible to make general conclusions with regard to the features of an organizational culture particularly supportive of innovation. It is concluded that a management team has to adopt a contingency approach towards its technocratic and socio-ideological control in order to create an innovation culture appropriate with the strategic direction of the company.

För att utvecklingsarbete ska fungera bra på ett företag är det viktigt att företaget kan fånga upp och exploatera de idéer som finns hos medarbetarna, något som industriföretag ofta är väl förtrogna med, men som en del tjänsteföretag idag inte har grepp om. Syftet med denna studie är därmed att visa på de delar av arbete med forskning och utveckling inom industrin som kan hjälpa tjänsteföretag förbättra möjligheterna att ta tillvara på sina medarbetares innovationskraft. Fallstudien är gjord på ett maltabaserat spelföretag, GameCo, och är ett exempel på hur det kan se ut i ett tjänsteföretag som förvisso arbetar med utveckling av idéer, men där det fortfarande finns en del hinder att överkomma, både medarbetarnas inställning och i hur organisationen tar hand om medarbetarnas idéer. Det visade sig att innovation inte var särskilt prioriterat på företaget, att det rådde delade meningar om processer för utveckling och att kommunikationen inte alltid fungerade. De delarna av industrins forskning och utveckling som kan användas behandlar både själva utvecklingsprocessen, dess utformning och vilka delar som anses speciellt viktiga i detta sammanhang, och hur arbetet med innovation och en utvecklingsprocess kan bedrivas, R&Dmanagement. Båda delarna har valts därför att de svarar mot en efterfrågan att förbättra innovationsarbetet genom mer formella vägar, men där det också krävs kunskap om hur utvecklingen ska ledas och organiseras för att en formell process ska vara meningsfull. Slutsatserna av detta blir att tillvaratagandet av innovation kan förbättras när innovationsprocessen formaliseras, när ledningen visar att innovation är ett prioriterat område för företaget och när kunskapsdelningen inom företaget fungerar bra. Dessa slutsatser innebär ofta en stor omställning, och denna kan göras lättare och mer sammanhållen om den görs inom ramen för en arbetsfilosofi. För falltstudieföretaget ges avslutningsvis ett antal rekommendationer baserade på slutsatserna, men där dessa anpassas till GameCos specifika problematik. / For research and development to work well in an enterprise, it is important to be able to capture and exploit the ideas held by employees, something which industries are often familiar with, but that some service companys have little grasp of. The purpose of this study is therefore to demonstrate the elements of the work with research and development in industry that can help service providers improve their ability to take advantage of their employees' innovation. The case study for this report was conducted at a Malta-based gaming company, GameCo, and is an example of how it might look like in a service company. At GameCo the ambition is to work activly with new ideas and innovation, but even so, there are still some obstacles to overcome. It was found that innovation was not one of the main priorities of the company, that there were different opinions on the development process and that the communication between departments and between manager and employee wasn’t always working sufficiently. The parts of the industry's research and development that can be used in the service context and that have been considered for this study are both concerning the development process, the design of it and important parts, and concerning how the process and development-work is managed, R&D-management. Both parts have been chosen because they correspond to a demand to improve the innovation performance through more formal ways, but which requires knowledge about how development should be managed and organized, to be meaningful. The conclusions of this is that the procurement of innovation can be improved when the innovation process is formalized, when management can make known that they consider innovation an important part of everyday work and when sharing of knowledge and knowledge management works well within the organization. These conclusions often imply a big change in the organization, and this change can be made easier and more coherent if it is done within the framework of a philosophy like Lean. In conclusion GameCo are goven some recommendation based on the general conclusions, and adopted to fit the organization and their specific needs.

En liten andel av de svenska små och medelstora bioteknikföretagen finns representerade på den australiensiska bioteknikmarknaden. En enkätundersökning, utförd bland 96 svenska bioteknikföretag, visar att kunskapen och intresset för marknaden är relativt låg. Den främsta anledningen till detta är det geografiska avståndet och bristen på resurser för att undersöka nya marknader. Eftersom de flesta bioteknikföretag erbjuder nischade produkter med en liten inhemsk marknad är det nödvändigt att undersöka alla möjliga marknader och att en marknad inte ignoreras endast på grund av dess geografiska avstånd. Denna rapport belyser den australiensiska bioteknikmarknaden och analysera dess potential för svenska små och medelstora bioteknikföretag genom att marknadens attraktivitet och strategiska betydelse utreds. För detta ändamål studeras ett antal faktorer som exempelvis marknadens storlek, tillväxt, stödjande organisationer, kluster, konkurrenssituation och barriärer som hindrar inträde. För att svara på vilka möjligheter samt begränsningar som finns vid etablering av någon form av verksamhet i Australien har ett teoretiskt ramverk valts ut, ett flertal intervjuer med svenska och australiensiska myndigheter, rådgivare och företag genomförts och lokala influenser har studerats på plats i Australien. Flera viktiga aspekter, rön om potentiella möjligheter, samt begränsningar för svenska bioteknikföretag diskuteras och presenteras i denna rapport. / Few Swedish biotechnology SMEs are currently represented in the Australian market. A survey of 96 Swedish biotechnology companies demonstrated that both their knowledge of the market and their interest in establishing a business in the country are low. The main reasons for this are the geographic distance of the market and the lack of resources to examine new markets. Since most biotechnology companies offer niche products to a small domestic market, all possible markets should be considered and none should be excluded based singularly on geographic distance. This paper analyses the potential of the Australian biotechnology market for Swedish small- and medium-sized biotechnology companies, and aims to give a foundation which Swedish companies can utilize when considering entering the Australian market. The market attractiveness and its strategic importance for Swedish biotechnology companies are evaluated and presented in this thesis. A number of factors such as market size and growth, supporting organizations, research base, clusters, competitive situation and entry barriers are examined. Consequently the problem is defined as: “What potential opportunities and limitations exist in the Australian biotechnology market for Swedish small- and medium-sized biotech companies?” Literature has been reviewed in depth, numerous on-site interviews have been carried out with Swedish biotech companies as well as Swedish and Australian officials and advisors, and local influences have been studied. The conclusions identify several key aspects, potential areas of interest and some limitations for Swedish biotechnology companies, which are discussed and presented in this paper.