Operators are likely to continue to play an integral part in industrial assembly for the foreseeable future. This is in part because increasingly shorter life-cycles and increased variety of products makes automation harder to achieve. As technological advancements enables greater digitalization, the demands for increased individual designs of products increases. These changes, combined with a global competition, does put an increasing strain on operators to handle large quantities of information in a short timeframe. Augmented reality (AR) has been identified as a technology that can present assembly information to operators in an efficient manner. AR smart glasses (ARSG) is an implementation of AR suitable for operators since they are hands-free and can provide individual instructions in the correct context directly in their real work environment. There are currently early adopters of ARSG in production within industry and there are many predictions that ARSG usage will continue to grow. However, to fully integrate ARSG as a tool among others in a modern and complex factory there are several perspectives that a company need to take into consideration. This thesis investigates both the operator perspective and the manufacturing engineering perspective to support industry in how to make the correct investment decisions as regards to ARSG. The aim of this licentiate thesis is to provide a basis for a framework to enable industry to choose and integrate ARSG in production as a value adding operator support. This is achieved by investigating the theoretical basis of ARSG related technology and its maturity as well as the needs operators have in ARSG for their usage in assembly. The philosophical paradigm that is followed is that of pragmatism. The methodology used is design science, set in the research paradigm of mixed methods. Data has been collected through experiments with demonstrators, interviews, observations, and literature reviews. This thesis provides partial answers to the overall research aim. The thesis shows that the topic is feasible, relevant to industry, and a novel scientific contribution. Observations, interviews, and a literature review gave an overview of the operator perspective. Some highlights from the results are that operators are willing to work with ARSG, that operators need help in unlearning old tasks as well as learning new ones, and that optimal weight distribution of ARSG is dependent on the operators’ head-positioning. Highlights from the preliminary findings for the manufacturing engineering perspective include a general lack of standards for AR as regards vertical industrial application, improved tools for faster instruction generation, and large variations in specifications of available ARSG. Future work includes a complete answer to the manufacturing engineering perspective as well as combining all the results to create a framework for ARSG integration in industry. / Operatörer kommer sannolikt fortsätta att vara en integral del av industriell montering inom en överskådlig framtid. Detta beror delvis på allt kortare livscykler och ökad variation på produkter gör det svårare att automatisera produktionen. Samtidigt som tekniska framsteg möjliggör mer digitalisering så ökar efterfrågan på individuellt designade produkter. De här förändringarna, i kombination med en global konkurrens, skapar en ökad press på operatörer att hantera stora mängder information inom en kort tidsram. Förstärkt verklighet (förkortat AR från engelska ”augmented reality”) har identifierats som en teknologi som effektivt kan presentera monteringsinstruktioner för operatörer. Smarta AR glasögon (förkortat ARSG från engelska ”AR smart glasses”) är en implementering av AR som är lämplig för operatörer eftersom de inte behöver använda sina händer för att bära dem och för att de kan presentera individuella instruktioner i rätt kontext direkt i deras verkliga arbetsmiljö. Det finns industriföretag som redan har börjat använda ARSG i produktion och det finns många förutsägelser om att ARSG kommer fortsätta att växa. För att kunna fullt integrera ARSG som ett bland många verktyg i en modern och komplex fabrik så måste dock ett företag ta hänsyn till ett flertal perspektiv. Den här avhandlingen undersöker både operatörs-perspektivet och beredningsperspektivet för att stödja industrins investeringsbeslut rörande ARSG. Målet med den här licentiatavhandlingen är att bidra med en grund för ett ramverk som kan möjliggöra för industrin att välja, integrera och underhålla ARSG i produktion som ett värdeskapande operatörsstöd. Det här åstadkoms genom att undersöka den teoretiska grunden för ARSG-relaterad teknologi och dess mognad och även operatörernas behov i ARSG när de används i montering. Det filosofiska paradigm som har följts är pragmatism. Metodologin som har används är designvetenskap, kopplat till forskningsparadigmet blandade metoder. Data har samlats in genom demonstratorexperiment, intervjuer, observationer och litteraturstudier. Den här avhandlingen ger partiellt svar till det övergripande forskningsmålet. Avhandlingen visar att ämnet är möjligt att genomföra, relevant för industrin och ett originellt vetenskapligt bidrag. Observationer, intervjuer och en litteraturstudie gav en översikt av operatörsperspektivet. Några exempel från resultaten att lyfta fram är att operatörer är villiga att arbeta med ARSG, att operatörer behöver hjälp med att avlära sig gamla uppgifter såväl som att lära sig nya och att den optimala viktspridningen av ARSG beror på operatörernas huvudpositionering. Bland de preliminära resultaten från beredningsperspektivet inkluderas en generell avsaknad av standarder för AR gällande vertikala industriella tillämpningar, förbättrade verktyg för instruktionsskapande som stödjer snabbare instruktionsgenerering och stora variationer gällande specifikationer i tillgängliga ARSG. Framtida arbete inkluderar ett komplett svar till beredningsperspektivet samt att kombinera alla resultaten för att skapa ett ramverk för ARSG integration i industrin. / <p>PUBLICATIONS WITH LOWER RELEVANCE</p><p>1. Holm, M., Danielsson, O., Syberfeldt, A., &amp; Moore, P. (2017). Adaptive instructions to novice shop-floor operators using augmented reality. Journal of Industrial and Production Engineering, 34, 362-374.</p><p>2. Syberfeldt, A., Danielsson, O., &amp; Gustavsson, P. (2017). Augmented Reality Smart Glasses in the Smart Factory: Product Evaluation Guidelines and Review of Available Products. IEEE Access, 5, 9118-9130.</p><p>3. Syberfeldt, A., Danielsson, O., Holm, M., &amp; Wang, L. (2016). Dynamic operator in-structions based on augmented reality and rule-based expert systems. Proceedings of the 48thCIRP Conference on Manufacturing Systems, 41, 346-351.</p><p>4. Syberfeldt, A., Holm, M., Danielsson, O., &amp; Wang, L. (2016). Support systems on the industrial shop-floors of the future: operators’ perspective on augmented reality. 6th CIRP Conference on Assembly Technologies and Systems, 44, 108-113.</p><p>5. Syberfeldt, A., Holm, M., Danielsson, O., &amp; Wang, L. (2015). Visual Assembling Guidance Using Augmented Reality. Procedia Manufacturing, 1, 98-109.</p><p>6. Syberfeldt, A., Danielsson, O., Holm, M., &amp; Ekblom, T. (2014). Augmented Reality at the Industrial Shop-Floor. Augmented and Virtual Reality, 1, 201-209.</p>

Arbetstagare inom byggbranschen har dubbelt så hög risk att råka ut för olyckor i jämförelse med andra branscher. Säkerheten och arbetsmiljön har brister som måste åtgärdas för att uppnå ”nollvision” -målet så att ingen ska skadas eller dö på arbetsplatsen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka bakomliggande orsakerna till det höga antalet fall av olyckor samt undersöka beteende och attityd hos de anställda till arbetsmiljösäkerheten i branschen. Litteraturstudien visade vilka åtgärder myndigheterna vidtagit i form av att införa arbetsmiljölagar och föreskrifter för att förhindra risker mot olyckor. Utöver detta tilldelas sanktionsavgifter vid regelbrott och det finns krav på att företagen skall utföra egna arbetsmiljöarbeten. Alla dessa vidtagna åtgärder har fått olycksstatistiken att gå åt rätt håll. Vidare visade intervjustudierna vilka rutiner det finns för säkerhet och arbetsmiljöarbeten men även attityd, beteende och kommunikation undersöktes hos de anställda på arbetsplatsen. Stress visade sig vara en faktor som orsakar olyckorna och har sin grund i budgeten som ett projekt tilldelas. En annan betydande faktor är individens attityd och beteende till arbetsmiljösäkerhet och säkerhetsarbete, där risk för olyckor skapas genom att det slarvas med användningen av säkerhetsutrustning och att säkerhetsrutiner försummas. Dessutom är arbetskraften från utlandet och underentreprenörer med en annan säkerhetssyn en bidragande orsak till en ökad risk för olyckor. Det bör finnas en sund konkurrens mellan byggföretagen så att säkerheten inte äventyras på grund av ekonomin och samt sanktionsavgifterna bör ökas vid regelbrott. För att inprägla säkerhetsmedvetande hos de anställda bör företagen satsa mer på kontinuerliga information och utbildningar. Dessutom kan tjänstemännen påverka sina anställdas säkerhetbeteende genom att själva bära på skyddsutrustningen och ge positiv feedback. Det bör inte satsas mer på att skapa fler lagar, regler och rutiner utan mer på hur dessa skall förmedlas till individen så att denne förstår säkerhetssystemet och präglas av det. / Workers in the construction industry are twice as likely to have accidents compared to other industries. There are gaps between safety and the working environment that must be remedied to achieve the “nollvision” (“zero vision”) objective so that no one is injured or dies in the workplace. The purpose of this thesis is to investigate the causes of the high number of accidents in the construction industry and to examine the behavior and attitude of employees towards safety of the work environment. The literature study showed the measures authorities have undertaken such as introduction of work environment laws and regulations to reduce the risks for work related accidents. In addition, penalty fees are assigned for any violation against rules and there are requirements for companies to carry out evaluations of the safety of their work environment. Due to these measures, the rate of accidents has declined. Furthermore, the interview studies showed the safety and environmental work’s routines, as well as attitude, behavior and communication were examined among the employees. Stress, driven by the project’s budget, was a risk factor for incidence of accidents. Another significant risk factor is the individual's attitude and behavior towards work environment safety and safety work, where the risk for accidents is created by neglecting the use of safety equipment and safety routines. Furthermore, foreign employees and subcontractors with different views of safety have inherent risk for accidents. The market of construction companies should be fair to minimize the negative impact of financial competition on safety of employees and the penalty fees should be increased in case of any violations against the safety rules. Furthermore, managers can influence the safety behavior of their employees by wearing protective equipment themselves and giving positive feedback. Instead of implementing more laws, rules and/or routines, the construction industry should improve and effective the way these regulations are communicated and provide continuous information about the security system in order to raise safety awareness among employees.

No description available.

There are many costs that companies do not get paid for, i.e., none-values-added costs, waste of material in the production process also known as solid waste is an example of such a cost. Solid waste includes left over of materials that aren ́t reusable after the production process is completed and end up as cassation.  Danish Crown Jönköping AB is a meat factory that works with meat processing and retail packaging of pork and beef details throughout Sweden. The company wants to follow up the value of waste in production, for it to be implemented, the company needs to streamline the warehousing process to facilitate the follow-up of waste.  After the problem formulation has been developed where several aspects needed to be addressed, a current situation analysis and workshop were performed to get a clear view about the symptoms shown in the flow. The plant has two different shifts involved in the workflow without any standardized work presented, which leads the shifts to depend on finding the best way to perform the different tasks individually.  Where and how the articles are placed in the warehouse needed to be sorted out, that was done with a warehouse layout that shows how article are placed at present with an ABC analysis based on picking frequency from a six-weeks forecast. The ABC analysis showed that the placement of the articles can be improved to increase the efficiency level in the inventory process.  The study resulted in several proposals in the work- and information flow to increase the security in the stock balance, streamline of the inventory process and increased flexibility at the turn of the season.

Det finns könsstrukturer i arbetslivet som skapar olika hinder och möjligheter för kvinnorna i deras karriär och utveckling. Kvinnor och män återfinns på olika positioner och nivåer i organisationshierarkin. Fastighetsbranschen har blivit alltmer jämställd när det kommer till könsfördelning, dock lever vi i en värld där könsstrukturer fortsatt råder. Denna studie har som syfte att öka förståelsen för kvinnliga medarbetares upplevelser av karriärs- och utvecklingsmöjligheter samt kring jämställdhetsarbetet i en organisation i fastighetsbranschen. Studien har en kvalitativ ansats, där empirin samlades in med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnliga medarbetare på olika positioner inom organisationen. För att nå större förståelse och analysera empirin har tidigare forskning tillsammans med teorier om könsstrukturer använts. Teorier som behandlas är: homosocialitet och homosocial reproduktion, Kanters strukturteorier och Ackers fyra interaktions- och könsprocesser. Studiens resultat visar på att hinder är mer centrala än möjligheter i kvinnornas upplevelser av karriärs- och utvecklingsmöjligheter. Homosocialitet och homosocial reproduktion är ett centralt hinder, då det finns återkommande upplevelser av att män lyfter män i högre utsträckning än kvinnor. Det framkommer att det finns en snedfördelning mellan könen på högre nivåer gällande makt och inflytande. Det finns även tendenser till att manliga symboler är närvarande i organisationen, både i attribut och interaktion. Alla dessa aspekter samverkar och bidrar till en könssegregering inom organisationen, vilken kan skapa ett glastak för kvinnornas utveckling. I frågan om jämställdhetsarbetet kände kvinnorna inte till befintliga dokument och policys inom området, vilket visar på att detta arbete inte har en central plats i organisationen. Vidare kan detta tolkas som att styrdokument kring jämställdhet till största delen agerade skyltfönsterarrangemang; dokumenten finns endast för att utåt sett se bra ut, men spelar ingen reell roll i praktiken. Studiens resultat visar även att den kvantitativa jämställdheten, jämn könsfördelning, inte räcker för att skapa en jämställd arbetsplats, utan den kvalitativa dimensionen är också av stor betydelse.

Att vara attraktiv som arbetsgivare på arbetsmarknaden är något som med tiden har blivit allt viktigare i och med den globaliserade arbetsmarknaden. Detta attraktivitetsarbete drivs till stor del av de chefer närmast organisationens kärnverksamhet – enhetscheferna. Då dessa sitter på positioner nära verksamheterna finns det en ökad risk för upplevelsen av rollkonflikter. Att undersöka hur upplevelsen av attraktivitet i förhållande till upplevelsen av rollkonflikt i arbetet samspelar, hos dem som befinner sig i mitten av organisationen, är något som inte tidigare har forskats på. Därav denna studies vetenskapliga relevans. Syftet med studien är att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen i en kommun i Västsverige upplever arbetsgivarens attraktivitet. Dessutom är syftet att undersöka hur enhetschefernas roll som både arbetstagare och arbetsgivare upplevs samspela av dem utifrån arbetet med attraktivitet. Metoden som har tillämpats för studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet av studien visar på att enhetschefernas upplevelse av kommunens attraktivitet som arbetsgivare generellt var god då det fanns en tillitsbaserad styrning inom organisationen, tydliga arbetskrav, rimlig arbetsbelastning samt påverkansmöjligheter. Dock visade resultatet att upplevelsen av kommunens attraktivitet hade påverkats negativt till följd av coronapandemin, men framförallt av införandet av insatsen Heltid som norm. Detta då de ovan fyra faktorerna, som annars upplevdes finnas inom organisationen och som var attraktivt, hade förändrats till det sämre. Vidare visade studiens resultat att enhetscheferna upplevde att samspelet mellan deras roll som både arbetstagare och arbetsgivare regelbundet upplevdes svåra att förena. Denna upplevelse av rollkonflikter hos enhetscheferna hänvisades i synnerhet till Heltid som norm då denna insats var svår för samtliga enhetschefer att företräda gentemot sina medarbetare då de själva inte ansåg sig kunna stå bakom den.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Covid-19 har påverkat studenters syn på deras anställningsbarhet. Materialet i studien är insamlat via en webbenkät där 357 studenter deltog, Studiens frågeställning lyder: Hur har Covid-19 påverkat studenters syn på deras anställningsbarhet? Till detta har vi även koppat tre ytterligare hypoteser som vi tror kan ha en påverkanseffekt på den upplevda anställningsbarheten. Covid-19 har påverkat hela samhället och därför har vi valt att titta på tidigare forskning som är baserade på samhällskriser för att finna styrka till vår studiessyfte. Resultatet från studien påvisar att Covid-19 har haft en stor påverkan på hur studenter upplever sin anställningsbarhet.

Åldersdiskriminering är ett allvarligt problem för samhället och samhällsekonomin, men det är främst ett katastrofalt problem för de långtidsarbetslösa äldre personerna som drabbas hårdast. I denna studie undersöks varför ett urval kan ske på grund av ålder, och vilka faktorer som avgör ett utfall. Uppsatsen fokuseras på rekryterarens perspektiv och för resonemang kring kundnöjdhet, tillsättning och fördomar kring äldre. I studien används och problematiseras kring vetenskapliga teorier om kontraktsteori och attraktions- och utstötningsmodellen. Denna studie har avgränsats till respondenter som arbetar med rekrytering på ett rekryterings- och/eller bemanningsföretag. Resultatet visar att respondenternas kunder påverkar i viss grad kravbild, förväntningar och fördomar i deras yrkesutövande. Det visar sig också innebära en risk för ett diskriminerande urval. Man får även ta del av ekonomiska risker med branschen och vilka möjligheter och arbetssätt en rekryterare bör använda sig av för att minimera en diskriminering av äldre. De valda teoretiska utgångspunkterna, tidigare forskning och övriga källor har varit till hjälp i analysen av empirin. De har bidragit till en förståelse för de fördomar som finns inom åldersdiskriminering och bidragit med flera perspektiv, till exempel vilken benämning på ålder man använder sig av, vid granskning av en individs profil. För att nå ett resultat har en kvalitativ metod använts där fokus har legat på intervjuer med sex rekryterare. Dessa har sedermera analyserats genom tematisk analys för att på ett lättöverskådligt sätt ta del av de kategorier som bildats av repetitiva data, men även skillnader mellan rekryterarnas upplevelser har presenterats.

Att välja yrke kan vara ett val kantat av obeslutsamhet i kombination av yttre påverkansfaktorer och bakomliggande sociala processer. Att välja yrke är något alla människor kommer att stå inför någon gång men varför valet tas kan ibland vara väldigt oklart eller helt naturligt. Syftet med uppsatsen är att, utifrån individers resonemang, öka förståelsen och beskriva de omständigheter och processer som kan ligga till grund för deras val av yrke. Uppsatsen avser att undersöka de resonemang och processer som påverkar det valet och om det finns skillnader i dessa avseende beroende på vilket kön, vilken ålder och klass en individ har och tillhör. Genom kvalitativa intervjuer studerades individers resonemang närmare angående vad som kan ha påverkat deras val. Teorierna som utgör uppsatsens teoretiska referensram är Bourdieus kapitalteori, Careershipteori, The Theory of Circumscription and Compromise för att förstå vad som har påverkat eller förstärkts en individs yrkesval. Uppsatsen syftar till att undersöka de resonemangen i relation till tidigare forskning och teorin för att förstå en individs sociala bagage och hur det kan påverka individers yrkesval. Resultatet visar att respondenternas föräldrar uttryckligen inte har haft förväntningar på deras yrkesval. Det kan härledas till en indirekt påverkan genom reproduktion av värderingar och handlingar. Det finns även ett samspel mellan yrkesval, egenskaper och sociala umgängen och resultatet konstaterar att alla dessa faktorer kan ha en påverkan. Yrkesval är således ett mångfacetterat och komplext beslut som är kontextuellt beroende.

Studien syftar till att ge en övergripande bild av hur Polismyndigheten, efter den stora omorganisationen år 2015 strukturerat upp sitt arbetsmiljöarbete för att åstadkomma en god arbetsmiljö för sina medarbetare. Omorganisationen resulterade i att de tidigare lokala polisenheterna slogs samman till den nuvarande Polismyndigheten. Vidare undersöks också hur Polismyndigheten arbetar för att följa upp sitt arbetsmiljöarbete samt hur arbetsmiljöansvaret fördelats inom myndigheten. Följande frågeställningar har tillämpats för att besvara studiens syfte: • Hur säger sig Polismyndigheten arbeta för att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö? • På vilket sätt arbetar Polismyndigheten med uppföljning av sitt arbetsmiljöarbete? • Vilken roll har HR i Polismyndighetens arbetsmiljöarbete? • Vilka eventuella skillnader kan ses mellan Polismyndighetens uttalade arbetsmiljöarbete kontra resultatet av de uppföljningar som gjorts? Studiens resultat baseras på en kvalitativ innehållsanalys av flertalet dokument som rör Polismyndighetens arbetsmiljöarbete samt uppföljningen av arbetet. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter som är implementeringsteori samt emotionellt arbete och visar att Polismyndighetens struktur gällande arbetsmiljöarbetet är i behov av revidering. I de uppföljningar som gjorts av myndighetens arbetsmiljöarbete framgår att det finns otydligheter kring både ansvar gällande arbetsmiljöprocesser i verksamheten samt en bristande dokumentation av dessa. För att myndigheten ska leva upp till sina egna uppsatta riktlinjer och mål samt den arbetsmiljömässiga regleringen bör bland annat både ansvarsfördelning och rutiner i arbetsmiljöarbetet ses över och anpassas efter den nya organisationen.