Arbetstagare inom byggbranschen har dubbelt så hög risk att råka ut för olyckor i jämförelse med andra branscher. Säkerheten och arbetsmiljön har brister som måste åtgärdas för att uppnå ”nollvision” -målet så att ingen ska skadas eller dö på arbetsplatsen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka bakomliggande orsakerna till det höga antalet fall av olyckor samt undersöka beteende och attityd hos de anställda till arbetsmiljösäkerheten i branschen. Litteraturstudien visade vilka åtgärder myndigheterna vidtagit i form av att införa arbetsmiljölagar och föreskrifter för att förhindra risker mot olyckor. Utöver detta tilldelas sanktionsavgifter vid regelbrott och det finns krav på att företagen skall utföra egna arbetsmiljöarbeten. Alla dessa vidtagna åtgärder har fått olycksstatistiken att gå åt rätt håll. Vidare visade intervjustudierna vilka rutiner det finns för säkerhet och arbetsmiljöarbeten men även attityd, beteende och kommunikation undersöktes hos de anställda på arbetsplatsen. Stress visade sig vara en faktor som orsakar olyckorna och har sin grund i budgeten som ett projekt tilldelas. En annan betydande faktor är individens attityd och beteende till arbetsmiljösäkerhet och säkerhetsarbete, där risk för olyckor skapas genom att det slarvas med användningen av säkerhetsutrustning och att säkerhetsrutiner försummas. Dessutom är arbetskraften från utlandet och underentreprenörer med en annan säkerhetssyn en bidragande orsak till en ökad risk för olyckor. Det bör finnas en sund konkurrens mellan byggföretagen så att säkerheten inte äventyras på grund av ekonomin och samt sanktionsavgifterna bör ökas vid regelbrott. För att inprägla säkerhetsmedvetande hos de anställda bör företagen satsa mer på kontinuerliga information och utbildningar. Dessutom kan tjänstemännen påverka sina anställdas säkerhetbeteende genom att själva bära på skyddsutrustningen och ge positiv feedback. Det bör inte satsas mer på att skapa fler lagar, regler och rutiner utan mer på hur dessa skall förmedlas till individen så att denne förstår säkerhetssystemet och präglas av det. / Workers in the construction industry are twice as likely to have accidents compared to other industries. There are gaps between safety and the working environment that must be remedied to achieve the “nollvision” (“zero vision”) objective so that no one is injured or dies in the workplace. The purpose of this thesis is to investigate the causes of the high number of accidents in the construction industry and to examine the behavior and attitude of employees towards safety of the work environment. The literature study showed the measures authorities have undertaken such as introduction of work environment laws and regulations to reduce the risks for work related accidents. In addition, penalty fees are assigned for any violation against rules and there are requirements for companies to carry out evaluations of the safety of their work environment. Due to these measures, the rate of accidents has declined. Furthermore, the interview studies showed the safety and environmental work’s routines, as well as attitude, behavior and communication were examined among the employees. Stress, driven by the project’s budget, was a risk factor for incidence of accidents. Another significant risk factor is the individual's attitude and behavior towards work environment safety and safety work, where the risk for accidents is created by neglecting the use of safety equipment and safety routines. Furthermore, foreign employees and subcontractors with different views of safety have inherent risk for accidents. The market of construction companies should be fair to minimize the negative impact of financial competition on safety of employees and the penalty fees should be increased in case of any violations against the safety rules. Furthermore, managers can influence the safety behavior of their employees by wearing protective equipment themselves and giving positive feedback. Instead of implementing more laws, rules and/or routines, the construction industry should improve and effective the way these regulations are communicated and provide continuous information about the security system in order to raise safety awareness among employees.

Ambulanser kör ofta i hög hastighet och gör så vid dygnets alla tidpunkter och vid alla årstider. Vid en eventuell kollision innebär en undermålig säkerhetsbältesanvändning en betydande risk för skador, både för patienten, vårdaren och eventuella medåkare. Det ställs höga krav på hur ambulanser ska vara utrustade vad gäller bland annat inredning och medicinskteknisk utrustning. Detta för att garantera säkerheten för både patienter och personal. Att vistas i ambulansens vårdhytt har visat sig innebära en ökad risk för olyckor och dödsfall jämfört med andra arbetsplatser inom vården. Flertalet studier har gjorts avseende personalens bältesanvändning i vårdhytten men inte i samma utsträckning vad gäller bältesanvändning på ambulansbåren. Studiens syfte var att belysa användningen av ambulansbårens säkerhetsbälten vid transport av vuxna patienter i ambulans. Syftet nåddes genom insamling av data avseende bältesanvändning och personalens inställning till centrala begrepp, vilket skedde med enkät som metod. Resultatet visade att patienter inte åker obältade och att midjebältet var det vanligast använda bältet. Underbensbältet var det minst använda bältet. En knapp tredjedel av vårdarna i studien använde samtliga befintliga bälten på båren och bara en tredjedel av dessa applicerade dessutom bältena på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Två olika bårar användes i studien. På bår B användes axelbälten i högre utsträckning än på bår A. Den vanligaste orsaken till att axelbälten inte användes var att vårdaren rutinmässigt inte brukade använda dessa. Detta gällde för urvalet i allmänhet och för bår A i synnerhet. Utbildningsmetod och användningsgrad av det egna säkerhetsbältet i vårdhytten påverkade inte vårdarens benägenhet att använda patientens säkerhetsbälten vid transport på bår. Av studiens resultat kunde slutsatsen dras att säkerhetsbältesanvändningen i ambulansen har stor förbättringspotential. Resultatet påvisade tydliga brister i användningen av bårens säkerhetsbälten vid patienttransport. Att säkerhetsbältesanvändningen för patienterna i ambulansen förs upp till diskussion, anser forskarna, är mycket viktigt för att främja såväl patientsäkerheten som trafiksäkerheten och ambulanspersonalens arbetsmiljö. / Ambulances frequently drive at high speed, at all hours and all through the year. In case of a collision there is a significant risk of injury to patients and staff alike if seat belts are not used properly. To guarantee the safety of patients and staff while travelling in the ambulance high standards are set for the fitting and medical technical equipment of the vehicle. Travelling in the back of an ambulance has shown an increased risk of injury and death compared to other workplaces in the nursing community. Several studies have been conducted regarding the use of seat belts use for the ambulance staff, but not when it comes to the use of seat belts on the ambulance stretcher. The aim of this study was to high-light the use of seat belts on the ambulance stretcher in transporting adult patients in the ambulance. This was accomplished by the collection of data regarding the use of seat belts and the staff’s view on some central concepts. This was achieved by using a questionnaire as method. The result showed that patients did not go completely without seat belts and that the waist belt was the most commonly used seat belt. The belt for the lower part of the leg was the least used. Barely a third of the staff in the study used all of the available seat belts on the stretcher, and only a third of those that did, used it in accordance with the instructions from the manufacturer. Two different types of stretchers were used in the study. On stretcher B the shoulder straps were used more frequently than on stretcher A. The most common reason for not using the shoulder straps was that the personnel routinely chose not to use them. This applied for the sample as a whole, and more significantly for the users of stretcher A. The method of learning and to what degree the staff used their own seat belts did not correlate to the tendency of using belts on patients. From the result of the study the conclusion can be drawn that the use of seat belts in the ambulance has great potential for improvement. The result pointed to evident deficiencies in the use of seat belts on the stretcher in patient transport. The researchers believe that bringing attention to the use of seat belts for patients in ambulance transportation is very important in promoting patient safety, traffic safety and working environment for the staff.

The efficiency of warehouses has a large impact on the company costs. Storage- and handling costs make up a significant part of the total logistic costs for companies [4]. A large part of the handling costs consists of order picking which can consist of up to 50% of transports between different places of the warehouse. This makes warehouse layout an important aspect in improving the efficiency of the warehouse and in keeping the companies competitiveness [4]. A lot of work-related injuries occurs in warehouses and the consequences can be very serious and expensive [8]. An inadequate warehouse layout can increase the risk for injuries and there are many aspects regarding the working environment that must be considered when developing a layout [9]. The warehouse layout has a great impact on both efficiency and working environment safety. There is relatively little research about structured approaches for developing warehouse layouts and there is a deficit of studies regarding working environment despite its great importance [2]. The purpose of this study is to produce a process for development of warehouse layouts with regards to efficiency and working environment safety. The purpose has been divided into two question formulations: 1. Which factors regarding warehouse layout affects efficiency and working environment safety? 2. How can the factors regarding warehouse layout be impacted to improve the efficiency and working environment safety? The study has been divided into four phases. Phase one was initiated through a pre-study to obtain a thorough understanding of the field. The phase consisted of an interview, observations and constitutes a base for the literary review that is initiated in the next coming phase. Phase two consisted of a literary review that resulted in several factors and improvement measures. Phase three included a case study and a benchmarking. The factors were examined during the case study at the company Svenska Hem. The benchmarking was done through an interview with the purpose of identifying additional factors. The process PALOS was developed in phase four from the theory and empirical data with the method analytical conceptual research. In the chapter analyse the results to the question formulations are presented. The first question is answered through a table with factors and their relation to efficiency and working environment safety. Most of the factors have relations to more than one of the elements. The second question is answered through improvement measures that impacts the factors. The purpose fulfilment is answered with the process PALOS (Process for development of warehouse layout regarding efficiency and working environment safety). The process has six general steps with different sub steps. The process can be done once or used periodically. The process can be used both for improving existing warehouses or potentially for designing a new. Companies that use or needs a warehouse can use the process PALOS and the underlying knowledge to potentially reach an improved efficiency and hence reduce their warehousing costs and improve the delivery precision which in turn leads to increased competitiveness. The working environment can also potentially be improved from the use of the process PALOS. A systematic work procedure for development of warehouse layout has been produced and the study acts to reduce the imbalance in research about warehouse operations by examining working environment safety.

På grund av den svenska byggbranschen är en av de mest riskfyllda branscherna i Sverige har en av de vanligaste åtgärderna för att motverka denna fortsatt olycksdrabbade utveckling skapat en branschomfattande vilja hos organisationerna att förbättra sin arbetssäkerhet. Ett av dessa initiativ till att försöka förbättra och förändra olycks- och skadestatistiken för personskador i byggbranschen har tagits genom bildandet och upprättandet av Byggbranschens Säkerhetspark. Byggbranschens Säkerhetspark är en branschsamverkande utbildningsanläggning där individer som arbetar inom byggindustrin kan komma och utbildas inom arbetsmiljösäkerhet anpassad för den svenska byggbranschen. Här övar utbildningsdeltagare under ledning av ”säkerhetsparkens” branscherfarna utbildare på att arbeta på ett säkrare sätt i sin yrkesvardag där exempelvis beteendebaserad säkerhet är i fokus.  Studiens syfte har varit att studera hur arbetsmiljöutbildningen vid Byggbranschens Säkerhetspark genomförs och vilka typer av teori som utbildningen potentiellt uppvisat samt hur detta sedan implementerats i utbildningen. Byggbranschens Säkerhetsparks ledord ”se-höra-göra-reflektera” är centrala i utbildningen och lägger grunden för mycket av den teoretiska grunden som kunnat identifieras i studiens observationer och intervjuer. Genom induktiv analys har studien identifierat teoretiska och praktiska inslag i ”säkerhetsparkens” utbildning där länkar gjorts till systemteori, förbättrings- och kvalitetsteori, säkerhetskultur, organisatoriskt lärande, organisationskultur och olika former av beteendeförändringsteorier. Säkerhetsparkens utbildning vill bidra till att arbeta för att förändra, påverka och öka förståelsen för hur våra mänskliga beteenden påverkar de beslut som fattas, dels innan ett byggprojekt påbörjas, samt dels dem beslut som tas på en byggarbetsplats på individuell nivå, arbetsgruppnivå samt på organisatorisk nivå. Byggbranschens Säkerhetsparks teoretiska grund i dess utbildning vilar på en vilja att påverka enskilda beteenden och attityder inom byggbranschen genom aktivt och praktiskt lärandebaserad pedagogik. Stor vikt läggs på verklighetsbaserade och handlingsbaserade arbetssituationer ifrån erfarenheter vid byggarbetsplatser. Genom syftet att förbättra och förändra arbetsmiljösäkerheten genom beteendebaserad säkerhet tillsammans med inslag av fakta kan detta potentiellt skapa en positiv förändring i byggbranschen med reducerade risknivåer och personskadeproblematik. Flertalet av de intervjuade företagens anställda angav att den enskilda organisationens arbete med den interna arbetsmiljösäkerheten följer, på många punkter, den utveckling som byggbranschens många aktörer siktar emot med att vilja se över arbetssätt och det generella beteendet vid byggarbetsplatserna. Därmed kan Byggbranschens Säkerhetsparks utbildning även påvisa de potentiellt inneboende bristerna i medlemsorganisationernas dagliga arbete och hur beteendeförändringar tillsammans med organisatoriska förändringar kan hjälpa till att förbättra ett byggföretags interna arbetsmiljösäkerhet. Det finns potential för Byggbranschens Säkerhetspark att på sikt bidra till minskade arbetsplatsolyckor som effekt ute på de svenska byggarbetsplatserna och att hjälpa byggföretag att generellt förbättra sin arbetsmiljösäkerhet. / Due to the Swedish construction industry being one of the most dangerous industries in Sweden, one of the most common measures to counteract this continued unfortunate development has created and industry-wide will among the organizations to improve their occupational safety. One of these initiatives to try to improve and change the accident and injury statistics in the construction industry has been taken through the formation and establishment of a Safety Training Park (STP) - ”Byggbranschens Säkerhetspark”. This STP is an industry-collaborative training facility where individuals working in the construction industry can come and be trained in work environment safety adapted for the Swedish construction industry. Here, the training participants, under the guidance of the STP’s industry experienced educators, are trained to work in a safer way in their professional everyday worklife where, for example, behavior-based safety is in focus. The purpose of the study has been to study how the work environment training at this STP is carried out and what types of theories are potentially identified in training and how this is then implemented in the training. The STP’s keywords “see-hear-do-reflect” are central to the education process and lay the foundation for much of the theoretical foundation that could be identified in the study’s observations and interviews. Through inductive analysis, theoretical and practical elements have been studied in the STP’s education where links have been made to systems theory, improvement theory, safety culture and various forms of behavior change theories. The STP’s education wants to contribute to positive change, influence and increase understanding of how our human behaviors affect the decisions that are made, both before a construction project begins, and to understand how decisions are made at a construction site at individual level, workgroup level and organizational level. The STP’s theoretical basis in its education rests on a willingness to influence individual behaviors and attitudes in the construction industry through active and practical learning-based pedagogy. Great emphasis is placed on reality-based and action-based work situations based on experience at construction sites. Through the aim of improving and changing work environment safety through behavior-based safety together with elements of facts, this can potentially create a positive change in the Swedish construction industry with reduced risk levels and injury problems for the workers. The majority of the interviewed companies’ employees stated that the individual organization’s work with internal work environment safety follows, in many respects, the development that the many actors in the construction industry aim at by wanting to review working methods and the general behavior at construction sites. Thus, the STP’s work safety training can also demonstrate the potentially inherent shortcomings in the member organizations’ daily work and how behavioral changes together with organizational changes can help to improve a construction company’s internal work environment safety. There is potential for the STP to eventually contribute to reduced workplace accidents as an effect on Swedish construction sites and to help construction companies improve their work environment safety overall.