Since the birth of hip hop it has been a voice and channel of communication for the minorities who feel they lack a platform to express themselves. During the last couple of decades, the genre of music has grown significant and by this process also penetrated the mainstream media and culture. Even after merging to mainstream media, it has been kept and preserved as a voice for the minorities and people in the society that lacks representation in media. Previous research tends to be based around the concept of how hip hop-artists who originate from minorities get portrayed in the mainstream media in other countries. Alternatively, how mainstream media tends to work around these situations to preserve neutrality and be as included as possible in their writing.  Through the theoretical framework of othering, framing and identity theory that supports this study it highlights how the main Swedish newspapers tend to construct the identity of the hip hop-artist Yasin. The artist who in 2021 released an album, won two of Sweden’s most respectable awards for his music and also got sentenced to ten months in prison for his involvement in the kidnapping of the hip hop-artist Einár. The study uses Van Dijks approach of the method critical discourse analysis and analyzes 17 texts from the two leading newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Aftonbladet during 2021.The study is based on highlighting how Yasins identity as well as his art is constructed as a main actor. And if his art is victimized in the shadow of his criminal associations.

This thesis is a critical edition of "al-Durr al-Maknūn fī al-Ma'āthir al-Māḍiya min al-Ǫurūn" (DUR.) by the Iraqi historian, Yāsīn Efendi al-Khaṭīb al-'Umarī al-Mawṣilī, 1158-1234 A.H. = 1745- 1818 A. D. covering the years 920 A. H. -1226 A. H. (= 1514/1515 A. D.- 1811/1812 A. D. ). The present thesis consists of three parts, and is divided into three volumes. The first part (Vol. I, Introduction and Notes) contains the introduction to DUR., in four chapters, with a supplement. Chapter one is composed of two sections I the first of which deals with the author's personality and his biography: name and nisba , titles and kunya, birth, background, knowledge, character, mystical leanings, social standing, and his death. The second section deals with the author's family (the 'Umarī's in MosuI). The second chapter is divided into two sections, the first is a list of all the author's works; historical, poetical, and literary, and his Naskhiyyāt. The second section is a study of the author's historical works. This study deals analytically with each work in turn. The third chapter is a study of the relevant MSS. The historical structure of these MSS is examined, and the MSS of DUR. are described individually; orthography and the style of the author…etc. are also investigated. The fourth chapter is a study of the text of DUR. It contains two sections. In the first section, peculiarities of the text are outlined as are the name of the work, the sources, the work as history, its literary forms, geographical elements and economic information. Section two comprises a study of the historical content which is embodied in this thesis under the following headings: a) Biographical material, b) Annals, c) Contemporary chronicles, d) Local History. Historical content of the biographical material is analysed, as also is the historical material in other fields. The annals cover: 1) The Ottoman conflict with Iran, 2) Eastern Europe, 3) The Mediterranean, 4) Russia and Poland. Also covered in the contemporary chronicles are: 1) The French Revolution, 2) Napoleon Bonaparte, 3) The Ashrāf of Mecca, 4) The Syrian provinces,S) Salafiyya and Wahhābiyya, 6) Istanbul, 7) Iraq. Local historical subjects covered are: 1) The local powers in the Middle East during the 18th century, 2) Iraq during the 18th century, and 3) The local history of Mosul. The last subject is studied in detail because it is of considerable importance in DUR. which contains full details of the Jalīlī house in Mosul during the 18th century. The additional supplement deals with the methods employed in editing DUR. This volume also contains appendices, tables, diagrams, maps, lists and bibliographies. Of these appendices attention is drawn to “Appe No. 1": (= Notes to the Text) which contains explanatory comments and emendations. The second part of the thesis (Vol. II Text) contains the text of the first version of DUR. (= DUR. 1 : MSS v and pl. The third part of the thesis (Vol. III, "Apparatus Criticus") contains a comparison of the DUR. 1 and DUR. 2 MSS (= v, p, Bn, B, BR)i it also contains the additional material from DUR. 2 (= MSS Bn, B, BR). In this volume, there is also a supplement of additional historical material, covering the period 1218-1226 A.H. (= 1803-1811 A.D.), taken from DUR. 2 (= MS Bn). This is compared with MSS Band BR.

Hur ser svenska nyhetstexters rapportering om fallet Yasin och P3-Guld ut? Studien undersöker vilka diskurser som materialiseras i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyhetersrapportering från händelsen via Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Vidare undersöks och analyseras fallet Yasin och P3-Guld som en del av cancel-kultur med utgångspunkt i Michel Foucaults teori om brott och straff. Studien kom fram till att nyhetsrapporteringen innehöll fyra centrala teman: kriminalitet, bojkott, gangsterapp och konstnärlig frihet. Därefter analyserades materialet interdiskursivt och intertextuellt där resultatet visar på att nyhetstexterna och dess diskurser bygger på: den juridiska diskursen, tysta/lyssna diskursenoch en politisk diskurs. Nyhetstexterna kunde även analyseras via Michel Foucaults teori om övervakning och straff och studien fann tendenser i hur rapporteringen kan kopplas till cancel-kultur

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur August Strindberg med sin novellsamling Giftas och rapartisten Yasin, enligt dagspressen, utmanat moralen i sin samtid. Ett annat syfte är att samtidigt undersöka hur dagspressen förhåller sig till åtskillnaden mellan verk och person. Studien bygger på tidningsartiklar från olika svenska tidskrifter som täckt receptionen under år 1884 och mellan 2019–2020. De teoretiska utgångspunkterna som materialet analyseras genom är receptionsestetik, kritik som teori och metod, moral som ett perspektiv, biografism och arbetarlitteratur som position. Ur analysen har studien kunnat påvisa att diskussionerna om moral i dagspressen idag skiljer sig från hur frågan behandlades under 1880-talet. Därmed inte sagt att moral inte existerar i litteraturkritiken; moralen är fortfarande en grundpelare när litteratur ska värderas och bedömas. Det som bestämmer var om moralmuren litteraturen och dess upphovsperson hamnar verkar handla om hur samstämmiga litteraturen och upphovspersonen är med den samtida moralen. Utifrån analysen är slutsatserna att det inte hänt mycket runt frågan om verk-person sedan Giftasåtalet. I materielat som framgått har de liberala tidningarna tagit Strindbergs parti och försökt särskilja personen Strindberg från hädelse. Samtidigt som de konservativa tidningar betraktat novellsamlingen som en dagbok i vilken Strindberg passar på att håna religionen. De kritiker som skiljt Yasin från sina verk har motiverat det utifrån konstnärliga men även politiska och socioekonomiska faktorer, och på så sätt framställt Yasin som ett offer med genial musikalisk talang. De kritiker som opponerat sig mot Yasins konst har snarare fokuserat på hans kriminella livsstil och sett musiken som uttryck för det och endast det.

This study aims to show how religion is presented in four Swedish gangster rappers’ lyrics: Einár, Yasin, Dree Low and Ant Wan. This is done partly by looking at if the same religious themes, showed from earlier studies about american gangster rap, also appears in the Swedish lyrics, and if new theme can be found, partly by looking at Hjelm’s (2014) theory about “The new visibility of religion” and apply it on the results. The following research questions are formulated to conduct said research: (1) Can some of the themes that appears in Tinajero (2013) and Walsh (2013) studies also be found in the gangster rappers’ lyrics? If so, which ones? (2) Which other themes can be found in the lyrics? and (3) How is religion presented, based on Hjelm’s theory about the new visibility of religion? The method used in this study is a qualitative text analysis, with thematization and categorization. The study shows that four themes can be found in the gangster rappers’lyrics: the paradox between the ‘street life’ and the religious life, resurrection, God as a mainstay and a protector, and forgiveness from (a judging) God. The study also shows that the presentation of religion as a solution or problem tended to focus on an individual level, rather than a societal level, and to be more positive than negative, with religion as an important function in the rappers’ life. / Studiens syfte har varit att ta reda på hur religion framställs i de fyra svenska gangsterrapparna Einar, Yasin, Dree Low och Ant Wans låttexter. Dels genom att se om samma teman återkommer i den svenska gangsterrappen som den amerikanska, och om nya teman kan finnas, dels genom Hjelms teori om religionens nya synlighet (2014). Frågeställningarna för att uppnå detta var ”Går några av de teman som återkommer i Tinajero (2013) och Walsh (2013) studier att återfinna i gangsterrapparnas låtar? I så fall vilka?”, ”Vilka andra religiösa teman går att återfinna i låtarna?” och ”Hur framställs religion, utifrån Hjelms teori om religionens nya synlighet? (2014)”. Metoden som användes för att besvara frågorna var en kvalitativ textanalys baserad på Malteruds (2014) tillvägagångssätt med tematiseringar och kategoriseringar av texter, genom distans och närläsning. Teorin som applicerades i denna studie, och som ligger till grund för analyskapitlet var Hjelms (2014) teori om religionens nya synlighet (the new visibility of religion). De slutsatser som dragits visar bland annat att två teman från den tidigare forskningen också gick att återfinna i de svenska gangsterrapparnas låtar; ”paradoxen mellan ’the street life’ och det religiösa livet” och ”uppståndelse”, samtidigt som även två nya teman kunde utläsas; ”Gud som stöttepelare och beskyddare”, samt ”förlåtelsen av (en dömande) Gud”. En annan slutsats, baserat på teorin, var att religionens framställning visade sig vara så väl positiv som negativ, men att den största delen av religionens framställning/synlighet i låtarna var positiv, där religionen tenderar att fylla en viktig funktion i raparnas liv. Slutligen, så visar analysen av resultatet att i de sammanhang där religionen var synlig så låg fokuset av religionens roll på en individnivå och inte samhällsnivå. Det vill säga; när religionen antingen framställdes som något negativt eller som något positivt så var det i mening av hur det påverkade de enskilda rapparna och deras nära, och inte hur religionen påverkade samhället i stort.