The aim of this thesis has been to gain an insight into the process of environmental learning in adults after a move to a new city. In particular, the research has aimed to discover more about the nature of the influences of certain factors that are thought to be a cause of differential environmental learning between individuals. Principal amongst these factors of interest have been gender, spatial ability, environmental disposition and modes of interaction with the environment. As a field of concern, the study has fallen within the domains of behavioural geography and environmental psychology (or within what some choose to call 'environment and behaviour' research). As such, the approach has been multi-disciplinary. Most theoretical input into the study has come from the learning and developmental theories of those who have studied child development. The study has adopted a part-longitudinal, part-cross-sectional framework, in order that the disadvantages of each might be minimized. Four separate field studies have been conducted using groups of individuals who had been living in the city of Leicester for three months, six months, twelve months and three years or more. The three month and three year groups were interviewed only once, but the six and twelve month groups were comprised of the same individuals, thus constituting the cross-sectional element. A total of one hundred and forty-six lengthy interviews were conducted by the researcher over the period of one year. Respondents have been selected on the basis of their length of residence in the city. Limitations of time and manpower have dictated the sample sizes, which have in turn demanded that certain variables not of primary interest to the present research but which might be expected to influence environmental learning, be controlled. As a reasonably homogeneous group on many of these variables (e.g. age, socio-economic status, life-style, life-cycle stage, and location of place of residence and place of work (and thus activity space)), postgraduate students and new members of academic staff to the University in the academic years of 1985 and 1986 have been chosen as the study population. A random sampling procedure has been adopted for the selection of respondents from this population for the sample groups. The interview schedules have contained a mixture of questions and tests/exercises which were aimed at eliciting the following information; the personal characteristics of the respondent, macro-spatial ability, environmental disposition and knowledge of the Leicester environment. Previous studies of this nature have concentrated on certain aspects of environmental knowledge (such as knowledge of distances between landmarks, or knowledge of the layout of the city centre), but this study has adopted a holistic approach aiming to achieve an insight into the acquisition of knowledge in general with all its interacting component parts. Thus the study has concentrated on both the quantity and quality of knowledge, and has questioned respondents on aspects of the city which have ranged from the structure of the city centre, to the nature of local industry and the geographical distribution of the unemployed. Information has been elicited using techniques which included sketch mapping, abstract spatial tests, response to both iconic and aerial photographs and normal questioning. The resulting data has been coded and compiled into a data matrix which was entered onto a Vaxcluster mainframe computer. The data has been processed using SPSSx.

acase@tulane.edu / I present three essays in applied microeconomics. In the first, I use police records to explore whether changing self defense policies, known as Stand Your Ground, have differential effects across race. I find that implementing these policies leads to an additional 1.611 monthly killings of black Alleged Perpetrators of Crimes, 70.8 percent of whom are killed by black citizens, while only causing an additional 0.345 monthly killings of white Alleged Perpetrators, 97.7 percent of whom are killed by white citizens. In the second, I examine the causal relationship between waterborne uranium exposure and birth outcomes in order to more fully understand the external costs of the activities that increase the probability of human exposure to uranium. I find that waterborne uranium contamination does not cause an observable decrease in human capital endowment proxies. In the third, I estimate the national average passive use value for Alaskan National Parks. I find that respondents are willing to pay $115 to $409 for a 5 percent expansion of the Denali National Park. / 1 / Michael Steven Spanbauer

Thesis (Ed. D.)--Illinois State University, 1985. / Title from title page screen, viewed June 9, 2005. Dissertation Committee: John McCarthy (chair), Ronald Halinski, William Piland, Mary Ann Lynn, Marilyn Feldmann. Includes bibliographical references (leaves 106-109) and abstract. Also available in print.

Most companies and organizations today depend on technology connected to the Internet. Schools and offices have therefore been providing computers, phones and other technology to the employees. The recent technological development and decline in prices for technology have contributed to making these products a part of everyday life for most people. This has made it very common for employees and students to bring their own devices into school and workplaces. The aim of this study is to define what "Bring your own device" means for Swedish companies and organizations and how it has been implemented in those. The aim is not mainly to generalize to all Swedish companies but create an understanding how the trend is used to provide a basis for continued research in this area. The questions this thesis aims to answer is: What does the term "Bring your own device" mean in the Swedish organizations and companies in which it is implemented? How is "Bring your own device" implemented in Swedish organizations and companies? What are the policies and guidelines for the Swedish organizations and companies that have implemented "Bring your own device", and how is compliance? A pragmatic approach has been used to incorporate previous studies while keeping the interview questions open to new approaches. The structure has been small-N studies that go deep into a number of cases, in order to more profoundly explain a phenomenon. Mail interviews have been used to collect data from the persons responsible for "Bring your own device" in the different organisations. The result shows that companies see "Bring your own device" as a trend where employees bring their own devices rather than firms providing employees with devices that they use privately. Respondents have not measured or examined how the introduction of BYOD has affected productivity. It seems, like in foreign studies, to be a lack of clear policies and guidelines regarding the phenomenon. / De flesta företag och organisationer är idag beroende av teknologi kopplad till Internet. I skolor och kontorslandskap har man därför sett till att förse de behoven som har funnits när det gäller datorer, telefoner och annan teknologi. De senaste årens tekniska utveckling och prisnedgång på teknologi har medverkat till att användningen av dessa produkter har blivit en del av vardagen. Detta har medfört att det har blivit allt vanligare att ta med sina egna enheter till skolor och arbetsplatser. Syftet är att definiera vad ”Bring your own device” (BYOD) innebär för svenska företag och organisationer och hur det har implementerats hos dessa. Främst är inte syftet att generalisera till alla svenska företag utan förstå hur trenden är implementerad för att ge en grund åt fortsatt forskning inom området. Frågeställningarna har varit följande: Vad innebär begreppet ”Bring your own device” i de svenska organisation-er och företag där det är implementerat? Hur är ”Bring your own device” implementerat i svenska organisationer och företag? Hur ser policys och riktlinjer ut i de svenska organisationer och företag som har implementerat ”Bring your own device”, och hur efterlevs dessa? En pragmatisk ansats har använts för att kunna dra fördel av tidigare studier samtidigt som intervjufrågorna har varit öppna för nya infallsvinklar. Upplägget har varit enligt små-N-studier där man går djupt in på ett antal fall, detta för att på ett mer grundläggande plan kunna förklara ett fenomen. För att samla in empiriska data har mailintervjuer gjorts av den ansvariga personen för ”Bring your own device” i respektive organisation. Resultatet visar att företag ser ”Bring your own device” som en trend där anställda tar med sig egna enheter snarare än att företagen förser anställda med enheter som de använder privat. De tillfrågade har inte mätt eller undersökt hur införandet har påverkat produktiviteten. Svenska företag och organisationer verkar agera på ungefär samma sätt som framkommit i utländska studier där tydliga policys och riktlinjer hos företag och organisationer kring begreppet BYOD saknas.

Cette thèse de doctorat, en Sciences de Gestion, a pour terrain de réflexions et d’actions de recherche, le projet WITE 2.0 consacré à l’analyse technico-organisationnelle d’un dispositif TIC en développement : une plateforme intégrée de télétravail. Cette plateforme permet de travailler «à distance» en mode connecté ou non, à partir de n’importe quel terminal (PC, téléphone, tablette), sur un mode «client léger» et dans un environnement de type cloud computing. De la conception de cette plateforme ont émergé des questionnements relatifs à la place des technologies d’information et de communication (TIC) dans les activités de travail réalisées «à distance» de son collectif de travail. Notre stratégie de recherche est constituée de deux grandes phases d’actions de recherche : la première consistait à connaître la diversité des configurations de «télétravail» et la seconde à comprendre les modes d’appropriation et les limites des technologies de communication unifiée entrant en jeu dans la conception de la plateforme. Ces deux phases ont été conduites dans une perspective de l’«action située» et suivant une méthodologie qualitative fondée sur des études par entretiens et par observations. Les résultats rendent compte des réalités des pratiques de travail à distance en situation de mobilité équipée, des limites des équipements et des tactiques construites par les acteurs pendant la «mise en pratique» de la technologie. Ces résultats révèlent aussi les normes, souvent tacites, et valeurs d’usages de ces nouvelles technologies et permettent d’appréhender leur conception au travers des recommandations managériales englobant leurs aspects technique, d’usage et de service. / This doctoral thesis in Management Sciences concerns the project WITE 2.0 dedicated to the analysis and the design of technical and organizational ICT device : an integrated platform for teleworking. This platform allows you to work "remotely" on a connected mode or not, from any device (PC, phone, tablet), on a "thin client" and in a work environment like « cloud computing ». Some questions have emerged related to the design of the platform : these questions concern the role of the information and communication technologies (ICT) in the progress of remote working. Our design of research is divided into two research’s actions : firstly, we wanted to know the diversity of remote working configurations and secondly, we wanted to understand how the appropriation’s codes and norms of the new technologies (used for the platform) take place. We followed an « situed action » perspective and a qualitative methodology based on semi-structured interviews and observations. In our results, we describe the remote working’s realities, the limitations of the technologies and the tactics built by the workers while they « enact » the technology remotly. We discovered some use’s norms, often in a tacit dimension, and use’s values of these new technologies. Finally we gave some managerial recommandations concerning the technical, use and service aspects.

Scholarship addressing rhetoric in the Epistle of Jude has tended toward descriptions of the writer's tactic in terms of Greco-Roman rhetorical categories, or as evidence of a predetermined context. Such historical-critical concerns have unduly influenced rhetorical analyses and have not convincingly explained the writer's rhetorical strategy. One means of alleviating this deficiency is to understand rhetoric as a quality of the semantics created through grammar. This thesis develops a systemic functional linguistic methodology, which details many fundamental ways in which these rhetorical semantics are communicated through Koine Greek grammar in order to begin describing the rhetorical tactic of the writer. By explicating the LOGICAL and INTERPERSONAL semantics in the Epistle of Jude, it is demonstrated that the writer attempted to identify enemies of the addressed Christian community by their conduct, and to motivate the addressees of the epistle to "contend for the faith" by marshaling together in mutual support and by demonstrating mercy to these enemies. / Thesis / Master of Arts (MA)

Jag har studerat fenomenet Bring Your Own Device (BYOD) och hur detta har implementerats i svenska företag. Syftet har varit att beskriva vad BYOD kan innebära i olika verksamheter utifrån vad som kan anses inkluderat i trenden. Jag har även studerat drivkrafterna bakom implementeringen samt vilka företagsspecifika förutsättningar som kan påverka lösningen. Undersökningen har genomförts genom en fallstudie och tre företag har studerats. Den empiriska undersökningen har visat på en stor skillnad mellan företagens valda lösningar och även tydliggjort vilka faktorer som kan komma att spela roll vid utformningen av en BYOD-lösning. I analysen har sedan de olika lösningarna jämförts med varandra utifrån ett underlag som tagits fram ur litteraturen. I litteraturen har även ett antal vanliga drivkrafter identifierats som sedan jämförs med de, för företagen, viktigaste drivkrafterna. Studien har resulterat i ett antal aspekter som fenomenet kan studeras utifrån; avsikten med implementeringen, enheter, funktioner, finansiering och support. Genom att undersöka ett företags lösning utifrån dessa kan man få en större förståelse för den valda lösningen och hur den påverkar företaget och dess anställda. En drivkraft stod ut som mer viktiga än andra, den anställdes ökade produktivitet och effektivitet. Många andra drivkrafter utöver denna ansågs viktiga men dessa hade i många fall sitt ursprung i den ökade produktiviteten. I övrigt visade studien att just syftet med implementeringen har en stor påverkan på hur BYOD-lösningen ser ut. Liksom företagets bransch och organisationskultur.

Många konsumenter är snabbare än organisationer på att börja använda ny teknik och utrustning. När de sedan tar med denna utrustning och teknik till arbetet för att på ett mer tillfredsställande sätt utföra sina arbetsuppgifter uppstår fenomenet BYOD som har blivit allt vanligare och vanligare. Syftet med denna studie är att ta reda på vad fenomenet BYOD är och hur det påverkar organisationer som anammar det. Dess fördelar och risker har undersökts samt fenomenets utbredning bland svenska organisationer. Tidigare undersökningar har legat till grund för att identifiera ofta förekommande fördelar och risker. Utifrån dessa har sedan en enkätundersökning utformats som skickats ut till svenska organisationer. Undersökningen visar att BYOD medför vissa fördelar. Dessa är t.ex. ökad produktivitet och kreativitet bland de anställda vilket i sin tur ger organisationer en ökad operationell effektivitet, fler nöjda, flexibla och mobila anställda och bättre kundbemötande. Undersökningen visar även att många organisationer saknar en formell BYOD-policy och att stöld eller borttappade enheter är ett stort säkerhetsproblem. Stora orosmomenten bland organisationerna är bland annat ökad belastning på IT-avdelningen och undermålig enhetssäkerhet. Det är viktigt att organisationer som anammar BYOD tänker på säkerhetslösningar som mitigerar dessa risker.

AbstraktInledning Det råder en omfattande hälsoproblematik idag och fysisk inaktivitet är en bidragande orsak. Stillasittandet har ökat i västvärlden och för att fånga även dessa individer erbjuder Tv-spelsmarknaden fysiskt aktiva spel. Handkontroll och stillasittande byts ut mot individens kroppsrörelser. Det finns till och med spel som räknar individens kaloriförbrukning under spelets gång.Syfte Syftet med studien är att se om det råder en signifikant skillnad gällande kaloriförbrukning mellan Your shape och indirekt kalorimetri samt hur Your shape förhåller sig mot Nintendo Wii boxing utifrån de fysiologiska variabler hjärtfrekvens och kaloriförbrukning.Metod En experimentell studiedesign genomfördes på 12 deltagare (7 kvinnor och 5 fem män med en medelvärdeskaraktärisering på 22.2 år, 67,9 kg, 171,3 cm och 23,0 BMI) med hjälp av indirekt kalorimetri i form av en portabel Oxycon Mobile Pro. VO2 och HF uppmättes under testet för att därefter räkna ut testpersonernas kaloriförbrukning. Spelkonsolen bestod av Microsoft xbox 360 med tillhörande kinect samt AVG-spelet Your shape. Av de fyra träningspassen som Your shape erbjuder valdes konditionsboxning ut till denna studie. Den statistiska beräkningen sattes till P = 0.05 och ett parat T-test genomfördes i SPSS.Resultat En signifikant skillnad existerade (P = 0.03) gällande kaloriförbrukning mellan Your shape och Oxycon Mobile Pro. Medelvärdet för testet gällande tid var 32 min och Your shape resulterade i ett medelvärdet på 139.7 kcal och Oxycon Mobile Pro 157.8. En skillnad på 12 %. Your shape underestimerar kaloriförbrukningen jämfört mot Oxycon Mobile Pro.Your shape redovisade högre resultat för både kcal/min och HF jämfört mot Nintendo Wii boxing.Slutsats Det finns en signifikant skillnad mellan Your shape och Oxycon Mobile Pro, nämligen en underskattning från Your shape med 12 %. Vilket ger en god uppskattning av kalorimätaren. Your shape är ett modernare AVG-spel jämfört mot Wii boxing men kräver liknande fysisk påfrestning.

Le phénomène du Prenez vos appareils personnels (PAP) représente une tendance lourde sur le marché du travail. La pression vient plutôt du côté des employés, les employeurs étant la plupart du temps à la merci des choix de leurs employés en termes d’appareils et d’utilisation. Cette recherche étudie le PAP à travers la théorie institutionnelle pour mieux comprendre le PAP dans l’organisation en tenant compte du point de vue de l’employé et de l’employeur et en expliquant comment il est vécu. Neuf thèmes ont émergé de l’étude de cas à l’aide d’entrevues semi-dirigées : l’aspect pratique, la distinction entre la vie professionnelle et la vie personnelle qui s’effrite, la dépendance aux appareils, le stress, la liberté, la productivité, la sécurité de l’organisation, le besoin d’une politique pour encadrer le PAP dans l’organisation et le coût. Cette étude jette les assises d’une recherche sur une politique organisationnelle pour encadrer le PAP.