No description available.

Syftet med min studie är att belysa och lyfta upp medlarens roll och försöka visa på vad det är för olika "verktyg" de använder sig av i rolluppbygganden. Hur sker rollutvecklingen för medlare i den praktiska verksamheten? De medlare som har intervjuats hade alla en förhållandevis lång erfarenhet av medling och hade under denna tid lärt sig vad som fungerar och inte. Data har insamlats genom att jag har intervjuat 3 medlare. Dessa har bearbetat utifrån fyra områden, intake - när ärendet kommer in, throughput - där medlingen görs, output - vad hände sedan och återkopplingen - till vem och varför, och hur de utformar sin roll. För medlarna i Sverige finns det relativt lite styrning och regler, detta innebär för medlarna att de kan utforma rollen och lösa uppgiften lite som de ville (inom vissa ramar, t e x lagstiftning på området). Rollutvecklingen för de medlare som har intervjuats handlade mycket om personlig involvering i yrket, Det var inte givet på förhand hur de skulle utforma sin roll. De var ibland tvungna att använda sig av sin tidigare yrkesroll, eller den roll de hade vid sidan om för att legitimera sig och få människor involverade. En del av rollutformningen visade sig vara att lära av misstag. De hade även upparbetat goda samarbeten med plis, socialtjänst och andra som hade med medling att göra Dessa samarbeten var de tvungna att hela tiden arbeta på så att inte medlingen kom i skymundan. Detta var också ett sätt för dom att informera om vad medling var, vilka som passade för medling och vad medling kunde resultera i.

No description available.

Although the different roles of the school library have beenresearched, the research on the roles of school librarians isfragmented. In 2011 new regulations regarding school librarieswere enforced and the role of school librarians was discussed inboth culture policy issues and in education policies. The aim of thisthesis is to gain insight into how school librarians themselvesexperience their professional role.The results are based on semi-structured interviews. Five schoollibrarians were interviewed in different municipalities. The schoollibrarians described their various assignments and conditions in theirschool libraries. The theoretical framework and analysis is based ondifferent roles identified by Anders Ørom and Trine Schreiber inpublic library contexts combined with Carol Kuhlthau´s identificationof the school librarian´s pedagogical role.The empirical data revealed that the librarians experience theirprofessional role mostly as cultural intermediators and to someextent as pedagogical. The informants all found it important to beincluded as part of the school organization, which was not alwaysthe case. It is concluded that from a developmental perspective,more work need to be done to better integrate school librarians inschools, in particular by establishing the school librarian as amember of the school staff.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

No description available.

<p>Studiens syfte är att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna från Högskolan Västs distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och Västervik. Studien belyser också hur de före detta studenterna ser på sin utbildning och på det socialpedagogiska kunskapsområdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska begrepp, kunskap, verktyg och förhållningssätt, utgör fokus och ställs i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsområde och praxisfält. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkäter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid årsskiftet 2006/2007. Frågor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frågor av berättande karaktär, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll. Resultatet visar att den övervägande delen av respondenterna har tagits väl emot på arbetsmarknaden, de arbetar inom ett brett yrkesfält och har goda anställningsvillkor. De flesta anser sig ha fått tillfredsställande kunskaper för sin kommande yrkesroll och menar att utbildningen svarar mot de kompetensbehov som efterfrågas. Kunskaper om människa och samhälle, om förutsättningar för individens identitet och växande och om interaktion och samspel ses som centrala socialpedagogiska kunskapsområden, medan verktygen beskrivs i termer av situation, relation och handling. Det som genomsyrar respondenternas svar i fråga om vad som är karaktäristiskt för det socialpedagogiska förhållningssätt som de tillägnat sig i utbildningen är helhetssynen och att bemöta, medvetandegöra och frigöra samt att arbeta med och inte för klienterna. Den socialpedagogiska yrkesrollen analyseras i relation till Madsens begrepp om betydelsefulla kompetenser för socialpedagoger.</p>