Studiens syfte är att klargöra hur förskollärare respektive barnskötare uppfattar begreppet undervisning i förskolans verksamhet samt hur de reflekterar över de olika yrkesrollerna i relation till detta. Studien utgår ifrån frågeställningarna: Vilka betydelser tillskriver förskollärare respektive barnskötare begreppet undervisning i relation till förskolans praktik? Hur betraktar förskollärare respektive barnskötare de olika yrkesrollernas ansvar i relation till begreppet undervisning? För att söka svar på detta har en kvalitativ metod med inspiration från fenomenografin använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med både förskollärare och barnskötare. Tidigare forskning har visat att undervisningsbegreppet mottagits på olika sätt både nationellt och internationellt. Undervisning associeras starkt till skolan och på grund av detta finns ett motstånd till att använda sig av begreppet. Tidigare forskning visar också att fördelning av ansvars- och arbetsuppgifter är ett känsligt ämne. Detta på grund av att förskolan är präglad av ett arbetslagsansvar där alla gör allt. Även vår studies resultat visar att både förskollärare och barnskötare inledningsvis reagerade starkt på införandet av undervisningsbegreppet. Däremot visar sig förskollärarna i vår studie numera ha en betydligt positivare inställning till undervisningen. Av resultatet framkommer en tydlig skillnad i vilka betydelser yrkesrollerna tillskriver begreppet undervisning. En enighet hos yrkesrollerna visar sig dock gällande att förskolläraren ska ha, och har, mer ansvar för undervisningen men paradoxalt nog fortsätter de att upprätthålla förskolans långa tradition av att arbeta tillsammans i arbetslag.

Sammanfattning/Abstract Murphy, Maria (2021). Utvecklingsarbete i praktiken -en fallstudie om implementeringen av tillgängliga lärmiljöer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar  Syftet med studien är att belysa hur en skolverksamhet har förändrats efter deltagande i ett skolutvecklingsprojekt för implementering av tillgängliga lärmiljöer.  På vilket sätt har framgångsfaktorer och hinder påverkat implementeringen av skolutvecklingsprojektet?Hur ser samverkan ut mellan olika aktörer och hur ser specialpedagogens roll ut i detta arbete? Teori Arbetet utgår från systemteori och inkluderingsbegreppets olika dimensioner. Teorierna ligger till grund för att synliggöra de olika faktorer och roller som påverkar processen vid ett utvecklingsarbete för tillgängliga lärmiljöer.   Metod Studien är en fallstudie där kvalitativa intervjuer har använts för att samla in empirin. Informanterna består av rektor, biträdande rektor, specialpedagog, två lärare samt en resurspedagog. Materialet har sedan analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Baserat på respondenternas svar har nio kategorier valts ut som sedan grupperats i tre olika teman.  Resultat Resultatet visar att utvecklingsarbetet för tillgängliga lärmiljöer och inkluderande arbetssätt över tid, systematiskt utvecklats och blivit en naturlig del av det vardagliga arbetet på skolan. Framgångsfaktorer för detta är ett väl förankrat utvecklingsarbete med tydlig processplan.  Personal som överlag är positiv till förändring och arbetar utifrån elevernas bästa är en god förutsättning och grund att utgå från. Svårigheterna som visat sig i studien ligger i fysiska begränsningar av skolmiljön samt pedagogers känsla av otillräcklighet i att tillgodose alla elevers behov utifrån differentiering och tillgänglighet.   Specialpedagogiska implikationer Samsyn skapar grunden för en mötesplats där vardagens utmaningar och framgångar kan diskuteras. Samsyn skapar också möjlighet att genomföra pedagogiska förändringsarbeten och förtroendet att på lång sikt skapa lärmiljöer som är tillgängliga för alla elever. Detta arbete är väsentligt för att kunna ge eleverna de bästa förutsättningarna att lyckas i skolan. Arbetet för ökad tillgänglighet tillsammans med hälsofrämjande och förebyggande insatser visar vikten av att använda specialpedagogens kompetens på rätt sätt. Nyckelord Inkludering, systemteori, tillgängliga lärmiljöer, utvecklingsarbete, yrkesroller

Fram till 1990-talet var utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning mest fokuserad på vård och omsorg. Under senare år har elevernas kunskapsutveckling blivit allt tydligare i läroplanerna, det innebär att yrkesrollerna behöver uppdateras. Många lärare i den anpassade grundskolan upplever att de saknar stöd för att utveckla sin undervisning utifrån forskningsbaserad kunskap. Kritik som tidigare framkommit från Skolverket och Skolinspektionen är att elevassistenterna har för mycket tid med omvårdande uppgifter. Östlund (2017), Lindqvist m.fl. (2020) skriver att elevassistenterna hämmar eleverna med för mycket stödinsatser istället för att hjälpa eleverna att bli självständiga. För att få en djupare kunskap om hur de olika yrkesrollerna uppfattar sin arbetssituation har den här studien använt en kvantitativ metod med enkäter. Studien fick ett underlag med 176 svar från respondenterna. Resultatet har sedan analyserats mot de teoretiska utgångspunkterna. Studiens slutsats är att samtliga yrkesroller vill ha en tydligare arbetsbeskrivning samt mer kompetensutveckling oavsett om de besitter en gymnasial utbildning eller en akademisk utbildning.

Resultatet från studien kan tolkas som att förskolecheferna har ett stort ansvar för att klargöra för vilka olika roller och vilka mandat som ska ges till förste förskollärare och specialpedagoger. Dock framträder det att förskolecheferna ser väldigt olika på hur dessa roller ska fungera ute i verksamheten vilket kan tolkas som att specialpedagogernas kompetens inte alltid tas till vara på. Tidigare forskningsresultat visar att specialpedagoger har svårt att etablera sin yrkesroll. Med otydliga roller och uppdrag för förste förskollärare och specialpedagoger kan detta tolkas som att aktörer inom förskolan har olika uppfattningar kring de båda yrkesgrupperna

Syftet med denna studie har varit undersöka hur individer inom olika yrkesroller upplever digitaliseringens organisatoriska påverkan. Med individuella semi-strukturerade intervjuer har vi på ett kvalitativt sätt samlat in och analyserat empiri för att kunna besvara syftet. Vår ansats har varit deduktiv och studien har lagts upp som en explorativ små-N studie.Resultatet visar 1) att det finns skillnader mellan ett inifrån och individuellt perspektiv jämfört med ett utifrån och verksamhetsperspektiv när det gäller hur digitaliseringens organisatoriska påverkan uppfattas, 2) att respondenternas individuella upplevelse av digitaliseringens organisatoriska påverkan varierar för olika yrkesroller, 3) att det individuella perspektivet synliggör fler typer av digitaliseringens organisatoriska påverkan än vad som påvisats i tidigare forskning samt 4) att det finns arbetsprocesser inom individens yrkesroll som inte har digitaliserats.Slutsatsen från studien är att digitaliseringen har en stor organisatorisk påverkan och en påverkan som, på den individuella nivån upplevs både som möjligheter och utmaningar. Vi föreslår att man borde fokusera på att använda utmaningarna som individen upplever som verktyg till att se på de områden inom digitalisering som behöver förbättras och utvecklas. / The purpose of this study was to examine how individuals in different professions experiencing digitalization’s organizational impact. With individual semi-structured interviews, we have qualitatively collected and analyzed empirical data to answer the purpose. Our approach has been deductive and the study has been set up as an exploratory small-N study.The results show 1) that there are differences between the inside and individual perspective compared to the outside and operational perspective as to how digitalization organizational impact is perceived, 2) that the respondents' individual experiences of digitalization organizational impact varies for different professional roles, 3) to the individual perspective reveals more types of digitalization organizational impact than shown in previous research, and 4) that there are processes within the individual's professional role that has not been digitalized.The conclusion from the study is that digitalization has a huge organizational impact and an influence that, at the individual level is perceived as both opportunities and challenges. We suggest that one should focus on using the challenges that the individual experiences as tools to look at the areas of digitalization that need to be improved and developed.

Syftet med denna komparativa studie är att få en ökad förståelse för hur ett arbetslag ska utformas och organiseras för att fungera på bästa sätt. Jag vill belysa vilka utvecklingsmöjligheter förskolans personal finner i sin organisation av arbetslaget gällande fördelning av ansvarsområden och arbetsuppgifter, en jämförelse mellan ett arbetslag i en förskola i Norge respektive Sverige. Då förskoleverksamheterna i Sverige och Norge skiljer sig gällande fördelning av arbetsuppgifter och ansvarsområden är det intressant att urskilja vilka utvecklingsmöjligheter som framkommer i respektive organisation. Jag valde att anta en kvalitativ ansats och genomförde totalt sju intervjuer med både förskollärare, barnskötare och förskolechefer på en förskola i Norge respektive Sverige. I min studie har en och samma utvecklingsmöjlighet framkommit i båda arbetslag, bättre förutsättningar för att kunna utnyttja sin fulla kompetens. Jag har funnit att ett arbetslag bör organiseras så att varje individ får möjligheten att utnyttja sin kompetens, genom att synliggöra och utnyttja varandras kompetenser stärks varje individ men också arbetslaget som helhet. / The main aim of this study is to gain a deeper understanding of how a preschool team should be organized to work in the best possible way. A comparative study between a preschool in Norway and in Sweden. The distribution of tasks and responsibilities are different between the countries, to explore improvements the preschool staff´s conceptions of their own organization will be focused. The distribution of tasks and responsibilities are different but the conceptions of improvements may be the same. The empiricial data has been obtained from seven interviews. The participants were preschool teachers, child minders and preschool heads in a Swedish preschool and in a Norwegian preschool. In my study one improvement emerged in both teams, better requirements to make use of their competencies. The conclusion of this study is that a preschool team should be organized in a way that makes it possible to make use of everyone’s competencies.

Abstract I den svenska skolans verksamhet finns idag två yrkesroller inom det specialpedagogiska området, den ena är specialpedagog och den andra är speciallärare. Under vår utbildning till specialpedagoger har vi upptäckt att andra lärare och rektorer har bristande kunskap om skillnader och likheter mellan de båda yrkesgrupperna. Vi har också upptäckt att förväntningarna på rollerna är oklara. För att fördjupa våra kunskaper i ämnet beslöt vi oss för att intevjua två rektorer på två olika skolor och göra enkätstudie med lärarna på respektive skola. Syftet med studien var att få svar på frågorna kring, specialpedagogers och speciallärares efterfrågade kompetenser, elever i behov av särskilt stöd samt samverkan mellan specialpedagoger och speciallärare och andra lärare. Resultaten vi fick tyder på att de båda yrkesrollerna formas av den kultur kring specialpedagogisk verksamhet som råder på respektive skola. Rollerna för specialpedagogisk verksamhet bestäms av rektorerna på varje skola. Vid analysen av enkätstudierna kan vi konstatera att svaren överensstämmer med vad som kom fram vid intervjuerna av rektorerna. Förväntningar från lärarnas sida på specialpedagoger och speciallärare överensstämmer med rektors, på respektive skola. Även synen på elever i behov av särskilt stöd överensstämmer med rektorernas syn. Samverkan mellan lärare och specialpedagoger, speciallärare, kring elever i behov av särskilt stöd, ser olika ut beroende på vilken mikrokultur som råder på respektive skola. På den ena skolan ligger fokus på samverkan i arbetet för elever, och i den andra på samverkan kring arbetet med elever.

The aim of this bachelor’s thesis is to gain deeper knowledge about how librarians in public libraries in Sweden view theirprofessional role with regard to the last decades of change in the library field. Especially concerning the technical evolution and towards a higher user orientation and market mindset, and in which ways this has influenced the librarians everyday working tasks. A particular focus has been placed towards the reference transaction, the use of computers and e-media, and the stock development. We believe that there currently is a changeover, from the libraries traditional line of function, towards them as more of service institutions.The method used in this study for answering the research questions and to gather empirical information is semi-structuredinterviews. The division is three more experienced librarians, with twenty years or more from the field, and three newlygraduated with less than five years as active librarians. We seek to compare if there are any differences in views between these two categories. The theory used for analyzing the results is Anders Ørom’sabout different librarian identities together with Trine Schreiber’s development of the model. Conclusions drawn from this study are that there is a similarview on the librarianship; the traditional role and the information intermediate roles has earlier been considered incompatible. Now they seem to come together in a “traditional tasks in new packaging”-thinking. / Program: Bibliotekarie

During recent years the professional role of librarians has changed considerably. Development in the areas of information technology and the Internet has had a strong impact on libraries. Today’s visitors are in greater need of librarian support for information seeking and other services. This has led to a shift towards the development of a more complex pedagogical role for librarians. The aim of this Master thesis is to analyse the pedagogic and professional role of librarians, and of the nature of co-operation between librarians and teachers. Our research is based on interviews with librarians at a University library and with teachers. The interviews were analysed through a qualitative, thematic approach. The most important conclusions of our research are that librarians are very motivated to work together with the teachers and that they use every opportunity to do so. The teachers need librarians’ knowledge about sources, methods and search strategies to be able to carry out relevant information seeking tasks in a class. Findings indicate that some of those tasks might have been impossible for the teachers to assist their students with without the co-operation of a librarian. Teachers and librarians have several forums where they can interact. One example is the library’s reference group. As a result new forms of cooperation have evolved. / Uppsatsnivå: D

In these days we can witness a growing number of combined school and public libraries in Sweden. It can be explained as an economy measure or as an attempt to develop the library work. The aim of this thesis is to picture how working in combined libraries affects high school librarians’ own apprehensions of their professional identity. The results are based on in-depth interviews made with four high school librarians, working not only towards the students but also the public. By using a hermeneutic method, my attempt has been to construe the interviewee’s remarks and in that way analyse how the librarians themselves apprehend their professional roles and identities. The theories of the Danish library and information scientists Anders Ørom and Trine Schreiber have been used as analysis tools. A comprehensive summary of already existing studies in this field of interest is given, and is to be considered as a framework to which this thesis’ results are to be seen. The empiric data reveal several different opinions, and by using the theories of Ørom and Schreiber I have made the following conclusions. Two professional identities have been indicated; the teaching school librarian and the traditional cultural intermediary librarian. They both seem to include a strong feeling of service-mindedness. In addition, a third tendency to an indistinct and split identity can be perceived. Despite the lack of conformity that this third identity suggests, the interviewees give the expression that the two main identities cooperate and enrich one another.