No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att få en tydligare bild av hur det är att arbeta i arbetslag med olika yrkesroller. Studien ger en översikt av lärares och fritidspedagogers historia samt om deras yrken, samarbete, arbetslag och tidigare forskning på området. Jag valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Jag intervjuade åtta pedagoger varav tre var fritidspedagoger och fem var lärare, från tre olika skolor samt genomförde tre arbetslagsobservationer, en observation per skola. Mitt resultat visar att det inte är någon större skillnad mellan lärares och fritidspedagogers yrkesroller i arbetslaget. Respondenterna upplever att det är individen i sig som kan ha problem med en annan individ, inte att skillnaden mellan en lärare och en fritidspedagog är så stor att det uppstår konflikter mellan yrkesrollerna. Däremot kan det finnas underliggande hierarkiska mönster. För att undersöka detta krävs ytterligare forskning.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2002.

No description available.

Professional roles in preschool have long been unclear and the child minders and preschool teachers have long had much the same tasks. The following study deals with this area and with the views of the child minders and preschool teachers, we want to find out and highlight their views and what reflects the two professional roles. The survey also sheds light on the perceptions of each other's professional roles in relation to their different backgrounds, policy documents and the changes that have taken place over the years in preschool. Since teaching in preschool is an important area where preschool teachers have a clear responsibility, we want to find out how the professionals perceive the assignment. To obtain the material, we have used qualitative interviews that we transcribed. The interviewees consist of 8 professionals in preschool divided into child minders, preschool teachers and students in pre-school teacher education. In our survey it appears that most preschool teachers/students that we interviewed also had many years in the childcare profession. This is something that we find interesting because the preschool teachers/students have seen the professional roles from different perspectives and with different experiences. Even the child minders in the survey have many years in the profession and great experience. The results show, among other things, that preschool teachers felt pushed away in certain situations when they worked as child minders. At the same time, they also stress the importance of education changing their vision and from that they can understand more why they felt pushed away during the time they were working as child minders. Two of the child minders we interviewed claimed that they do at least as much as preschool teachers and stress that their development is also important because they are equally keen to negotiate and develop, they argue.

Controllern är en komplex yrkesroll som har påverkats mycket av digitaliseringen. Tidigare forskning har försökt konkretisera controllerns arbetsroll och arbetsuppgifter men ett kunskapsglapp har identifierats baserat på digitaliseringens påverkan på yrkesrollen. Syftet med detta arbete är därför att öka förståelsen kring hur controllerns roll relaterar till dess arbetsuppgifter i en digitaliserad miljö. Arbetet sammanställer en teoretisk referensram samt en empirisk del som baseras på en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer har använts. Inkluderat i den teoretiska referensramen som presenteras är Nilsson, Olve & Parments modell över controllerns arbetsuppgifter, denna ämnar arbetet komplettera med en ny modell. Den kompletterande modellen framställs baserat på fyra nyckelbegrepp som har identifierats i den teoretiska referensramen. Nyckelbegreppen är mjuka värden, hårda värden, medarbetsinriktad interaktion och ledningsinriktad interaktion. Modellen har sammanställts för att besvara frågeställningen och ge en ökad förståelse för hur controllers olika roller relaterar till olika arbetsuppgifter i en digitaliserad miljö.

This bachelor thesis examines research support services at three SwedishUniversity Libraries. Three methods are used, aiming at capturingdifferent aspects of the support services. The quantitative methods are textanalysis (word count) based on the libraries annual reports and aquestionnaire aiming at mapping the services. In addition, a qualitativecontent analysis is performed, based on semi structured interviews withthree informants, one at each of the university libraries. The results showthat the libraries have developed support services for all stages in aresearch process, however differently. The three libraries seem to havesome distinctive features in their research support services that areconsistent with each university's profile. Based on the perspective ofJoacim Hansson's theory about library discourse versus library practice,and his and Krister Johannesson's dimensions proactive versus reactive,the thesis also discusses how these features are expressed by theinformants and how the different views influence and are influenced bythe typical features of the university and the library research supportservices.

The aim of this bachelor's thesis is to gain a deeper understanding of the subject which is about children's librarians and how they look at their professional identity when it comes to the work they do with bi- and multilingual children. This comes mainly from what we have read in earlier publications that exists in the subject as a whole. The analytical framework for the thesis is based upon Anders Ørom and Treine Schreibers professional identities written in the 1990's. The method for the thesis is made up of six semistructured interviews with children's librarians. The main results we got out of this thesis are that all of the professional identities could be found in the respondents for this study. We also found that several of the identities coexisted in parallel within the respondents.

Denna kvalitativa intervjustudie tar sin utgångspunkt i fem fritidspedagogers upplevelser kring fritidspedagogisk undervisning på fritidshemmet och i skolan. Syftet med studien är att öka kunskapen om vilken uppfattning fritidslärare har om vad fritidspedagogisk undervisning innebär. Studien visar att fritidspedagogisk undervisning främst handlar om sociala värden men att det finns flera hinder för att bedriva god fritidspedagogisk undervisning på fritids och i skolan. De hinder som främst framkommer i studien är för stora barngrupper och att det råder brist på utbildad personal. Studien visar också på vilka möjligheter som finns att ge alla elever tillgång till fritidspedagogisk undervisning under skoltid och att fritidslärare värderar tiden mellan lektioner som viktig undervisningstid.