Arbetsanknytning inom utbildning är ett sätt att förbereda studenter inför arbetslivet. I denna studie undersökte vi hur sistaårsstudenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen värderar utbildningens arbetsanknutna moment, samt hur deras handlingshorisonter påverkats av dessa moment. Kvalitativa intervjuer med sex sistaårsstudenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen genomfördes. Vi använde Hodkinson och Sparkes Careership-teori för att analysera resultatet. Resultatet visade att informanterna på det stora hela är nöjda med utbildningens arbetsanknutna moment. Moment som de är nöjda med var bland annat PIE-metoden (yrkesspaning) och verksamhetsförlagd utbildning. Moment som de är mindre nöjda med var bland annat kunskap om neuropsykiatriska funktionshinder och alumnbesök. Ett moment som de saknar var kunskap om skolsystemet. Dessa moment har på olika sätt påverkat informanternas möjligheter, mål och förväntningar i förhållande till arbetslivet. Detta resulterade i att även informanternas handlingshorisonter påverkades.

I Sverige är bristen på arbetskraft stor inom bland annat pedagogiskt arbete. Ett sätt att möta denna problematik är att tillvarata nyanlända akademikers kompetens. Många nyanlända som befinner sig i etableringsprocess har såväl erfarenhet som utbildning med sig från sitt hemland. Enligt tidigare forskning finns ett behov av att underlätta för nyanlända att skapa mening i en ny kontext. Snabbspår är en etableringsinsats, som syftar till att fortare etablera nyanlända akademiker på arbetsmarknaden. Vi vill med den här undersökningen beskriva och analysera ett utbyte mellan studie- och yrkesvägledarutbildningen och Snabbspår för nyanlända lärare och förskollärare vid Malmö universitet. Vi har intresserat oss för att undersöka vad som påverkat studie- och yrkesvägledarstudenternas agerande och vilken roll det spelat i mötet med deltagarna i Snabbspår. Vår studie bygger på sex kvalitativa intervjuer, varav tre med vägledarstudenter och tre med deltagare i Snabbspår. Empirin har analyserats med stöd av Careershipteorin, Konstruktivistisk vägledning och KASAM-teorin. Utbytet har haft en positiv inverkan på deltagarna vid Snabbspår avseende deras språkutveckling, relationsbyggande och meningsskapande. Vägledarstudenternas olikheter och tidigare erfarenheter visar sig ha haft en betydande inverkan på engagemang och möjlighet att genomföra uppgiften samt att skapa mening i utbytet.

Denna undersökning genomfördes på nya studenter vid Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola hösten 2013. Det som undersökts är hur det varit för studenterna att påbörja utbildningen samt vilka faktorer som de uppfattat som inkluderande och exkluderande i undervisningssituationen. I undersökningen har det också sökts förståelse för hur dessa upplevelser kan förstås. En enkätundersökning genomfördes med 53 studenter samt uppföljande intervjuer med fyra av dessa studenter. Resultatet visar på att det är en stor ansträngning och omställning att påbörja studierna och att det finns en rad centrala faktorer som ses som betydelsefulla för att studenterna ska känna sig inkluderade i utbildningskontexten. Dessa faktorer har det gemensamt att de har en tydlig studentcentrerad karaktär. Det är inslag i undervisningssituationen som bekräftar studenterna som individer och ger dem utrymme att delta i undervisningen med egna erfarenheter. Miljön som skapar inkluderande effekter är tillåtande och öppen för kommunikationsmöjligheter studenter emellan och mellan studenter och lärare. / This study was performed during the atumn semester of 2013 at the Bachelor program in Study and Career Guidance at Malmö University. The intention was to explore in what way the new students at the program experienced their first course. The study specifically aimed to find out what elements in the environment the students perceived as included and excluded. The study was also performed with the ambition to explain in what ways the experiences could be understood. 53 students participated in a survey study and four of them took part in additional interviews. The result of the study indicates that it is a major effort and conversion to meet the new environment. The result also shows that there are some elements of central significance for the matter of finding oneself included in the context. These elements have in common that they are all of student focused nature. They confirm the students as individuals and provide them with the opportunity to be involved in the teaching situation with their own experiences. The including setting is permissive and characterized by communication possibilities between students and between students and teachers.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka några manliga studenters väg frångymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen. Utifrån syftet har jag formulerat följande frågeställning: Hur har manliga studenter på studie- ochyrkesvägledarutbildningen kommit fram till sitt val av utbildning? För att få svar påfrågeställningen har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning. Mitt urval är tremanliga studenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen i termin ett på Malmö högskola. Intervjupersonerna har under intervjuerna fått tänka tillbaka till sittgymnasieval och berätta hur deras väg fram till studie- och yrkesvägledarutbildningenhar sett ut. För att tolka resultaten har jag använt mig av Gottfredsons teori omkompromiss och egenbegränsning.Mina resultat visar att endast en av intervjupersonerna hade vid gymnasievaletbestämt vad han ville göra efter gymnasiet och kunde därför välja ett gymnasieprogram utifrån det. De andra två valde gymnasieprogram mer utifrån sina kompisars val. Efter gymnasiet visste ingen av intervjupersonerna vad de ville blioch de provade därför alla på ett flertal olika utbildningar och yrken. De har därefterpå olika sätt kommit i kontakt med studie- och yrkesvägledarutbildningen som dealla tre ansett stämmer överens med deras självbild. Samtliga intervjupersoner hardålig eller ingen erfarenhet av studie- och yrkesvägledning på grundskolan ochgymnasieskolan. För en av intervjupersonerna har det varit en påverkande faktor ibeslutet att bli studie- och yrkesvägledare.Ett par slutsatser jag kan dra är att tanken att bli studie- och yrkesvägledare är någotsom har vuxit fram hos samtliga intervjupersoner. Trots att det finns likheter mellan intervjupersonernas vägar, ser deras vägar från gymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen olika ut. Den önskvärda framtida arbetsplatsen har för en av intervjupersonerna varit en påverkande faktor vid valet av utbildning.