In Uganda, the constitution provide protection for women´s rights. However, progress is still slow and the situation on household levels are largely unknown. Many focus on the challenges for women when it comes to gender equality, but as there is now a general recognition of the importance to include men in this work, this study aims to focus on men's perceptions and thoughts regarding gender equality, women empowerment, gender roles and social change, to contribute valuable information on this matter. Previous studies have shown signs of male resistance towards gender equality. To best understand the underlying reasons for this resistance, the theory of Hegemonic Masculinities by Connell and Messerschmidt was chosen to analyse the findings. This theory suggests that hierarchies between men, and notions of male ideals, can have an impact on men´s behaviour. A field study was conducted in rural Uganda which used the methods of individual interviews and focus group discussions, targeting men in different ages and socio-economic backgrounds. The questions asked regarded the roles for men and women, how the roles are changing, their perception of gender equality and the impact of women empowerment on gender relations, all with a focus on house hold level. These answers were complemented by key respondents on both local and national level. The main results of this study shows that there seems to be a general change in the role for women, but the male ideal is still tied to being the provider and leader in the family. Gender equality was in somewhat contradictory viewed as something good that could lead to development, as long as the men could remain higher in status than women. Lastly, many men seemed worried about women empowerment leading to disrespect, arguments and divorce, even though some benefits also were recognized. These findings indicate that “universal ideas” of gender equality have a wide range of local interpretations that needs to be taken into consideration when promoting gender equality in a development context.

Bakgrund och problem: ISA är det internationella regelverk som reglerar hur en revision ska utföras. En revisor ska planera sin arbetsprocess på ett strukturerat och noggrant vis och inför varje revision fastställa ett väsentlighetsbelopp som motsvarar det fel en extern intressent av ett företag kan acceptera. Väsentlighetsbeloppet får en direkt påverkan på hur omfattande revisionen blir. Processen med att fastställa väsentlighetsbeloppet regleras inte tydligt i regelverket vilket medför risk för varierande bedömningar. Eftersom området saknar reglering ser vi det därför som viktigt att delge personer som saknar insyn i branschen en inblick i hur en revisors arbetsprocess fungerar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad kunskap om hur auktoriserade revisorer fastställer väsentlighetsbeloppet vid planeringen av en revision. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts med övervägande induktiv ansats. Det har genomförts intervju med tio auktoriserade revisorer med öppna frågor utifrån en uppgift som de utfört på förhand. Slutsats: Revisorerna gör en bedömning genom att identifiera och analysera kvalitativa faktorer och tillämpa kvantitativa beräkningsmodeller. Utifrån analysen och empirin har det framkommit att revisorerna är överens om vilka faktorer som är mest relevanta. Däremot bidrar revisorernas personlighet, professionella bedömningar och magkänsla till att väsentlighetsbeloppet slutligen varierar kraftigt.

The aim with this study was to get an understanding of how social workers on treatment centers where substance abuse occur identify ADHD among the patients and how the social workers in their daily work treat and meet patients with ADHD. The study was based on eight interviews with social workers on three different treatment centers in Sweden. The result has been analyzed with a content analysis. The theories used in this study are Howard Becker’s labeling theory and equifinality and multifinality, which derive from the systems theory.   The result of the study was that the social workers do not identify ADHD among their patients, but they adjust the treatment after what needs the individual patient have. These needs are for instance need of security and predictability. These needs are being considered in the treatment in the daily work since the social workers use a treatment that consists of structure, routines and schedules. This treatment is used on every patient and is not adjusted whether a diagnosis exists or not. How the social workers meet the patients can however be different for patients with ADHD since the social workers find clearness, alliance and trust as important in the meeting with these patients. This can however differ depending on what the social workers focus on in the treatment. The social workers on one of the treatment centers focus on the substance abuse, the social workers on another treatment center focus on the disability and in one treatment center both of these are in focus.

Bakgrund: Mental ohälsa är ett växande hälsoproblem i dagens samhälle och framförallt ökar förekomsten av depression och ångest, vilket grundar sig i en stress att ständigt prestera efter samhällets krav. Begreppet hälsa definierades utifrån olika teorier och perspektiv med utgångspunkt i Nordenfelt, Antonovsky och Gadamers skilda teorier om begreppet hälsa, där det förklaras hur fenomenet kan uppnås på individnivå. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar mental hälsa. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes som resulterade i tre kvalitativa och tio kvantitativa artiklar som belyste fysisk aktivitet i samband med mental hälsa och som därefter kvalitetsgranskades och analyserades. Analysen utmynnade i fem kategorier; Stress, Depressiva symtom och ångest, Välbefinnande, Fysisk aktivitetsgrad och Meningsfullhet. Resultat: Resultatet visade att fysisk aktivitet i olika grader påverkade den mentala hälsan positivt och all aktivitet var till fördel för välbefinnandet. Då den mentala ohälsan ökar är det av betydelsefull vikt att få kunskap om faktorer som kan hindra denna utveckling. Genom att sjuksköterskan frambringar kunskap och delger information omkring betydelsen av fysisk aktivitet kan den mentala hälsan främjas oberoende på sjukdomstillstånd. Fysisk aktivitet kan användas som ett hälsofrämjande hjälpmedel och i förebyggande av mental ohälsa.

No description available.

Abstrakt Vi har valt att skriva om HIV-positivas upplevelse av stöd i samhället och behovet av psykosocial stödverksamhet. Vi har undersökt hur människor i sundsvall upplever det att leva med HIV, och hur och om de upplever stigmatisering och fördomar. HIV är ett dolt handikapp eftersom att sjukdomen i sig är förknippad med, skuld skam och många fördomar. Det innebär att det är en sjukdom man inte gärna pratar öppet om. Forskning som vi har studerat har lagt fokus på att utröna med kvantitativa metoder vad människor i allmänhet ser på sin kontakt med HIV-positiva, lite har skrivits om hur den HIV-positive själv ser på sin situation. För att försöka sätta sig in i den HIV-positives situation, har vi valt en empirisk- holistisk kvalitativ forskningsansats, detta har vi gjort genom att ha semistrukturerade djupintervjuer.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.